måndag 23 juni 2014

641. Sommar...

Midsommar är över för i år. Den var kall och blöt och blåsig och samma väder över hela landet av vad jag läst. Själv satt jag hemma gjorde inget, var ingenstans och ingen var här. Tja det är så numera när man blir äldre, de unga har sitt de träffar vänner med barn i samma ålder, de är mitt i livet då så mycket händer, så var det för oss också en gång, helt naturligt.

Helt plötsligt, nu i vår, så började jag känna att jag absolut inte ville åka till kyrkogården, ville inte kännas vid att jag/vi hade en viloplats där för min dotter. Det är 10 år och det påverkar mig otroligt mycket, gråter en del, blir otroligt deprimerad och måste slå ifrån mig för att inte åka ännu längre ned i botten av förtvivlan. Inte är det bättre efter dessa 10 år, nej då, de är lika närvarande nu som då, lika obegripligt osannolikt. Vad och hur gör man, jag måste välja att trycka bort för att leva vidare i det liv som blev. Visst, livet förändras men inte så här, adrig någonsin att det skall var så här smärtsamt. Så många tror man glömt sina levade men så är det inte alls, det är helt fel, men bara de som förlorat kan förstå.

Var och gjorde min andra spirometri kontroll för KOLen, inte särkilt kunnig sköterska som gjorde den tycker jag, var inte samma som förra gången. Inga besked om hur jag låg mer än att jag hade sämre utblås, första ggn hade jag 3,1 liter/sek i lungkapasitet och nu 2,5 liter/sek, en försämring trots jag slutade röka då jag fick diagnosen. En läkare skulle titta på resultatet och sedan skicka utlåtandet till mig per brev. Det där är inte klokt, det gäller ju även att få rätt mediciner och svar på de frågor jag eventuellt har. Jag får ta tag i det och beställa en läkartid själv verkar det som. Jag som gick och önskade att det blivit bättre och till o med inbillade mig att kanske det inte är KOL. Ja, ja, drömma kan man ju. Men jag klarar mig bra trots allt om än det är jobbigare med andning och ork i synnerhet när vädret är dåligt. Bra dagar och sämre men inte omöjliga.

Yngsta barnbarnet (sonsonen) har fyllt 3 år denna månad och själv har jag också blivit ett år äldre, tänk vad tiden går. Mor kämpar vidare hon med och fyller 93 i aug. Hon är ganska pigg bara det att hon hör allt sämre.

Nu behövs lite riktig sommar värme för nu har ute temperaturen varit under +15 gr för det mesta och mindre ändå. Om en vecka drygt är vi inte i juli och semester månad så vi får hoppas solen och värmen kommer, vi behöver verkligen sol nu för att må någorlunda bra i vinter.



TREVLIG SOMMAR ALLA