229. En härlig söndag

29 mars 2009
Vaknade av telefon det var sonen som ringde frågade om jag kom ihåg ställa klockan till sommartid alltså en timma fram. Så klart hade jag glömt det.
De skulle komma vid 12 så jag hade inte så lång tid på mig som jag trodde.
Men det var ok, jag hann göra smeten till våfflorna till mig och sonen och special smet till Mira eftersom hon är mjölkallergisk, alltså för mjölkprotein.
De kom strax före 12 hade stol och packning med. Mamman fick en dag helt för sig själv, det kan behövas nån gång när man är småbarns mamma.
Mira log och var lite blyg men det gick över genast så hon sa inget när sonen kilade ned för att hämta barnstolen, farmor är helt accepterad som barnvakt.
Sedan åt vi våfflor alla 3. Sedan lekte vi, hoppade, skuttade, dansa till musik,och jag drog omkring henne på en stol med hjul, busade och bar omkring henne.
Det blev en jättebra dag med mina 2 gullungar, sonen och barnbarnet.

Det tar en del energi nu när man är ovan, med det ger dubbelt upp av energi att fått ha dem här. Underbar dag. Man blir glad av småbarn och i synnerhet egna barnbarnet.
Känner mig mera levande får mera kraft.

228. Mera snö

Det har snöat hela natten och fortfarande nu på eftermiddan faller det snö det är +2.3 gr så den är blöt, tung. Så nu får våren ta ny fart och börja om igen. Fast det är ju så att det kommer alltid lite ny snö så här års åtminstonde här i mellersta norrland.
Somnade efter kl 03.00 och sov med bara ett uppvaknande och vaknade när jag sov som tyngst av telefon. Men jag har i alla fall fått sova en hel del timmar, skönt.
I morgon skall min son och lilla sondotter Mira komma på besök, bara de två så att mamman får lite egen tid. Ser fram emot det att få umgås med de två, underbart.
Skall göra våfflor har jag tänkt, den lilla är mjölk allergisk så jag ersätter mjölken med havremjölk och inga ägg. Tur att det finns ersättning nu på de flesta affärer men det gäller läsa innehållet noga.
Hoppas väderet blir bättre till påsken så jag kan sätta några krukor med påskliljor på min dotters viloplats. Jag brukar gräva ned lökarna efter de blommat ut runt kanten på stenen, får se om de orkar upp de lökar jag grävt ned förra åren. Några blir det nog. I fjol kom det upp några i alla fall.

Ha det så bra i helgen, även om vi får vänta på den riktiga våren ett tag till.

227. Det där med att sova

Nu har jag problem igen med sömnen. Gick omkring härom nattet och blev rent desperat för att jag inte kunde somna trots alla övningar som ex avslappning, räkna, läsa lite osv.
Rotade i medicinskåpet och hittade tabl för ro och sovning hade alldeles glömt dem.
Ja första natten gick ju skapligt med en sån tabl. Nästa gjorde jag samma men inte gick det att somna, inte förän kl. halv 7 somnade jag och skulle upp halv 8 för de skulle komma och kolla ventilationen här som de gör med jämna mellanrum. Strax efter 8.00 om det en. Gick ju fort. Försökte somna en stund så det blev 1 timma till. Så åkte jag och handlade och hem. Mamma ringde behövde varor på affären så jag åkte och handlade åt henne också. Varför ringde jag inte innan jag for första ggn. Tja jag hade handlat så pass mycket själv att jag aldrig orkat bära mera, mina händer klarar inte det. Senare på kvällen ringde en vän och behövde lite hjälp med ett data progr.så jag tog aposlahästarna och gick till henne, hon bor nära. Nu är jag trött och skall lägga mig hoppas ju på att få somna normalt men har inga höga förväntningar.
Våren ja, den kom av sig totalt har varit så kallt upp mot -15 på nätterna på en del ställen här.Inte många dar kvar så är vi inne i april månad vi får hoppas att tinandet av all snö sätter igång igen.

226. Jag förlorade

Hittat på nätet och översatt.

