509. Slut på gamla året och ett nytt börjar

Firar inte ett nytt år utan det gångna året 2010 men det finns ett men, nu har det gått ännu ett år (6 år 6 månader) sedan jag såg min dotter för sista ggn. (PS Men jag kommer också ett steg närmare henne.) Jag firar hellre att vi överlevt det år som gått, jag, mina barn, mina barnbarn och övriga nära kära, och att de flesta mår bra och hoppas att det skall så förbli. Med de orden säger jag  "Gott Nytt År".

Klockan 15.00 var jag till kyrkogården och tände ljus och en marschall vid min älskade dotters viloplats. Nu börjar ett nytt år utan henne, ännu ett år med evig saknad och många tankar.
Ett nytt år med sorgen men också glädjen för dem jag har omkring mig, de som finns här med mig.
Önskar alla frid och lycka
att vi får behålla alla kvar här
att få vara friska
och fred på vår jord.
 
Kramar om er alla. Var rädda om det ni har, ingen vet hur morgondagen blir.

508. Ett nytt år närmar sig

Åter en dag har gått och snart kommer ett nytt år, några förväntningar har jag men på samma gång så blir det längre och längre sedan jag träffade min Carola. Tankarna kommer och går och minnen dyker upp från tiden då hon och mina andra barnen var små. Det är fina minnen och svårmodet får mig att bli så sorgsen.

Middag i dag för son m familj de kom vid halv 4. Mira barnbarnet, snart 3 år, säger när hon kommer hit till mig: Vad fint du har farmor,så gulligt sagt. Hon ser smällkaramellerna under min gran och tror det är julklappar, jag förklarar vad det är och vilka som gjort dem. En av dem har hennes pappa gjort när han var liten och en har faster C gjort och en har faster Carola gjort, den faster som hon aldrig fick träffa, ett namn som hon också fått.
Mira vill se på Bamse på datorn så vi tittar och så på roliga katter. Sedan går hon och jag och hämtar var sin glass de andra vill inte ha.

Ställer sig på köksstolen och vill torka med disktrasan på bänken, det får hon göra, när de skall åka hem säger hon att hon vill stanna här och hjälpa mig med disken och torka för det är roligt i den åldern.
Hon klär sig själv och hon och hennes pappa åker hissen ned, det var kul. Hennes mamma tar trapporna.

Jag går ut på balkongen och ropar, Hej då och vinkar, då säger hon, Akta så du inte ramlar Farmor. Lilla sötnosen.
Det blir tomt och tyst när det åkt och jag är så trött så jag somnar en liten stund

507 Julafton 2010

Startar dagen med fika och julgröt här hemma och packar allt jag skall ta med till Sonen med fam. och så iväg först till kyrkogården för att tända ljusen till min älskade dotter.
Fortfarande kallt ute omkr.-25-28 gr här nu på dagen (Midlanda flygplatsen där temperaturen mäts).
Tog på mig rejält och åkte till kyrkogården vid 14,00 tiden, bilen stå och gå, låste den, medan jag gick till Carolas viloplats och tände mina ljus, tog med en lykta som är likadan som den andra som hänger där, ställde ned den med batteri, tände ytterligare ett ljus med lock, där stod redan ett tänt ljus, tog några kort också.

Sedan raka vägen till Alnön föra att fira julafton, vi var 5 vuxna och så lilla Miranda, mormor, farmor,  lilla Miras moster och så föräldrarna förståss.
Vi drack alkoholfri glögg och efter ett stund blev det tid för julmaten. Vid middagen ville Mira krama både mormor och farmor samtidigt, vi satt båda på var sida om henne, så min son tog ett kort på oss och lilla goa gulltösen.

 Mormor vänster, lilla Mira och så farmor höger (jag)

Tomten fick lite julmust

Efter maten blev det jultomten, sonen åkte och "handlade ***" , sade vi till Mira, hon var så glad inte alls rädd för tomten hon fick ju en massa julklappar och tomten fick en kram, hon kom till mig för att få hjälp att ta av snören resten klarade hon själv att ta av papperet. När tomten gått kom hennes pappa och då måste hon ju berätta att tomten varit där, han sa, ja då var det honom jag såg där ute, han gick in till några andra barn också.

