måndag 20 april 2009

241. Ingen ro


Jag har svårt för att hitta ord just nu. Om några veckor kommer 5 årsdagen när min dotter lämnade oss. Det håller på att knäcka mig totalt trots den tid som gått när skall det bli lite bättre hur länge orkar man. Jag hoppas ju att när sommaren är här att allt lättar.
Solen lyser idag och våren börjar sakta smälta bort resterna av snön.




Min Carola
Långt bortom allt i evighet
jag förlorade dig dit ingen vet
jag tror vi möts en dag igen
Tills dess vandrar jag här i saknad och smärta
bär dig med mig alltid i mitt liv och mitt hjärta
Din mamma