509. Slut på gamla året och ett nytt börjar

Firar inte ett nytt år utan det gångna året 2010 men det finns ett men, nu har det gått ännu ett år (6 år 6 månader) sedan jag såg min dotter för sista ggn. (PS Men jag kommer också ett steg närmare henne.) Jag firar hellre att vi överlevt det år som gått, jag, mina barn, mina barnbarn och övriga nära kära, och att de flesta mår bra och hoppas att det skall så förbli. Med de orden säger jag  "Gott Nytt År".

Klockan 15.00 var jag till kyrkogården och tände ljus och en marschall vid min älskade dotters viloplats. Nu börjar ett nytt år utan henne, ännu ett år med evig saknad och många tankar.
Ett nytt år med sorgen men också glädjen för dem jag har omkring mig, de som finns här med mig.
Önskar alla frid och lycka
att vi får behålla alla kvar här
att få vara friska
och fred på vår jord.
 
Kramar om er alla. Var rädda om det ni har, ingen vet hur morgondagen blir.

508. Ett nytt år närmar sig

Åter en dag har gått och snart kommer ett nytt år, några förväntningar har jag men på samma gång så blir det längre och längre sedan jag träffade min Carola. Tankarna kommer och går och minnen dyker upp från tiden då hon och mina andra barnen var små. Det är fina minnen och svårmodet får mig att bli så sorgsen.

Middag i dag för son m familj de kom vid halv 4. Mira barnbarnet, snart 3 år, säger när hon kommer hit till mig: Vad fint du har farmor,så gulligt sagt. Hon ser smällkaramellerna under min gran och tror det är julklappar, jag förklarar vad det är och vilka som gjort dem. En av dem har hennes pappa gjort när han var liten och en har faster C gjort och en har faster Carola gjort, den faster som hon aldrig fick träffa, ett namn som hon också fått.
Mira vill se på Bamse på datorn så vi tittar och så på roliga katter. Sedan går hon och jag och hämtar var sin glass de andra vill inte ha.

Ställer sig på köksstolen och vill torka med disktrasan på bänken, det får hon göra, när de skall åka hem säger hon att hon vill stanna här och hjälpa mig med disken och torka för det är roligt i den åldern.
Hon klär sig själv och hon och hennes pappa åker hissen ned, det var kul. Hennes mamma tar trapporna.

Jag går ut på balkongen och ropar, Hej då och vinkar, då säger hon, Akta så du inte ramlar Farmor. Lilla sötnosen.
Det blir tomt och tyst när det åkt och jag är så trött så jag somnar en liten stund

507 Julafton 2010

Startar dagen med fika och julgröt här hemma och packar allt jag skall ta med till Sonen med fam. och så iväg först till kyrkogården för att tända ljusen till min älskade dotter.
Fortfarande kallt ute omkr.-25-28 gr här nu på dagen (Midlanda flygplatsen där temperaturen mäts).
Tog på mig rejält och åkte till kyrkogården vid 14,00 tiden, bilen stå och gå, låste den, medan jag gick till Carolas viloplats och tände mina ljus, tog med en lykta som är likadan som den andra som hänger där, ställde ned den med batteri, tände ytterligare ett ljus med lock, där stod redan ett tänt ljus, tog några kort också.

Sedan raka vägen till Alnön föra att fira julafton, vi var 5 vuxna och så lilla Miranda, mormor, farmor,  lilla Miras moster och så föräldrarna förståss.
Vi drack alkoholfri glögg och efter ett stund blev det tid för julmaten. Vid middagen ville Mira krama både mormor och farmor samtidigt, vi satt båda på var sida om henne, så min son tog ett kort på oss och lilla goa gulltösen.

 Mormor vänster, lilla Mira och så farmor höger (jag)

Tomten fick lite julmust

Efter maten blev det jultomten, sonen åkte och "handlade ***" , sade vi till Mira, hon var så glad inte alls rädd för tomten hon fick ju en massa julklappar och tomten fick en kram, hon kom till mig för att få hjälp att ta av snören resten klarade hon själv att ta av papperet. När tomten gått kom hennes pappa och då måste hon ju berätta att tomten varit där, han sa, ja då var det honom jag såg där ute, han gick in till några andra barn också.

Måste sätta på motorvärmaren hos min son så bilen skulle bli någorlunda varm och starta eftersom det var så kallt -22 gr, dags dricka kaffe och äta risalamalta, gott och väldigt mätt blir man. Klockan var över 21.00 lilltösen var fortfarande vaken men trött. Dags för mig att åka hem.
Bilen startar men så kallt, burrr, det är inte mycket trafik den tiden men en och annan ändå. Klockan var närmare halv 10 när jag var hemma. Blev en fin julafton där Mira är huvudperson, det enda lilla barnet så hon fick leka med mormor o farmor istället.