Måste sätta på motorvärmaren hos min son så bilen skulle bli någorlunda varm och starta eftersom det var så kallt -22 gr, dags dricka kaffe och äta risalamalta, gott och väldigt mätt blir man. Klockan var över 21.00 lilltösen var fortfarande vaken men trött. Dags för mig att åka hem.
Bilen startar men så kallt, burrr, det är inte mycket trafik den tiden men en och annan ändå. Klockan var närmare halv 10 när jag var hemma. Blev en fin julafton där Mira är huvudperson, det enda lilla barnet så hon fick leka med mormor o farmor istället.

Men gode gud så jag saknar Carola min ängladotter och jularna från förr, vi skulle ju fira jularna tillsamman alla mina barn och barnbarn, varför fick det inte bli så...gör så ont, så ont.

506. Jul

En riktigt fridfull och lugn jul till er alla önskar jag er.

505. Hiss mm

I går när jag kom gående nerför trapporna så säger grannen, som jag träffade där ner, Åker du inte hiss?
Nä, jag undrar när den blir klar, säger jag. Jo, men den är klart, säger hon och så visade hon, jag hade ingen aning, med det kändes härlig för jag skulle först gå till mor lämna en julklapp och sedan till apoteket och så handla lite. Vad skönt att kunna ta hissen när man har tungt att bära, så nu har jag gjort min premiärtur med hissen, den till och med pratar. Nerför trapporna kan jag gå för motions skull, hmm, när jag inte har nåt att bära på som är tungt. Bra va!

Jag skulle äta middag och då ringde det på dörren, det var min bror och svägerska som kom på ett litet besök och hade med sig en juluppsättning, jag blev glad för besöket.

Efter maten åkte jag iväg till Lidl för att handla lite igen, tyvärr var det slut det jag tänkt mig, var lite för sent ute de har inga stora lager precis. Men det var ok.

Idag åkte jag iväg till kyrkogården för att skotta för det har slutat snöa och lika bra skotta bort snön utifall det skall komma mer, jag har en bit att skotta fram till Carolas plats men snön var lätt eftersom det är så kallt -15 gr men man håller värmen. Tände ett ljus också men skall ju dit på julafton tända flera.

Skottat mig fram och startat skottning på ena sidan

 Färdig

 Vägen dit är dubbelt så lång än det som syns här.

Från Carolas plats snett rakt över finns en julgran

Tankade bilen och sedan handlade jag igen några saker jag skall ta med till sonen till julafton. Kilade in på en barnklädesaffär som är rätt nyöppnad här hittade några plagg till lilla sondottern.

 Automatisk bensinstn

"Stora" köpcentrat Vivsta där butikerna ligger härifrån och i riktning framåt, för mörkt för långt för att synas.

Oj så trött jag var när jag kom hem och ont i armarna man är ju inte så van att skotta snö än åtminstonde.

Bara några dagar kvar till julafton nu, så nu har jag börjat slå in julklapparna och skall ta ett tag med golven, sedan får det vara bra inget mer städande osv. Blir några middagar under julhelgerna för barn, barnbarn.

Avslutar dagen med dessa fina rader
Fått Låna av Katarina och Amelie i fb. Tycker den är så fin.

När änglar firar jul finns ingen sorg och inga tårar.

I himlens valv finns inga dumma och inga dårar.

Där vandrar alla änglar sida vid sida, hand i hand.

Där binder dom sig samman i julens röda kärleksband

Författare okänd  

504. Tappat farten "igen"

Hade tänkt baka det sista idag, vetebrödet, men kom inte längre än till tanken, suck. Att det skall vara så svårt att komma igång. Jag har lovat mitt barnbarn, Carolas tös, att hon skall få matbröd och vetebröd av mig men jag har ju några dagar till på mig. I övrigt har jag nästan klart allt stök. Några julklappar att slå in men det är inte lika jobbigt att göra. Ute snöar det, inte så många grader kallt men temperaturen faller så nu är det mot -8 gr, häromdagen var det till och med noll gradigt men snöar det så blir det ändå frost på fönstren för det blåser lite och jag som var och skottade snö på torsdag på Carolas plats och tände ljus. Men där lyser ändå om det skulle blåst ut, för jag har en batteridriven lykta där så där är aldrig mörkt. Snöflingorna dalar så sakta ner nu också.
Nån hiss har jag inte fått åka än så det blir väl till att kånka matvaror uppför de smala trapporna nästa vecka också. Det är bara att bita ihop, julhelgen kommer fort nu men då är den i alla fall snart över för i år också. En jobbig tid nu på många sätt. Gemenskapen och saknaden allt i ett.