Jag förlorade mitt barn idag
folk kom och beklagade och grät
där jag satt och stirrade med torra ögon
de sökte för att hitta ord att säga
för att försöka ta bort smärtan
jag vandrade över golvet oförstående
Jag förlorade mitt barn idag

Jag förlorade mitt barn förra månaden
de flesta av folket har gått sin väg
en del ringer fortfarande en del stannar kvar
Jag väntar på att vakna upp från denna dröm
jag vill skrika Det kan inte var verkligt,
fortfarande är allt stängt inombords
Gud hjälpe mej, jag vill dö
Jag förlorade mitt barn förra månaden

Jag förlorade mitt barn förra året
folk som kom har gått
Jag sitter och grubblar hela dagarna
bär på smärtan djupt inombords
och nu frågar mina vänner Varför.
Varför kan inte denna mor gå vidare
utan bara sitter och upprepar samma visa
Gud i himelen det har gått så länge
Jag förlorade mitt barn förra året

Tiden har inte gått vidare för mig
tiden har stannat
Jag har gråtit så många tårar
jag ser i din blick, i ditt ansikte
hon måste gå vidare och lämna denna plats
fortfarande är jag kvar just här i den stunden
visan är den samma som förut
Jag förlorade mitt barn.........idag

~ Netta Wilson 1996 ~

225. När du undrar

När du undrar över
Meningen med livet och kärleken
Vet att jag är med dig
Slut dina ögon och känn min kyss
i den milda vinden mot din kind

När du börjar grubbla
om du någonsin får träffa mig igen
rensa din tanke och lyssna på mig
jag är lyssnaren i himlen när du
pratar om din kärlek
när du förlorat din identitet
när du frågar dig vart du är på väg

Öppna ditt hjärta och se mig
jag är den blinkande stjärnan
som leende tittar ner på dig
lyser upp en bit av din resa

När du vaknar varje morgon
och när du inte kommer ihåg dina drömmar
men känner innehåll och frid
vet då att jag var med dig
och fyller din natt med tankar om mig
när du kommer ihåg och känner smärtan
och allt verkar så overkligt och hopplöst
tänk på mig

Vet då att jag är med dig
berörd av dina tankar och delar dina tårar
som en medkännande vän som delar din smärta
när solen tar bort de mörka skyarna
som ett avbrott med ett lysande sken
väck upp dina minnen
tänk på vår tid tillsammans
allt för att underlätta men också med ofattbar strålglans
när du tänker på oss tillsammans
när du är förvissad om ditt öde
Vet att gud skapade detta ögonblick
just för oss
jag är alltid med dig

~ okänd författare

224. 1 år med min blogg

Kom på idag att den 17 mars 2008 startade jag denna blogg, tänk vad 1 år ändå går fort trots att det känns som igår. Det där med tid är verkligen personiligt och så beroende på vad man upplever och upplevt. Det är inte långt till 6 maj den dagen jag förlorade min dotter för att aldrig mera få se eller prata med henne i det här livet och resten av mitt eget liv. Så smärtsamt så det finns inga ord. Jag kan fortfarande inte fatta att det hänt.
Saknaden är enorm och gråten ligger alltid på lur.

Jag älskar dig så min dotter, vill du finns här med mig (oss).

Har varit till din plats på kyrkog. tänt ljus och krafsat i snön så det skall tina fortare men det är fortfarande mycket snö där skall sätta en kruka med påskliljor där till påsken även om de fryser bort för ännu kan det vara kalla nätter.

223. Shopping runda

Idag åkte jag till Birsta köpcentra, tänkte se om jag kunde få tag på några skor.
Jag startade med att kolla bh.ar usch vad jag ogillar att prova såna. Två blev det i alla fall sedan såg jag konskursrea så jag kilade in där också köpte 4 jumprat och 2 till + blus i en annan affär. Så in på en jeansbutik köpte svarta jeans för en 100.
Flash är den affär som passar mig utmärkt när det gäller jeans.
Rusta blev det handlade champoo och sånt. Så var det dags att uppsöka skoaffären. Skopunkten har billiga men se några som passade mina fötter hittade jag inte och medan jag gick där hör jag nån som ropade mitt namn men reagerade inte först så ropade nån högre och då tittade jag ordentligt, minsann var det inte en fd arbetskamrat som satt där och provade skor. Så där fastnade jag länge för vi hade en del att prata om. Efter det var jag trött i både mun och kropp. Jesses så man pratar. Men kul att stöta på bekanta. Nästan alla fd arbetskompisar har nu gått i förtids pension eftersom de dragit in en massa folk. Ja bättre det än bli arbetslös och måsta ut på arbetsmarknaden igen där man knappas har någon chans runt 60 åren.
Stackars de unga säger jag och barnfamiljer.