Men gode gud så jag saknar Carola min ängladotter och jularna från förr, vi skulle ju fira jularna tillsamman alla mina barn och barnbarn, varför fick det inte bli så...gör så ont, så ont.

506. Jul

En riktigt fridfull och lugn jul till er alla önskar jag er.

505. Hiss mm

I går när jag kom gående nerför trapporna så säger grannen, som jag träffade där ner, Åker du inte hiss?
Nä, jag undrar när den blir klar, säger jag. Jo, men den är klart, säger hon och så visade hon, jag hade ingen aning, med det kändes härlig för jag skulle först gå till mor lämna en julklapp och sedan till apoteket och så handla lite. Vad skönt att kunna ta hissen när man har tungt att bära, så nu har jag gjort min premiärtur med hissen, den till och med pratar. Nerför trapporna kan jag gå för motions skull, hmm, när jag inte har nåt att bära på som är tungt. Bra va!

Jag skulle äta middag och då ringde det på dörren, det var min bror och svägerska som kom på ett litet besök och hade med sig en juluppsättning, jag blev glad för besöket.

Efter maten åkte jag iväg till Lidl för att handla lite igen, tyvärr var det slut det jag tänkt mig, var lite för sent ute de har inga stora lager precis. Men det var ok.

Idag åkte jag iväg till kyrkogården för att skotta för det har slutat snöa och lika bra skotta bort snön utifall det skall komma mer, jag har en bit att skotta fram till Carolas plats men snön var lätt eftersom det är så kallt -15 gr men man håller värmen. Tände ett ljus också men skall ju dit på julafton tända flera.

Skottat mig fram och startat skottning på ena sidan

 Färdig

 Vägen dit är dubbelt så lång än det som syns här.

Från Carolas plats snett rakt över finns en julgran

Tankade bilen och sedan handlade jag igen några saker jag skall ta med till sonen till julafton. Kilade in på en barnklädesaffär som är rätt nyöppnad här hittade några plagg till lilla sondottern.

 Automatisk bensinstn

"Stora" köpcentrat Vivsta där butikerna ligger härifrån och i riktning framåt, för mörkt för långt för att synas.

Oj så trött jag var när jag kom hem och ont i armarna man är ju inte så van att skotta snö än åtminstonde.

Bara några dagar kvar till julafton nu, så nu har jag börjat slå in julklapparna och skall ta ett tag med golven, sedan får det vara bra inget mer städande osv. Blir några middagar under julhelgerna för barn, barnbarn.

Avslutar dagen med dessa fina rader
Fått Låna av Katarina och Amelie i fb. Tycker den är så fin.

När änglar firar jul finns ingen sorg och inga tårar.

I himlens valv finns inga dumma och inga dårar.

Där vandrar alla änglar sida vid sida, hand i hand.

Där binder dom sig samman i julens röda kärleksband

Författare okänd  

504. Tappat farten "igen"

Hade tänkt baka det sista idag, vetebrödet, men kom inte längre än till tanken, suck. Att det skall vara så svårt att komma igång. Jag har lovat mitt barnbarn, Carolas tös, att hon skall få matbröd och vetebröd av mig men jag har ju några dagar till på mig. I övrigt har jag nästan klart allt stök. Några julklappar att slå in men det är inte lika jobbigt att göra. Ute snöar det, inte så många grader kallt men temperaturen faller så nu är det mot -8 gr, häromdagen var det till och med noll gradigt men snöar det så blir det ändå frost på fönstren för det blåser lite och jag som var och skottade snö på torsdag på Carolas plats och tände ljus. Men där lyser ändå om det skulle blåst ut, för jag har en batteridriven lykta där så där är aldrig mörkt. Snöflingorna dalar så sakta ner nu också.
Nån hiss har jag inte fått åka än så det blir väl till att kånka matvaror uppför de smala trapporna nästa vecka också. Det är bara att bita ihop, julhelgen kommer fort nu men då är den i alla fall snart över för i år också. En jobbig tid nu på många sätt. Gemenskapen och saknaden allt i ett.