503. Förkyld igen

Förra veckan torsdag så bröt snuvan och hostan ut. Lördag natt blev en jobbig natt ingen sömn på grund av hostan och så snuva och lite feber. Alla år jag sluppit förkylningar är slut nu verkar det som dessutom har vi en väldigt kall november och kylan håller i sig nu också en in i december ja t o m kyligare är kring -20 gr. Söderöver har de snöat men inte här på ett bra tag jodå vi har snö.
Söndag blev jag bättre i förkyln. och fick lite energi att börja göra något inför julen.
Så nu har jag bakat lite matbröd och några kaksorter gjort klart i rummet, hallen och badrummet med städning.
Handla julmat får jag göra i etapper för att det inte skall bli så tungt att bära i trapporna för hissen den är inte klar än.
Jag gjorde videojulkort med webbkameran och skickade till barn o barnbarn via mail, blev lite mera personligt när de kan se mig och höra julhälsningen.
Tja bara fortsätta städa klart men jag kan ta det lugnt skall inte vara hemma på julafton. Förhoppningsvis blir det mildare väder så man kan sticka ut näsan utanför dörrarna för att handla mm. Usch så fort tiden går, snart har ännu ett år gått sedan min älskade dotter lämnade oss. Det kan inte hjälpas men så många minnen dyker upp fina, svåra och det gör så ont, tårarna forsar men det får dom göra måste få ut smärtan på något sätt. Jag saknar henne så enormt, jag vill så gärna ha min familj hel, med alla 3 barnen och så barnbarnen, ingen tom stol.

502. Inför julen

Igår kväll 8 dec. hade vi avslutning i Febe Medelpad inför jul uppehållet. Vi var nog kring 15 st som samlades på Gårdsbutiken det är en prylbutik med lite annorlunda saker än de som finns på affärerna, väldigt fina prylar och de tar också emot grupper som vill komma och äta paj tillsammans och sedan handla om man vill. Den ligger en bra bit ute på landet kan man säga men blir en lugn och avskild plats och passar utmärkt för oss, för där är bara vi, är nog 3:e ggn vi har vårt Febe julavslut där.

Ett foto från fjolårets Febe avslut från Gårdsbutiken den består av 3 rum i lite gammeldags stil och fyllda med jättefina saker.

Tyvärr blev jag förkyld igen inte alls väntat men mitt immunförsvar har väl tagit slut och jag var till barnbarnet i lördags som var snuvig, barnbasselusker är smittsamma. Har snuva, näsan kliar och jag nyser och så lite hosta men hoppas det är snabbt övergående vill kunna göra klart lite julstök. Tiden går så fort och mycket skall göras. Inte en enda julklapp har jag köpt än. De stora får pengar, det minsta barnbarnet får nån sak men måste fråga föräldrarna vad, för hon har ju allt redan.
Var och handlade så det är gjort för denna helg. Ute har det bara varit -3 gr, rena våren, hmm, men det blåste.
Nu i kväll när jag skriver detta är det -9 gr igen. Några snöflingor kom det men ligger bara som ett tunt puder på den lilla snö som är och inget mer snöande nu.

501. Farmors lekdag

Igår var jag till yngsta barnbarnet, hon och jag lekte tillsammans hela tiden blev omkr.6 tim medan föräldrarna fick ro att städa. Det är de allra bästa timmarna när jag får vara med henne. Vi ritar på svarta tavlan det vill säga jag ritar alla möjliga figurer och hon förbättrar dem med en massa streck och cirklar mm så till slut syns dom inte. Haha, då tvättar vi  alltså hon bort allt sedan jag hämtat ett blött papper att torka med, noga är hon också.

Vi fikar och äter tillsammans, hon och jag matar varandra, ett sätt få henne att äta lite mer för hon är förkyld och har inte så stor matlust men nu blev det riktigt roligt i stället. Jodå, hon kan äta själv är duktig på det och mycket annat men ibland är det bra att ta till några ovanliga knep av en farmor, allt går hon inte på utan man blir genomskådad. Smart liten tjej är hon uttrycker sig som en vuxen ibland kan inte låta bli skratta åt uttrycket.