222. Vad sägs....

Fått denna i min mail, rätt rolig och jag kan nog plocka en hel del bitar där för egen del.
------------------------------------------
Om ni tycker att jag är lite frånvarande, trött och konstig så ska jag berätta en sak för dig så att du lättare kan förstå mig. En konstig gammal kärring har flyttat in hos mig, vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån.

Jag har inte bjudit in henne, vet bara att en dag fanns hon där.
Hon är en listig jävel. Hon håller sig undan för det mesta, men när jag går förbi en spegel kan jag se skymten av henne.

När jag ställer mig framför spegeln så står kärringfan där och täcker nästan hela mig, så att jag inte kan se min förtjusande spegelbild. Jag har försökt ropa åt henne att sluta - men hon ropar bara tillbaka. Jag tycker att det är ganska grymt.

Om hon nu tänker hänga hos m ig, så tycker jag att hon kan betala någon sorts hyra, men nej....

Hittar ibland nån liten slant i en ficka eller under soffdynan, men det är bara småpotatis. Saken är nämligen den att jag tror - även om jag inte vill göra några förhastade slutsatser - att hon stjäl av mig. Varje gång jag har varit till bankautomaten och tagit ut pengar - så försvinner dom!!! JAG kan ju inte under några omständigheter slösa bort så mycket pengar, min enda slutsats är att kärringfan stjäl. Hon ser ut att behöva föryngringskrämer, så dit går säkert pengarna. Men det är inte bara pengar som försvinner.

Mat har en konstig förmåga att på oroväckande sätt försvinna, speciellt såna saker som choklad, vin och annat gott. Jag kan inte ha sånt hemma numera, hon tycks vara riktigt sötrövad. Men hon borde se upp - kilona kommer fort! Tror att hon förstår problemet - säkert justerar hon min våg så att den visar för mycket när jag stiger på - och på så sätt få hon mig att tro att jag har ätit upp allt och gått upp i vikt.

Stackars kärring, för att vara en gammal kärring är hon väldigt barnslig. Hon ändrar på mina kläder så att dem inte längre passar mig. Sen rotar hon även i mina papper och andra saker så att jag inte kan hitta nåt längre. Detta är särskilt tungt - eftersom jag alltid har haft bra ordning på allt. Hon kan till och med röra om i mina videoband, så att jag spelar över sånt jag skulle ha kvar.

Hon hittar de mest fantastiska sätt att reta mig på, texten i min post och i tidningarna suddar hon ut, så att jag knappt kan se vad som står. TV:ns och radions ljud har hon fingrat på så jag hör bara mummel. Trapporna har hon höjt, dammsugaren har blivit tyngre. Hon sätter superlim på paket, burkar och flaskor bara för att jag inte ska få upp dem.

Tycker ni att hennes sätt att återgälda min gästfrihet är rättvis??? På nätterna snarkar hon så hårt att jag vaknar - mycket störande. Hon följer mig vart jag än går. När jag går till en klädbutik för att prova nåt nytt - provar hon samma plagg och står framför mig i provrummet, så att jag inte kan se mig i spegeln. Det enda jag ser är hur dåligt kläderna sitter på henne.

Jag trodde inte att hon kunde hitta på nåt mer sätt att jävlas med mig på - men vad tror ni hände när jag skulle ta ett nytt passfoto? Just som det blixtrade till ställde hon sig framför mig. SÅ NU MÅSTE JAG HA HENNE I PASSET I 10 ÅR FRAMÅT!!!