503. Förkyld igen

Förra veckan torsdag så bröt snuvan och hostan ut. Lördag natt blev en jobbig natt ingen sömn på grund av hostan och så snuva och lite feber. Alla år jag sluppit förkylningar är slut nu verkar det som dessutom har vi en väldigt kall november och kylan håller i sig nu också en in i december ja t o m kyligare är kring -20 gr. Söderöver har de snöat men inte här på ett bra tag jodå vi har snö.
Söndag blev jag bättre i förkyln. och fick lite energi att börja göra något inför julen.
Så nu har jag bakat lite matbröd och några kaksorter gjort klart i rummet, hallen och badrummet med städning.
Handla julmat får jag göra i etapper för att det inte skall bli så tungt att bära i trapporna för hissen den är inte klar än.
Jag gjorde videojulkort med webbkameran och skickade till barn o barnbarn via mail, blev lite mera personligt när de kan se mig och höra julhälsningen.
Tja bara fortsätta städa klart men jag kan ta det lugnt skall inte vara hemma på julafton. Förhoppningsvis blir det mildare väder så man kan sticka ut näsan utanför dörrarna för att handla mm. Usch så fort tiden går, snart har ännu ett år gått sedan min älskade dotter lämnade oss. Det kan inte hjälpas men så många minnen dyker upp fina, svåra och det gör så ont, tårarna forsar men det får dom göra måste få ut smärtan på något sätt. Jag saknar henne så enormt, jag vill så gärna ha min familj hel, med alla 3 barnen och så barnbarnen, ingen tom stol.

502. Inför julen

Igår kväll 8 dec. hade vi avslutning i Febe Medelpad inför jul uppehållet. Vi var nog kring 15 st som samlades på Gårdsbutiken det är en prylbutik med lite annorlunda saker än de som finns på affärerna, väldigt fina prylar och de tar också emot grupper som vill komma och äta paj tillsammans och sedan handla om man vill. Den ligger en bra bit ute på landet kan man säga men blir en lugn och avskild plats och passar utmärkt för oss, för där är bara vi, är nog 3:e ggn vi har vårt Febe julavslut där.

Ett foto från fjolårets Febe avslut från Gårdsbutiken den består av 3 rum i lite gammeldags stil och fyllda med jättefina saker.

Tyvärr blev jag förkyld igen inte alls väntat men mitt immunförsvar har väl tagit slut och jag var till barnbarnet i lördags som var snuvig, barnbasselusker är smittsamma. Har snuva, näsan kliar och jag nyser och så lite hosta men hoppas det är snabbt övergående vill kunna göra klart lite julstök. Tiden går så fort och mycket skall göras. Inte en enda julklapp har jag köpt än. De stora får pengar, det minsta barnbarnet får nån sak men måste fråga föräldrarna vad, för hon har ju allt redan.
Var och handlade så det är gjort för denna helg. Ute har det bara varit -3 gr, rena våren, hmm, men det blåste.
Nu i kväll när jag skriver detta är det -9 gr igen. Några snöflingor kom det men ligger bara som ett tunt puder på den lilla snö som är och inget mer snöande nu.

501. Farmors lekdag

Igår var jag till yngsta barnbarnet, hon och jag lekte tillsammans hela tiden blev omkr.6 tim medan föräldrarna fick ro att städa. Det är de allra bästa timmarna när jag får vara med henne. Vi ritar på svarta tavlan det vill säga jag ritar alla möjliga figurer och hon förbättrar dem med en massa streck och cirklar mm så till slut syns dom inte. Haha, då tvättar vi  alltså hon bort allt sedan jag hämtat ett blött papper att torka med, noga är hon också.

Vi fikar och äter tillsammans, hon och jag matar varandra, ett sätt få henne att äta lite mer för hon är förkyld och har inte så stor matlust men nu blev det riktigt roligt i stället. Jodå, hon kan äta själv är duktig på det och mycket annat men ibland är det bra att ta till några ovanliga knep av en farmor, allt går hon inte på utan man blir genomskådad. Smart liten tjej är hon uttrycker sig som en vuxen ibland kan inte låta bli skratta åt uttrycket.

Farmors gojänta.

Kylan håller i sig står stadigt omkring -10 till -15 gr varje dag, usch så trött man blir av det kalla vädret verkar inte ge sig, börjat alldeles för tidigt i år, här är inte så mycket snö än bara någon dm, snön har de fått söderöver och längre norröver. Alldeles lagom tycker jag med den som är nu men säker kommer vi att få mera.

Julstöket går sakta och bakningen inte ens startad än. Men julen kommer ju ändå.

På väg hem passerar jag Timrå kyrka, tog ett kort

Tog det här kortet från fabriken upp mot slalombacken ser inte så brant ut härifrån men det beror på att jag står ganska högt själv när jag tar bilden och dessutom från sidan på backen. Ser ut som det är kanelfärgad snö just där jag står och tar kort ljuset som speglar sig för den var vit.