Farmors gojänta.

Kylan håller i sig står stadigt omkring -10 till -15 gr varje dag, usch så trött man blir av det kalla vädret verkar inte ge sig, börjat alldeles för tidigt i år, här är inte så mycket snö än bara någon dm, snön har de fått söderöver och längre norröver. Alldeles lagom tycker jag med den som är nu men säker kommer vi att få mera.

Julstöket går sakta och bakningen inte ens startad än. Men julen kommer ju ändå.

På väg hem passerar jag Timrå kyrka, tog ett kort

Tog det här kortet från fabriken upp mot slalombacken ser inte så brant ut härifrån men det beror på att jag står ganska högt själv när jag tar bilden och dessutom från sidan på backen. Ser ut som det är kanelfärgad snö just där jag står och tar kort ljuset som speglar sig för den var vit.

Så här ser det ut inuti hisshuset alltså långt ifrån klart, smutsigt fönster det är taget från hissdörrens utsida

 Trappuppgången är inte särskilt bred man får hålla armarna framför och bakom sig när man bär något, inte alls bekvämt

Så lyckades jag än en gång ta en knepig bild, kan det vara en plastkasse till höger, jag bar en väska, svart, och en plastkasse men varför ser jag inte den innan jag knäpper, kan ju vara att jag fukuserade på fönstren den mittersta raden den med stjärna och fönstret till höger, även där en stjärna, de är mina fönster.

500. Inför julen

En gång i tiden var det roligt med jul, bak och stök men från o med julen 2004 har jag ingen som helst förväntning inför jul, 2003 var den sista julen vi firade med Carola och då var hon väldigt sjuk. Sånt sätter djupa spår och svåra minnen även om vi hade en gemensam och fin jul tillsammans. Carola var så svag och orkeslös men ändå så stark i viljan, gråten sitter där och lurar när tankarna irrar iväg till då tid.
För varje jul som går blir det allt längre sedan jag såg henne och pratade med henne och det gör förfärligt ont vi skulle ju fira jul tillsammans många, många år, till den dag jag gick ur tiden, inte ett av mina barn. Jag ville offra mig själv för henne, önskade och bad att det var jag, att jag fick ta över hennes sjukdom, för jag har ju fått uppleva allt, fått mina 3 barn som vuxit upp till underbara fina personer med egna hem och alla hade jobb och fått egna barn.

Nu sitter jag här dec. 2010 och det har gått 6 1/2 år sedan vi förlorade henne. Finns ingen mening med det, ingen rim och reson alls. Saknaden och smärtan är inte mindre idag än första tiden och åren som gått, den finns där lika stark om inte starkare för det är så länge sedan men ändå så nyss. Så är det för mig. Så är det nog för de flesta som mister sitt barn.
Den här hösten har och är väldigt påfrestande psykiskt, av någon anledning har jag tappat all vilja för livet.
Vintern känns oändligt lång kanske blir det bättre när den värsta delen av vintern är över, det blir ljusare och man kan skönja att det blir en vår igen.
Julen blir bara jobbigare att tänka på för varje år, skulle helst vilja hoppa över den. Det enda roliga med den är mina barn, dem jag har kvar här och så barnbarnen, men det förändras också, 3 av dem är fullvuxna nu och dit hör Carolas egen dotter, hon som inte får dela någonting med sin mamma längre, få råd och hjälp med sånt som bara en mamma kan ge. Det andra är mitt yngsta barnbarn som bara är 2 år och 10 mån. det syskonbarn Carola aldrig fick se, men det barnbarnet bär hennes namn Carola som tillnamn, de glädjer mig mycket.
I år skall jag inte ha någon julafton här hemma utan vara hos sonen, jag tycker och känner att nu är det min tur att få vila från julafton som jag haft alla dessa år, med några få undantag, sedan barnen var små.
Några middagar blir det nog här hos mig men i min egen takt.

2010

Ingen kan veta hur jag känner, ingen har rätt att sätta sig över det, ingen har rätt att tala om för mig hur jag skall vara. Jag gör mitt bästa för jag har överlevt det svåraste av allt. Aldrigheten. Min tro att vi ses igen i en bättre värld finns där, ingen kan ta den ifrån mig.