221. Våren eller...

I dag 17 mars 2009 kl.15.00 tog jag ett kort från min balkong. Ute skiner solen det är +7,7 gr i skuggan. Vägarna plaskblöta. Men ändå känns det som man blir utsläppt från sin iglo och börjar hoppas igen på att våren kommer i år också. Förhoppningsvis går det fort med tiningen av snöhögarna. Men värme kan man inte räkna med förrän isen gått ute på sundet. Jag känner lite mer energi att göra nåt om så bara städning.

220. Om svenska vården

Ser på Kalla Fakta på tv4 idag söndag 15 mars 19.30 (kommer nästa sönd också)

Över 100.000 skadas i svenska vården. 3.000 dör varje år i svensk sjukvård på grund av personal och läkare som felbehandlar ex genom dålig kontroll mm.
Först nu pratas om att göra om lagen för att kunna få bort läkare och dra in läkarleg. Över 6.600 anmälda fall, 380 som tas på allvar. 31 leg indragna. Men anmälningarna har ökat, bra det, men ändå görs inte mycket åt det idag. Misstag gör vi alla men det får inte bli så många misstag i vården.

Skrämmande. Vi måste våga säga ifrån men vem för talan för de sjuka. Jag måste erkänna att jag blir rädd. Tankarna går naturligtvis till min egen dotter, vilka fel begicks då? Något känner jag till men inte allt. Inte får det mig att må bättre av allt man får veta nu.

Vi intalar oss att vi har en viss tid att leva. Det sägs att Han har bestämt eller det står skrivet någonstans. Då undrar jag har Han (Gud) bestämt att en viss människa skall döda en eller flera oskyldiga människor. Varför går så många fria från sina brott. Om Han är god, vad är då godhet?

219. Jag skall försöka förklara för er

Om din förälder ett syskon, eller en vän har dött
Många tårar har du gråtit
Men om ditt barn har tagits bort
Tårarna kommer att pågå, för evigt, och varje dag

Om du har en stund eller två
skall jag försöka förklara för er
Varför vi aldrig kommer att bli densamma
Och trots allt är vi normala, inte galen

Att begrava din mamma eller din pappa
Är alltid så oerhört sorgligt
Men i ditt hjärta har du alltid vetat
Det här är vad du förväntades göra

Ett barn ska leva för att säga adjö
till föräldrar, när de dör
Skulle barnet vara först med att gå
en förälders blod, slutar sitt flöde

Deras hjärta krossas djupt inom dem
de önskar att de också kunde ha dött
Ett trasigt hjärta går långsamt att repareras
När det splittrats, är det för alltid trasigt

Föräldrar lär sig att leva varje dag
Döljer sina verkliga känslor djup inom sig
Känner att människor inte förstår
varför de behöver en hjälpande hand

Om du blir flådd levande
Och denna smärta du överlever
ska Du veta att vi går varje dag
Med vår hudlöshet, allt är borta

Omnämnandet av mitt barns namn
kan få mina ögon att tåras, gråten är nära
---------------------------------------------
Skrivet av en amerikansk mamma som förlorat barn. Men sant för oss alla.

218. Hur förklara

Jag brukar alltid skriva upp mina drömmar så jag inte skall glömma, det gör jag genast när jag vaknar från drömmen, för vaknar gör jag direkt då.

Detta hände hösten 2006
I en dröm jag hade stod jag och höll ett spädbarn inlindad i en filt och barnet dog i mina armar, jag förstod inte den drömmen.

Pratade med mamma några dar efter och hon hade nästan samma natt en liknande dröm, hon såg min systerdotter med ett litet barn som försvann utför en slänt el dike.
Både min mor och jag tyckte det var konstiga drömmar vi fått.

2007 i början på året, fick min svärdotter tidigt missfall, hon hade just fått veta att hon var gravid och sent på hösten samma år fick min systerdotter missfall i 4 mån.

En mycket märklig dröm både min och min mammas. Inte förrän nu har jag sett ett samband med de drömmarna vi hade. Sanndröm eller... Man kan ju fundera på tillfälligheterna om att vi båda skulle drömma liknande dröm unjefär vid samma tidpunkt och vad som sedan verkligen hände.