Så här ser det ut inuti hisshuset alltså långt ifrån klart, smutsigt fönster det är taget från hissdörrens utsida

 Trappuppgången är inte särskilt bred man får hålla armarna framför och bakom sig när man bär något, inte alls bekvämt

Så lyckades jag än en gång ta en knepig bild, kan det vara en plastkasse till höger, jag bar en väska, svart, och en plastkasse men varför ser jag inte den innan jag knäpper, kan ju vara att jag fukuserade på fönstren den mittersta raden den med stjärna och fönstret till höger, även där en stjärna, de är mina fönster.

500. Inför julen

En gång i tiden var det roligt med jul, bak och stök men från o med julen 2004 har jag ingen som helst förväntning inför jul, 2003 var den sista julen vi firade med Carola och då var hon väldigt sjuk. Sånt sätter djupa spår och svåra minnen även om vi hade en gemensam och fin jul tillsammans. Carola var så svag och orkeslös men ändå så stark i viljan, gråten sitter där och lurar när tankarna irrar iväg till då tid.
För varje jul som går blir det allt längre sedan jag såg henne och pratade med henne och det gör förfärligt ont vi skulle ju fira jul tillsammans många, många år, till den dag jag gick ur tiden, inte ett av mina barn. Jag ville offra mig själv för henne, önskade och bad att det var jag, att jag fick ta över hennes sjukdom, för jag har ju fått uppleva allt, fått mina 3 barn som vuxit upp till underbara fina personer med egna hem och alla hade jobb och fått egna barn.

Nu sitter jag här dec. 2010 och det har gått 6 1/2 år sedan vi förlorade henne. Finns ingen mening med det, ingen rim och reson alls. Saknaden och smärtan är inte mindre idag än första tiden och åren som gått, den finns där lika stark om inte starkare för det är så länge sedan men ändå så nyss. Så är det för mig. Så är det nog för de flesta som mister sitt barn.
Den här hösten har och är väldigt påfrestande psykiskt, av någon anledning har jag tappat all vilja för livet.
Vintern känns oändligt lång kanske blir det bättre när den värsta delen av vintern är över, det blir ljusare och man kan skönja att det blir en vår igen.
Julen blir bara jobbigare att tänka på för varje år, skulle helst vilja hoppa över den. Det enda roliga med den är mina barn, dem jag har kvar här och så barnbarnen, men det förändras också, 3 av dem är fullvuxna nu och dit hör Carolas egen dotter, hon som inte får dela någonting med sin mamma längre, få råd och hjälp med sånt som bara en mamma kan ge. Det andra är mitt yngsta barnbarn som bara är 2 år och 10 mån. det syskonbarn Carola aldrig fick se, men det barnbarnet bär hennes namn Carola som tillnamn, de glädjer mig mycket.
I år skall jag inte ha någon julafton här hemma utan vara hos sonen, jag tycker och känner att nu är det min tur att få vila från julafton som jag haft alla dessa år, med några få undantag, sedan barnen var små.
Några middagar blir det nog här hos mig men i min egen takt.

2010

Ingen kan veta hur jag känner, ingen har rätt att sätta sig över det, ingen har rätt att tala om för mig hur jag skall vara. Jag gör mitt bästa för jag har överlevt det svåraste av allt. Aldrigheten. Min tro att vi ses igen i en bättre värld finns där, ingen kan ta den ifrån mig.

499. Ännu ingen hiss

Ännu har vi ingen hiss färdig. De håller på men oj så långsamt det går.

 Ovan 23 nov

23 nov kikar in genom fönstret på hissdörren

30 nov. en icke färdig grej på dörren och innanför är det inte heller klart.

Adventstjärnor och stakar är på plats och ljusslingor på balkongen, det ser mysigare ut överallt med alla ljus som lyser i fönster och balkonger.

Åkte ut en sväng för att kasta lite skräp vid en sopstation, kallt ute är det och enligt prognosen skall kylan fortsätta. Ja inte sticker jag ut näsan utanför dörrarna om jag inte absolut måste. Man kan ju undra hur den här vintern skall bli, redan nu kan man ju förstå att det blir en lång vinter, än har vi inte så mycket snö här i mellersta norrland men halt är det, men ingen fara om man kör med förståndet, för sanda gör de inte och salta går inte i den här kylan. Inne går jag och småfryser hela dagarna, är så hemskt frusen den här hösten.

Städar lite som tex torkar av skåpdörrar o hyllor. Måste röra på mig och bästa sättet är att städa lite, då fryser jag inte i alla fall.