499. Ännu ingen hiss

Ännu har vi ingen hiss färdig. De håller på men oj så långsamt det går.

 Ovan 23 nov

23 nov kikar in genom fönstret på hissdörren

30 nov. en icke färdig grej på dörren och innanför är det inte heller klart.

Adventstjärnor och stakar är på plats och ljusslingor på balkongen, det ser mysigare ut överallt med alla ljus som lyser i fönster och balkonger.

Åkte ut en sväng för att kasta lite skräp vid en sopstation, kallt ute är det och enligt prognosen skall kylan fortsätta. Ja inte sticker jag ut näsan utanför dörrarna om jag inte absolut måste. Man kan ju undra hur den här vintern skall bli, redan nu kan man ju förstå att det blir en lång vinter, än har vi inte så mycket snö här i mellersta norrland men halt är det, men ingen fara om man kör med förståndet, för sanda gör de inte och salta går inte i den här kylan. Inne går jag och småfryser hela dagarna, är så hemskt frusen den här hösten.

Städar lite som tex torkar av skåpdörrar o hyllor. Måste röra på mig och bästa sättet är att städa lite, då fryser jag inte i alla fall.  

498. Sömn problem och lite stök

Nu ett långt tag har jag haft såna problem med sömnen, kan somna fast väldigt sent men sover bara några timmar sen är det kört, ligger och vrider och vänder på mig kliver upp tittar ut det är mörkt ända fram mot
halv 8 men före det mellan 6-7 börjar trafiken då folk åker till sina jobb. Kan somna till och så sätter nån hissgubbe på nån maskin som låter, eller en traktor som kör i närheten och genast vaknar jag, som tur är låter det inte så ofta, rätt lite faktiskt från tappuppgången , men så känslig som jag är för ljud när jag inte sover ordentligt så vaknar jag av allt ovant. Det går alldeles åt pipan med sovandet just nu i alla fall, vet inte hur jag skall bli "normal". Har inte haft en normal sömn sedan jag miste Carola.

Idag hade jag inte lust alls att kliva upp så jag låg länge, länge, tänkte inte ens klä mig gick en stund i morgonrock men eftersom jag inte är den som trivs att gå i morgonrock hela dagarna även om ingen kommer eller jag skall bort så blir det att jag klär mig som vanligt.
Så mot kvällen fick jag för mig att nu skall jag städa rumsfönstren, torka runt och byta gardinerna där inför julen, så tidigt brukar jag inte starta men vad spelar det för roll egentligen, gjort är gjort så nu är det kirrat i alla fall. Gick ned till källaren och tog upp julstjärnorna. Nu står en del på plats men jag tänder dem inte. Adventstakarna måste ljusen kollas på så de brinner. alltid någon lampa som inte fungerar och då måste man gå igenom alla för att hitta rätt, tar sin lilla tid.
Ja, ja tiden går ju men alldeles för fort.
Ringde och pratade med sonen men lilla barnbarnet var pratsugen så hon hade en del att berätta för farmor, pratar har roligt. Så härligt att höra henne, gullungen, lillhjärtat mitt.

497. Måne måne på himlen där

Eftersom jag inte kunde somna så gick jag och tassade kring här hemma klockan 06.28 i morse det var fortfarande mörkt ute och jag fick för mig jag skulle fota lite. När jag tittade ut mot Vivsta såg jag månen en fullmåne och det märkliga var att jag såg mer än en måne så jag tog några kort. Den måste ha avspeglat sig mot något men vad. Så här såg det ut.

Lustigt har aldrig märkt förut att den avspeglar sig så. Eller är det jordklotet den speglar?

Den här månen tog jag 20 september kl 18.30 på kvällen den speglar sig lite i vattnet.

Ja så har vi hissbygget då så här långt har det kommit från den 3-11 november

Den sista bilden sett från min öppna dörr.

