Skall man skratta eller gråta. Tänkte eftersom jag var så väldigt trött att nu skall jag väl somna normalt. Men se det var inte vad som hände inte förrän klockan var över 7 på morgonen somnade jag till, sov unjefär 3 tim, vaknade men inte uppstigen och då ringde telefon.
Det var min syster som ville prata lite och lämna rapport om en del saker. Inget fel i det men nog är det typiskt. Tja, bara att låta henne pladdra på och så klä sig. Få se om jag åker till kyrkog. idag och tänder ljuset el om det blir i morgon.
Sova får jag väl göra när jag kliver över till nästa liv kanske. Fast då har jag planerat att äntligen träffa min dotter igen och behöver nog ingen sömn. En del tänker väl nu, den där människan har nog blivit tokig och ja, nog har jag blivit konstig det är jag medveten om. Det är bara här och i min dagbok som jag skriver sånt, säger aldrig det till andra, de kan ändå inte förstå fullt ut, kanske en del av det men inte hela biten. Många menar ju att, du har ju de andra barnen och barnbarnen, självklart har jag dem, men Carola är fortfarande inte här så det tomrummet, och saknaden kan aldrig fyllas med någon annan. Var och en av dem har sitt eget rum i mitt hjärta. Usch,vilka dystra rapporter jag skriver här.
Trevlig helg
Carola1+t%C3%B6s3_1_22.jpg)
