479. Nu börjar flunsan släppa sitt grepp

Äntligen börjar flunsan släppa sitt grepp. Det har tagit 2 jobbiga veckor av halsont, hosta, snuva, halsen har nog varit den största boven.
Så idag åkte jag iväg till kyrkog. köpte ljung som jag satte och i morgon skall där bli 2 nya lyckthållare, på var sida om stenen, sättas på plats, det är min ex man som har ordnat det så vi två skall dit och ordna det. Så mycket snö som det varit senaste åren behöver lycktorna komma upp en bra bit över marken. Jag har varit i alla slags affärer och begravn byrå för att få tag på men ingen hade. Märkligt.Så nu har exet fixat det på ett annat sätt.
Så här unjefär skall de se ut.

Det har varit ett par riktigt kalla nätter hörde jag, ner till -5 gr tidig morgon, jag tycker det är tidigt i år, dax ta fram kupevärmaren också. I övrigt har det inte blivit nåt gjort på grund av flunsan och orken.
Det grämer mig att jag inte orkade att kasta det jag samlat i källaren, just för att kastas i kontainern som de ställer här ute varje höst och vår och just denna helg var den här, så nu får det stå kvar i källaren till våren eller så måste jag åka till en återvinningsstation, i och för sig inga tunga grejer men ändå. Är så skönt att kunns bära ut direkt från källaren till kontainern ute på gården.
Så har vi det där med hissen det går otroligt långsamt, händer inte mycket, men, men innan julhandeln hoppas jag att det är klart här i min trappuppgång, underlättar en hel del att slippa gå uppför trapporna med tunga matkassar o dyl.

Jag har tänkt mycket på min dotters plågor under hennes sjukdom nu när jag själv inte mått så bra tänkt att hur fruktansvärt hon hade det utan att få något hopp om bättring, vad är en influensa att gnälla om den går över i det flesta fall av sig själv, annars finns det ju hjälp att få. Det har fått mina tårar att rinna ohejdat och saknaden, bilderna av den tiden blir extra starka, de sitter där i min hjärna de är inte såna bilder jag vill ha men det verkar omöjligt att få bort dem, det finns ju så många andra underbara minnen men jag verkar inte kapabel att mana fram dem och ersätta de svåra.
Jag saknar dej varje minut, varje dag.Tittar upp mot stjärnorna varje kväll och pratar till dig Carola.

Det innebär också att mina barn och barnbarn som jag har här finns lika ofta i mina tankar, för allt hör ju ihop, hon finns med i allt, hon är för alltid en del av mej, oss.

478. Influensa

Skriver när jag blir frisk feber orkar inget nu. Legat till sängs över en vecka. Kram håll er friska.

477. Sorglig händelse

Carolas dotter, mitt barnbarn ringde mig på tisdag 7 sept.
Då berättade hon att Lurvan (Carolas hund) gått bort, hon blev sjuk, jag grät förstås och dotterdottern hade också gjort det, hon ville jag skulle ringa morfar som tog hand om Lurvan för 6 år sedan då Carola lämnade oss och jag lovade. Hon tyckte så synd om sin morfar för han var så lessen.
Jag ringde men ingen svarade men så ringde han upp mig och berättade, han var lessen och olycklig, han hade märkt i helgen att hon hade svårt med andning och ringt vet. söndag och de fick komma på måndag, de togs ett blodprov för infekt. som var positivt, sedan gjordes en röntgen och det visade sig att hon hade en tumör på lungan och något på levern. Sa att de kunde försöka behandla men rekomenderade det inte eftersom hon var så pass gammal 9 år 7 månader och andra alternativet var att hon fick somna in och så blev det, så i måndags den 6 sept.em somnade Lurvan in och gick till Carola hon med, nu har Carola alla 3 hundar där hos sig, de 2 andra som fick ett bra hem hos en god vän, gick 2008 o 2009, de 2 blev över 10 år.
Snälla goa medkännande Lurvan, hon som försökte trösta mig när Carola var sjuk genom att lägga sin tass mot min kind, hon som mötte mig i dörren när vi kom hem från sjukhuset den 6 maj, hela hon var så lessen hängde med hela kroppen huvud och svans.
Finns de som inte förstår man sörjer en hund, ett djur, men det gör man de är ju ens bästa vän och Lurvan var trots allt en länk till Carola på sitt vis, Lurvan var min favorit. Jag tände ett ljus för Lurvan också idag 7 sept.
Så här skriver en som har en valp Nova född 03 från Lurvan och som är assistanthund till sin matte .

Jag har just fått beskedet och försöker smälta. Mamma Lurv - världens finaste Novamamma...! Denna härliga hund som var så självklart trygg och skön att jag verkligen kände att det var just DEN tiken som jag ville ha en valp efter.Jag minns när vi hämtade Nova och Lurvan tillitsfullt petade in sin favoritleksak i G:s hand; det var en kampknut med bara 5 centimeter kvar som hon tyckte att han kunde hjälpa till att leka med.; ) Många som kände Lurvan säger att Nova är den av valparna som är mest lik henne.

Det gör mig glad, just eftersom Lurvan var den hon var. En gång i tiden fick jag lära mig att man ska hänga
upp något som pinglar i vinden för ett djurs själ. Idag klipper vi bort en bit av syrénen så att Basses vindspel
får frihet att ringa för Lurvan.

Klart att en älskad individ lämnar ett gigantiskt tomrum! Tänkte idag på Carolas viloplats och stenen med tassar. Nu har hon dem alla hos sig... 

Tack Å för de fina du skrev och skrivit till mig om både Carola och Lurvan.

Detta är vår Lurvan så klok och lugn och som vi sörjer och saknar alla och speciellt han som tog hand om henne, när Carola inte var kvar hos oss längre, Lurvan avgudade sin husse och han henne.

476. Trapphus just nu

Det här bilderna visar hur det ser ut utanför min dörr idag längre än så har de inte kommit sedan 22 aug.

Här åker de avsågade trapporna iväg

De som sågar av trapporna har gjort sitt jobb nu är det

hissjobbarnas tur men när.....

29 augusti. På väg hem från sonen m fam. lyckades jag ta ett kort på regnbågen.

 

475. Minnesgudstjänst anordnad av Febe Medelpad

Idag 5 sept 2010 klockan 19.00 hade Febe sin årliga minnesgudstjänst för våra barn, det är 3:e året i rad. Där läses dikter och en mycket duktig diakon spelar gitarr stämningsfull och så ljuständning, var och en går fram och tänder ett ljus för sitt (sina) förlorade barn och därefter håller prästen sitt tal. Sedan går vi ned till bryggan och en båt åker ut och sätter ut 24 ljus som får flyta på vattnet, det är så vackert och på samma gång så sorgligt, vi står alla i en halvcirkel och håller varandra i hand under tiden. Här är några bilder jag tog.

Vår präst har också tänt ett ljus

Inte så lätt ta bild i mörker men det är våra ljus som flyter längst ned i rad som en hälsning till våra älskade barn.