Januari 2008 föddes mitt barnbarn, min sondotter Mira, idag 1 år.
December 2008 föder min systerdotter en son.

217. Så var det med det...

Skall man skratta eller gråta. Tänkte eftersom jag var så väldigt trött att nu skall jag väl somna normalt. Men se det var inte vad som hände inte förrän klockan var över 7 på morgonen somnade jag till, sov unjefär 3 tim, vaknade men inte uppstigen och då ringde telefon.

Det var min syster som ville prata lite och lämna rapport om en del saker. Inget fel i det men nog är det typiskt. Tja, bara att låta henne pladdra på och så klä sig. Få se om jag åker till kyrkog. idag och tänder ljuset el om det blir i morgon.

Sova får jag väl göra när jag kliver över till nästa liv kanske. Fast då har jag planerat att äntligen träffa min dotter igen och behöver nog ingen sömn. En del tänker väl nu, den där människan har nog blivit tokig och ja, nog har jag blivit konstig det är jag medveten om. Det är bara här och i min dagbok som jag skriver sånt, säger aldrig det till andra, de kan ändå inte förstå fullt ut, kanske en del av det men inte hela biten. Många menar ju att, du har ju de andra barnen och barnbarnen, självklart har jag dem, men Carola är fortfarande inte här så det tomrummet, och saknaden kan aldrig fyllas med någon annan. Var och en av dem har sitt eget rum i mitt hjärta. Usch,vilka dystra rapporter jag skriver här.
Trevlig helg

216. Där igen..

Har mått rätt bra ett tag men nu ligger jag där nere och krälar i leran. Har ingen lust till nånting, en natt där jag inte kunnat somna, försökte med avslappning och rensa tankarna men var hopplöst man blir näst intill desperat eftersom man är så trött, somnade till vid 5 tiden på morgonen men vaknade efter en halvtimma var fortfarande mörk, fick en så konstig känsla av att jag inte var ensam, kunde det vara min dotter, jag var lite rädd men tänkte varför det, jag vill ju att hon kommer men jag tror också att hon vet att hon kanske kan skrämma mig, rädslan gick över och jag sa till mig själv, det är min dotter inget att vara rädd för och jag blev lite lugnare, kanske var det hon ändå som gärna ville trösta. Kanske tröttheten och det att jag saknar och tänker så mycket på henne gör att jag känner som jag gör.Har haft mycket huvudvärk nu senaste veckorna inte migrän men ändå obehaglig.

Trots avsaknad av lust måste jag ändå åka och handla och gå på apoteket idag.
Ringde mor, hon behövde också nåt från apoteket så jag åkte till henne först för att hämta recepten.
Gick ju bra förståss, trots mycket folk där gick det rätt fort.
Men oj så trött jag är hoppas att jag kan sova den här natten. En enda natt i veckan där jag får sova en hel natt utan att vakna hela tiden är en önskedröm.

215. Firar dag

Kenny

Lurvan

Gaston





På söndag firade mitt näst yngsta barnbarn 21 år. Samma tid för 5 år sedan levde hennes mamma, min dotter. Jag bakade tårtan som jag gjort de här åren, samma som hennes mor alltid gjorde. Marängtårta, kanske inte så vackert dekorerad men ack så god.
Vi = mormor, morfar, farfar, hennes far och hennes kille och några andra var där och grattade henne. Och även 3 stycket rottweilers, 2 av dessa är Carolas hundar och en är Carolas dotters, hon går i sin mors fotspår när det gäller hundras. De är så otroligt snälla och fina hundar dessa.
Kenny hanhunden nu 10,5 år med buskiga ögonbryn och skägg ja faktiskt han har skägg väldigt charmig är han, har en ny husse som avgudar honom en vän i familjen tog sig an honom. Tiken Lurvan nu 8 år som Carolas pappa tog hand om och som är mamma till 2 valpkullar, 13 st sammanlagt. Den sista kullen är nu 5 år. Så har vi då ynglingen i skaran den hund som Carolas dotter har skaffat, Gaston 2 år gammal.
Det känns i hjärtat att se alla tillsammans och i den villa Carola äger och som hennes dotter ärvt. Det finns så många minnen där och saker som finns kvar och så det enorma tomrum jag känner, saknaden, sorgen över att hon inte är med, allt vi missar tillsammans.