496. Fredag

Minus 6-7 gr här ikväll. Fredag igen och helg man kan tro att det inte är någon skillnad på vardagar och helger för den som är ledig permanen från jobb men faktum är att det märks allt blir tystare och lugnare och det är tristare.
Nu i höst har jag då och då fått för mig att jag skall städa lådor och kasta allt ovesäntligt och skräp man samlar på sig det är ju bra men man är ändå för försiktig. Fast jag har ju tid och kan ta en omgång sedan när jag får lusten.
Idag har jag faktiskt städat skafferiet och kastat de med utgående datum och sånt man aldrig använder, så mycket onödigt som man köper utifall att. Samlar på sig Beskrivningar på saker som man kastat för länge sedan och garantier som gått ut för åratal.
Jag gör det inte för att julen närmar sig utan för att jag känner jag vill och kan just då.
Julen ja den ser jag inte fram mot, det finns för mycket svåra minnen från min dotters sista jul med oss, det rör upp tankar och gör ont. Jag som alltid tyckt det var roligt förr. Men fortfarande tycker jag om alla ljus men kan plocka fram och sätta i fönster osv. Byta till julgardiner för det blir så varmt och ombonat i vintermörkret.
Ett nytt år närmar sig snabbt och jag hoppas på ett lugnt och bra år för oss alla.
På samma gång känns det så oändligt länge sedan jag miste min dotter men ändå så nära, så mycket som dyker upp av minnen under de här åren, de kommer det som jag trodde jag glömt men det finns så mycket som jag trängt undan. Sånt jag inte har bearbetat trots de år som gått. Hon känns så nära men så långt ifrån allt på samma gång. Det gör ont det smärtar och jag faller i tårar vet inte vad jag skall göra av med mig när allt det svåra dyker upp. Varje dag finns hon där i mina tankar. Sover oroligt, vaknar ofta och är trött mesta tiden.

Så klart tänker jag lika mycket på mina barn och barnbarn jag har kvar här, skillnaden är att dem kan jag ju ringa till, träffa och se. Min kärlek finns för dem alla. Jag vill mest av allt ha dem alla kvar här men så blev det inte. Att åren gått gör inte min saknad mindre och det gör inte mindre ont. 

 

Min dotters stol står för alltid tom för oss som är kvar.

Men en dag ses vi min älskade dotter, en dag långt fram i framtiden träffas vi alla, då vår tid är fullbordad här.

Men tills dess lyser din stjärna där uppe, för oss här, det vet jag.

Aldrig glömmer jag dig, för du är med mig i allt.

495. Varför är det så farligt att visa sin sorg

Jag lägger ut en länk här som en änglamamma Cilla L skrivit om sorgen efter sitt barn och varför får vi inte  visa öppet den sorg och smärta vi har och bär varje dag.
http://frihetsfrukt.blogspot.com/2010/11/maskerna-vi-bar.html

Det är tänkvärda ord. Det måste ju vara farligare att lära barn att hålla inne sina känslor av sorg än att få dela den med sina nära att få visa att man har rätt att sörja att man får gråta när det gör ont, för ont gör det att förlora någon till evigheten, aldrigheten.

494. Skottat snö

Idag åkte jag till kyrkog. på parkeringen träffade jag en bekant, han har förlorat sin fru även hon i cancer, njurcancer med spridning, jag visste hon var sjuk men när jag frågade hur det var berättade han att hon gick bort för 2 veckor sedan. vilket jag inte visste. Tragiskt med denna hemska sjukdom även om man nått över 70 åren, hon kämpade över 2 år. Vi stod länge och pratade. Till slut började det bli skymning och jag började bli kall så jag måste iväg till Carolas plats, hade spade o borste med så jag fick skotta mig fram och ta borta bort snö från sten och plantering, har kommit en hel del snö. Har en rätt lång väg skotta mig fram dit. Plockade bort ljus från allhelgona helgen och tände ett nytt i lyktan.

Kortet jag tog från förra fredagen med dimman förbryllar mig fortfarande hittade nämligen ett kort på en av Carolas hanhund som gick bort 2009 och jag tycker dimman har en viss likhet. Men var och en får ju dra sin egen slutsats om likheten.

Detta kort togs året efter Kenny gick bort

Kenny mars 2009, gick bort någon månad efter jag tog detta kort

Det här har jag sketchat

Ja vad skall man tro, det finns mycket man inte vet men tron hjälper i sorg och saknad till en viss del i alla fall.

