568. Trötthet

Mamma trivs med sitt nya boende och har det bra. Så klart besöker vi henne där. Nu väntar vi bara på att få hennes gamla lägenhet såld.
Idag är det kallt ute -11 grader jag är ingen person som gillar vinter eller kylan.
Nu under en veckas tid har jag varit så väldigt trött, somnat på eftermiddagen och sover någon timma varje dag. Det är ovanligt för det brukar jag inte göra normalt, det är som om jag inga krafter har kvar. Jag träffar mina minsta barnbarn och tankar lite energi där, tur jag har dem. Den yngste en liten kille har nu blivit över 7 månader och hans syster fyller 4 år denna månad. Det är inte klokt så fort tiden går trots allt. 
Slutet av denna månad har jag 4 stycken som fyller år, 1 son och 3 barnbarn, 3 av dem samma dag och 1 av dem 3 dagar efter. Det går inte en dag utan att jag tänker på min förlorade dotter, men jag tänker också på hennes dotter, min dotterdotter och de övriga barn och barnbarn jag har, oroar mig ständigt för allt fast jag vet det inte hjälper att gå och oroa sig men det är min hjärna som bestämmer över tankarna fast jag försöker kontrollera tankarna så dyker de upp ändå. Saknaden och minnena dyker upp allt oftare från mina barns barndom. Det är både glädje och sorg med de minnen som dyker upp det finns ju så mycket att komma ihåg när man mister ett vuxet barn och jag tänker också på att mitt barnbarn aldrig får dela sitt vuxna liv med sin egen mor. Det är så sorgligt.
Men det finns inga val, vi måste finna oss i det som hänt och försöka fortsätta på bästa sätt.

Aldrig glömmer vi dig Carola, Aldrig slutar vi sakna dig, Alltid skall vi älska dig.

Vi skall ses igen det är min tro och den kan ingen ta ifrån mig. Du finns med oss varje dag även om vi inte kan se dig. Sänder kärlek till dig upp till där du bor nu.

567. En stressad vecka har gått

Min mamma flyttade före jul till ett service hus för äldreboende. En liten lägenhet med rum kök sovalkov badrum och hall, riktigt trevligt har hon fått där och med full service. Nu behöver vi syskon inte oroa oss mer för henne för på senaste tiden har vi varit och passat upp på henne alla vi 4 syskon och vi är inte heller så unga längre och har egna familjer som barn och barnbarn som behöver lite hjälp då och då.
Mor trivs bra där och känner sig också mycket lugnare och det var hon som ville men hon fick kämpa för att få sitt boende för det var inte helt lätt att få kommunen att fatta att en äldre person på 90 år behövde och som vi tycker har rätt att få känna sig trygg liksom vi också vill att hon skall vara. Vi försvinner ju inte för att hon bor där utan besöker ju naturligtvis henne nu också.

Det jobbiga nu har varit att packa ner och tömma hennes lägenhet och städa ur allt. Tänk så mycket vi egentligen samlar på oss under en livtid av prylar och dyligt sånt som egenligen inte alls behövs utan bara tar upp plats och som ingen vill ha.
Vi syskon har hållit på sedan i tisdags med att sortera pryla och sånt det som någon annan kan ha nytta av och kastat skräp. Det blir många dagar innan allt är färdigt och dessutom städat. Så idag lördag gjorde min yngsta syster och jag den sista turen med städningen. Nu är lägenheten klar för visning och försäljning.
Så skönt det är gjort så vi får vila och kan sova ut ordentligt och släppa stressen. Och så klart kommer det fram saker som påminner oss om barndommen och då minns vi syskon att just den saken har sin historia och vad den betydde och vad som hände när vi var barn, roliga saker mest, även saker som påminner om våra morföräldrar på den tiden de levde. Nostalgi och förundran också över så mycket vi ändå kunde resa på semester även om vi när vi var mindre fick ta tält och förnödenheter med på en buss för att åka några dagar och tälta. Det var innan vi ägde en bil men den kom den också fast något år senare, nån gång slutet 40-tal början 50-talet. Fina minnen att bevara för oss syskon.
Nu hoppas vi ju förståss att mamma skall få vara så pass pigg och bra som hon är idag, det är inget fel på minnet, problemen sitter mest i benen som hon har besvär med. Av hennes egna syskon som också var
fyra så finns 1 äldre syster kvar hon är 93 år, båda bröderna gick bort för många år sedan. En broder omkom i en bilolycka bara dryga 50 år och den yngste brodern fick prostatacancer och han gick bort vid
75 års ålder år 1999. Min far gick bort 1997 vid en ålder av 86 år, vår goa, rara pappa för det var han verkligen.
Nej nu börjar det bli allt för jobbigt med känslorna, mycket tråkiga saker har ju också hänt de senaste åren i vår släkt, min kusin förlorade en ung son 2001 och en bror för ett år sedan.
Min egen brorsdotter har förlorat ett litet barn 2002 som bara blev 9 månader gammal och jag själv har förlorat en dotter allt för tidigt i bröstcancer 2004. Djupa sår, djup smärta och stor sorg som alltid kommer att följa med oss i resten av våra liv. Att förlora ett barn är nog bland det värsta man kan drabbas av. Men också det värst som kan hända om där finns ett barn som förlorar en mor i allt för tidig ålder, det sätter djupa spår i det barnet som är så pass gammal att barnet måste uppleva att se sin mor drabbad av cancer och bli sämre och sämre, en trygghet som går förlorad för alltid. Det barnets sorg följer barnet resten av livet, att mista en mor som aldrig får se barnet växa upp och få egen familj, att det barnet aldrig kan få dela sina upplevelser i livet med sin mor. Vi glömmer ingen, vi glömmer aldrig, där finns alltid ett stort tomrum och det tomrummet kan ingen fylla eller ersätta. Men det innebär ju inte att vi älskar de barn/barnbarn vi har kvar här mindre. Åh nej, så är det absolut inte, de har fortfarande sin egen plats i våra hjärtan och kommer alltid att ha och visst är man glad man har dem, för de är dem man lever för, de är dem som gör det möjligt att fortsätta jordelivet, de är dem som ger en mening i det nya livet som blev.

566. Vaa... det kom snö

Kan ni tänka er! Sent i går kväll och inatt och halva dagen har det snöat inga stora mängder, men nu är marken vit och genast blir det ljusare ute. Återstår att se om den ligger kvar, hoppas det för är det vinter skall det också vara snö men lagom är bäst.

565. Betong änglar och smycket mm

Har hittat en sida i facebook där de säljer vackra änglar och smycket m m mm. Finns att köpa på nätet och även gårdbutik som ligger i Köpmanholmen, Ångermanland, och som också råkar vara min födelseort.
Men därifrån flyttade vi när jag var 5 år men bor nu sedan 1963 i Medelpad.

http://betongflickorna.se/  en länk till sidan värd att titta in på, finns även i facebook.

564. Vinter väder

Ja vad skall man säga om vintern. Jo, den är blåsig och väldigt blöt, regn, regn och blåst ingen bra kombination, is här och där, gröna gräsmattor men ingen snö och det är ju så mörkt när inte snön lyser upp. Får hoppas att det slutar regna snart och att det inte blir ännu värre ishalka ute om kylan kommer. Deprimerande väder är det i alla fall. Undrar hur denna vinter blir?