110. Forts. på artikel Livet efter

Detta kanske inte är i allas smak men vi får ha vår egen tro och vi ser utifrån våra egna perspektiv men nog vill vi att det är så här det är.
För egen del kan jag intyga att näradödenupplevelsen, att se sig själv ovanifrån existerar, min egen dotter upplevde den. Många vågar eller vill inte berätta vad de upplevt för de tror att ingen tror på dem eller för att skona nära kära och att de fantiserar i synnerhet när det gäller mycket sjuka som känner att de inte kommer att klara sig. Hoppet finns alltid trots allt att det skall gå bra.

Dödsprocessen
De andar som beskrivit livet på andra sidan för oss har ofta sagt att de inte minns någonting av själva dödsprocessen. Efter insomnandet på jorden vaknade de helt enkelt upp igen i andevärlden.
Vi har därför inte, som i de många vittnesbörden om näradödenupplevelser, några ingående skildringar av tunnelfärder, möten med ljusvarelser, återblickar på jordelivet etc. Detta är onekligen synd, eftersom vi då hade kunnat jämföra andarnas och de återupplivade människornas berättelser.

Den minnesbrist som andarna visar beträffande dödsprocessen finner vi emellertid också hos flertalet av de människor som återupplivats efter att ha varit kliniskt döda. Över hälften säger att de inte hade någon näradödenupplevelse alls, och de övriga minns vanligen bara brottstycken av det händelsemönster som forskarna med ledning av tusentals näradödenberättelser har ställt upp.
Och så kan ju också vara fallet med andarna. Orsaken till att de inte gett oss några utförligare skildringar av dödsprocessen skulle alltså kunna vara att det bara är ett fåtal andar som minns hela händelseförloppet, och att de som gör det inte har berättat alltsammans för oss.

Det lilla material vi fått tycks dock stämma bra överens med det vi har om näradödenupplevelser.
Bla sägs i båda materialen att den döde kan betrakta sin avlagda fysiska kropp och att döden medför en känsla av frid och välbefinnande.

Ankomsten till andevärlden
Men hur det nu än förhåller sig med minnena av dödsprocessen, så tycks det vanliga vara att anden vaknar upp i andevärlden utan att omedelbart inse vad som skett. Särskilt är detta fallet när döden kom oväntad. Anden är samma människa som på jorden - bara minus den fysiska kroppen. Och eftersom den eteriska kroppen har samma ålder och utseende som den fysiska hade på jorden, börjar andelivet där jordelivet slutade. Ett treårigt barn som dör inträder i andevärlden som treåring, en vuxen inträder som vuxen, en åldring som åldring. Det finns dock berättelser, enligt vilka åldringar inträder i andevärlden i föryngrad gestalt.

Anden vaknar upp i en ljus och fridfull omgivning - det kan vara i ett hus eller i en vacker trädgård - och den vaknar med en stark känsla av välbefinnande. Vid uppvaknandet är den inte ensam. Det finns alltid någon eller några andra andar närvarande - ofta släktingar eller vänner - som hjälper nykomlingen till rätta. Man talar om för honom var han nu befinner sig, något som inte alltid leder till avsett resultat. Det händer ofta att nykomlingen inte fattar att han är död, utan tror sig vara kvar på jorden. Detta är kanske inte så konstigt, ty den nya världen tycks inte skilja sig alltför mycket från den gamla. Anden finner sig vara klädd i de kläder den senast hade på sig på jorden, och även de mottagande släktingarna kan vara klädda på ett sätt som den känner igen. Den nya världen förefaller också vara lika fast och materiell som den gamla och ser i stort sett likadan ut.

Uppvaknandet kan vara ganska omtumlande, och anden blir ibland förvirrad och behöver
först lite lugn och ro för att finna sig tillrätta. Den blir då omhändertagen på ett lämpligt sätt av andar som har detta till arbetsuppgift. Så kan t ex en person som före sitt frånfälle legat sjuk en längre tid få fortsätta att ligga i en säng i andevärlden tills han känner sig frisk.
Enligt några berättelser finns det regelrätta mottagningsstationer, där nykomlingarna tas om hand och förbereds för andetillvaron. Många andar behöver lång tid - i vissa fall många år - för att förstå och acceptera sin situation. Det finns också sådana som har svårt att fatta att döden inte innebar en total förintelse av dem som individer.

sök: Livet efter detta.eniro.
LIV EFTER DÖDEN från internet- www.canit.se/~glader/ndup.htm Om adressen stämmer idag vet jag inte för det är några år sedan jag hittade detta.

109. Intressanta artiklar jag hittat. Livet efter detta

Ett halvår efter jag förlorat min dotter, fick jag avtalspension från 2005, 2,5 år innan jag uppnått pensionsåldern. Från jobbet skänkte de mig den dator jag hade arbetat med till mig. Ett halvår efter det skaffade jag internet. Där började mitt sökande efter sidor liknande den som kommer här nedan och sidor där jag kunde komma i kontakt med andra föräldrar i samma situation, alltså förlorat barn. Febe kom att bli den jag valde.

Denna artikel sparade jag.

Nära-döden-upplevelser, iakttagelser vid dödsbäddar
Livet efter detta
Grundläggande är människans vägran att acceptera det egna medvetandets utslocknande.

Spiritualismen...
Spiritualismen vill med sin fenomenologi visa att människan som individ inte upphör att existera när hon lämnar jordelivet. Enligt spiritualismen är det bara den fysiska kroppen som dör, resten av människan lever som s.k ande vidare på andra sidan, i det som spiritualisterna kallar andevärlden. Anden har där en subtil kropp av eterisk substans som både invändigt och utvändigt ser likadan ut som den fysiska gjorde under jordelivet, och i den kroppen är det mänskliga jagmedvetandet fortfarande i besittning av sin identitet och alla sina själsförmögenheter. Anden har alltså begär,hyser känslor, tänker, hör samvetets röst, har intuition osv. Den har givetvis också minne, och minns t o m sitt jordeliv. I andevärlden lever anden tills det är tid för den att reinkarnera, dvs födas in på jorden för ett nytt jordeliv. De spiritualister som inte tror på reinkarnation betraktar andevärlden som ett slags förgård till paradiset och det eviga livet där.

Nu finns det inte någon klar och ogenomtränglig gräns mellan vår fysiska värld och andevärlden,ty med sin inre varelse är människan redan under jordelivet förbunden med andevärlden.
Information om denna kan därför föras in i vår värld. Dels kan vi under sömn, i näradödensituationer och vid utanförkroppenresor lämna vår fysiska kropp och besöka andevärlden i icke-fysisk gestalt,dels kan vi i vårt dagvakna medvetandetillstånd få kontakt med andarna. De kan sända oss tankar och ibland t o m tala till oss och visa sig för oss. Många människor har upplevt detta vid ett eller annat tillfälle. Särskilt mottagliga för impulser från andevärlden är de sensitiva personer som kallas medier, förmedlare mellan de två världarna.
Intressant tycker jag eller hur...
Fortsättn. kommer om denna artikel