Jag har tron om en återförening i nästa liv. Men gud så jag saknar min dotter. Fallen kommer och de känns så hopplöst och overkligt, allt kommer igen, så ont som det gör, så tomt det känns, då vill jag bort härifrån men jag har trots allt de andra barnen och barnbarnen att leva för. De är ljuset i det nya livet.

493. Så kom då snön

Det började snöa igår kväll fortsatte hela natten och nästan hela dagen men mot sena kvällen slutade det.
Rätt mycket men tung snö verkar det som men jag har inte stuckit ut huvudet utanför dörrarna idag.
Måste tillstå att jag verkligen gruvar för vinter, den förra var så oerhört jobbig både mentalt och vädermässigt. Känns inte bättre nu heller. Hade tänkt åka handla men blev inget av dumt ge sig ut om det inte är alldeles nödvändigt mat har jag.
Så här såg det ut kl 08.30 i morse när jag tittade ut tog några kort förstås.

Taget mot vattnet och Alnön

Utanför porten där jag bor

Jag tycker nog det räcker med snön för denna vinter men det är väl att hoppas för mycket.

Kör försiktigt ute på vägarna alla.

492. Märkligt kort

Var och smyckade Carolas viloplats mitt på dagen var väldigt mycket folk där hos sina nära och kära för att lägga kransar och tända ljus. Även hos Carola fanns 6 utbrända ljus som de troligast satte förra helgen många trodde har jag förstått att det var helgona helg då. Men där fanns också en blombukett och ett stort hjärta.
Jag tog några kort i vanlig ordning.

 

Taget mitt på dagen stax efter kl 13.

Åkte hem och sedan till sonen m fam fick middag där och leka lite med barnbarnet, det skall åka till

Tenniriffa på söndag blir borta en vecka. Hem därifrån åkte jag direkt till kyrkog. igen var bara några som kom och gick där, helt svart så det är svårt se var vägen går fram till Carola trots alla ljusen som brinner överallt, vackert men tragiskt, Åter igen tog jag ett flertal kort och ett av dem blev mystiskt.

Jag hade tagit flera kort före och flera efter alla utan paus men bara på detta finns en dimma.

491. Oväntat

Igår beslutade jag mig för att åka till Birsta köpcentra.
Som vanligt åker jag gamla E4 och när jag åkt uppför Skönviksbacken och en liten bit till ser jag plötsligt ett djur hoppa ut på vägen på min körsida och börja gå i lugn takt mot andra sidan det var ett rådjur som tur var hade jag låg fart och kunde stanna några meter ifrån, det verkade inte alls rädd eller nervös på något vis och just när jag skulle köra igen kom ett till rådjur efter den först, de verkade inte alls ha bråttom.
Så fina de är. Som tur är kom ingen bil bakom mig och ingen mötande trafik. Klockan var 13.45 alltså mitt på dan så det var ljust och tur var väl det och jag körde inte fort heller för det är en lång backe uppför innan en mindre raksträcka. Synd jag inte hade kameran med som jag brukar hade haft tid fått några kort på rådjuren.Skapligt väder och torra vägar.

Åkte först till Rusta köpte ljus och så en en del ljusslingor av olika sort och en rödkula med diodljus i att hänga i fönster.

Tittade efter nåt i klädväg men fann inget som jag tyckte om har blivit på modet med typ tunika, långa tröjor, toppar och en hel del stickat mest koftliknade saker, nu igen med  rych pych på ärmar och hals, var faktiskt rätt mycket folk där trots det var mitt på dan.
Numera tycker jag det är jobbigt gå där och kolla kläder inte alltid jag hittar nåt som passar min smak. 
Köpte en stjärna man kan ha i fönstret med ett värmeljus i och hänga i fönstret på Indiska.
Sedan måste jag ju ha mat så jag åkte in till Willys och handlade.

Är så himla trött när jag kommer hem och det är så  besvärligt bära kassar nu när trappan är så smal och ingen hiss än, tar väldigt lång tid tycker vi som bor här. Man får bära kassarna framför och bakom sig så jag hoppas de lägger på lite turbofart nu.

Det här kortet tog jag den 23 okt. insidan blivande hissen, har inte hänt mycket sen dess.

Ingen snö än här men idag regnar det.

Visste ni att dessa båda nedan är en symbol för evigheten, jag visste det inte förut.