torsdag 19 februari 2009

204. Läser en blogg om Sabinas kamp

Jag läser bloggen Sabinas kamp, och jag kan bara säga det är hjärtslitande och jag känner igen många delar där som min dotter gick igenom även om de inte har samma typ av cancer så skiljer sig inte behandligen så mycket, och de verkningar den har på kroppen hur livet sakta rinner ut.
Jag hoppas och ber verkligen att hon skall klara detta och att den nya behandlingen skall ge henne mycket mera tid. Hela jag gråter för hennes skull och den kamp hon kämpar m fl.
Carola min dotter, ordnade också om det skulle hända att hon inte skulle klara detta genom att se till alla försäkringar och sånt när det gällde sin dotter, sina hundar, sin villa, mm.
Kan man annat än beundra och gråta inför dessa personers lidande och ändå stora styrka och hoppet framför allt som vi aldrig får tappa, ingen av oss.

Detta är verkligheten för dem och anhöriga och vi måste vara medvetna om att det kan hända vem som helst men vi hoppas och ber att det skall komma nya behandlingar som hjälper. Det måste gå fortare framåt med forskningen. Jag skänker pengar regelbundet 3-4 gånger om året.
Jag har en direktlänk till hennes blogg på höger sida under "Länkar till andra bloggare".

203. Den första drömmen om min dotter

Den första drömmen jag hade efter min dotters bortgång i maj 2004. Har hört att det inte alls är ovanligt att man inte drömmer om personen på mycket länge. Att jag kommer ihåg drömmarna beror på att jag genast skrev ned dem när jag vaknat och lugnat mig något, exakt alla moment i en dröm är svåra beskriva.

Första Drömmen någon gång början 2005
Kommer inte ihåg exakt datum när jag drömde detta men det tog
väldigt lång tid då jag inte drömde om Carola alls.
Drömde inget under den tid hon var sjuk som jag kommer ihåg.

Vi var ute och åkte bil, hennes, hon körde, bara jag var med, jag kunde bara se henne från sidan och bakifrån. Det var svårt med parkeringsplats.
Vi åkte på en väg, typ mindre väg med skog, fick möte, körde väldigt nära, bilarna strök nästan mot varandra men det gick bra, hon sa aldrig något och det var så konstigt tyckte jag.

En förklaring till drömmen kan vara att jag alltid körde henne till hennes behandlingar och satt med henne hela tiden.
Men jag var glad att jag äntligen fick en dröm om henne för jag ville så gärna hon skulle komma till mig i drömmen.