214. Barnvakt

Kortet är taget i maj 2008

Idag på förmiddan var jag barnvakt till mitt lilla barnbarn 1 år som jag är farmor till.
Jag var där dryga halvtimman innan medan min son och svärdotter gjorde sig i ordning för att närvara vid min svärdotters mormors begravning.
Den lilla och jag hann krypa omkring och leka lite men hon var så trött så jag tog henne i famnen och satte mig i gungstolen i barnkammaren och gungade sakta och nynnade och hon somnade. Hon sov redan innan de gav sig iväg halv 11. Strax innan kl.12 kom min son för att hämta henne för gammelmorfar ville ha henne med på kyrk kaffet efteråt och då hade hon nyss vaknat. Så jag satt där med det sovande barnet i gungstolen och bara njöt och tittade på de små händerna och upplevde mina barn när de var små.
Så det var den lättaste barnpassning jag haft. Gammelmorfar är så glad i den lilla, hon är hans stora tröst nu när han förlorat sin maka. Tänk vilken förmåga små barn har att lätta upp ett sorgset sinne.
Min son mådde inte så där bra, för hans del återupplevde han sin egen systers jordfästning och jag förstår honom så väl, jag kände av hans känslor.
Den lilla gör mig också gott när jag kan umgås med henne. Hon är så snäll och go.

Vädret ja, det töar och är bara vägar men lite blött men snön har vi kvar den tar det tid att töa bort så vägarna kommer att bli väldigt blöta och smutsiga när det väl sätter igång men än är det ett tag till vår.

213. Angående mina anteckningar från 1980 tal

Det finns ju inte bara rosor i ett liv utan också törnen men när allt går bra är man så tacksam, men tyvärr vet man aldrig hur livet skall gestalta sig i framtiden men man får ta allt eftersom det kommer, allt kan man inte välja eller styra,oron för sina barn bär man från den dag de föddes, åtminstonde har jag gjort det, men man talar inte alltid om det. Jag hoppas ju att ingen skall behöva förlora någon i sin familj som man aldrig kan återfå, det är den ultimata smärtan och den går aldrig över.
Att kunna titta tillbaka på mitt liv är något att värna om trots allt. Att gå tillbaka till den tiden ger mig ändå en viss styrka, de är så lätt att glömma det som var då på den tiden i ens liv. Framför allt hjälper det mig att få tillbaka minnesbilder av den dotter jag förlorat, för det behöver jag verkligen och även mina 2 jag har kvar här. Det är mitt sätt att bearbeta allt som hände under min dotters sjukdom, att plocka fram allt, bilder, videofilmer, saker de gjort som små, olika roliga händelser. Jag känner att jag behöver det. Jo, visst blir det många tårar.Jag behöver se henne som den hon var innan hon blev sjuk, en omtänksam person, en dotter som är hennes allt, med väldigt många vänner, hundar,den som inte tålde dumheter, ärlig, stark och med framtidstro in i det sista.

Idag snart 5 år efter(i maj)hennes bortgång kan jag känna att jag har förändrats så mycket, tar inget för givet, oron är inte mindre, jag talar om för de mina att jag älskar dem. Visst gjorde jag det förr också men inte lika ofta och kanske inte lika tydligt. Mina barn och barnbarn betyder ju allt för mig, de är mitt liv min överlevnad.

Jag beundrar dem alla, de har alla klarat sig bra, har familj, utbildning, ett bra arbete, plikttrogna och duktiga.
Förlusten av ett av mina barn kommer jag aldrig över men jag kan överleva och glädjas med dem jag har.

212. Attan

Här står jag i entren där jag bor och fotar.

Här är nedre sidan. Detta är några dagar sedan

Attan också nu snöar det här igen. Började mot kvällen grått ute. Vill inte ha mer snö nu. Hoppas det slutar innan i morgon.
Ha så bra alla.