343. Sanndröm

Det är märkligt hur det kan ställa till i huvudet av drömmar. Det har gått mer än 5,5 år sedan detta hände och nu kom en dröm om en litet annorlunda formulerad dröm av en verklig händelse.

Från min dagbok
Måndag den 21 september 2009

Jaha månaden går mot sitt slut igen. Kunde inte somna trots trötthet. Klockan 05.00 tog jag helt enkelt fram en svart plastsäck och började städa bort och kasta gamla kläder mina, blev en tung säck. Skall bära ner i källaren sedan.
Vid 06:30 la jag mig igen och somnade, jag tog en alvedon.
Vaknade vid halv 12 av att jag hade en dröm.


Var på ett apotek skulle ta ut medicin till Carola och det var en tjej där som var så konstig hon försvann brydde sig inte om att göra ordning receptet, jag väntade en lång stund, till slut tog jag en ny lapp och en annan kom och vände sig till den förra som konstigt nog bar en liten hund och liknade en av tjejerna i tv serien Förhäxad. Den konstiga sa, titta hon har ju varit till tandläkaren, precis som att jag då inte skulle få ut någon medicin, den nya sa att den konstiga tjejen fick lugna ned sig. Jag förstod ingenting av det.
Handlade ju om att ta ut livsviktig medicin till Carola.
Och då vaknade jag av att jag storgrät.
Inte första gången jag gör det av en dröm som handlar om min dotter.


Detta är verkligen vad som faktiskt hände mig alltså ingen dröm

Vi hade just kommit hem från sjukhuset där Carola varit inlagd några dar för propp i benet som gått ända upp till ljumsken.Jag åkte till apoteket skulle ta ut sprutorna till Carola för blodförtunning efter proppen i benet hon fick då fick jag en tjej som sa de hade inget hemma och att jag kom för sent på dagen, klockan var över 14.00. för de skulle beställas före den tiden för att få leverans nästa dag och att jag skulle åka till
nåt annat apotek.
Jag blev arg och sa att nu fick de lov ordna detta och sa hur det var att Carola var väldigt sjuk, hon var verkligen otrevlig men jag gav mig inte.
Men hur det var skulle vi få det dan efter i alla fall. Det är väl inte min sak att hålla apoteksvaror och vi skall inte behöva åka flera mil för att få tag på dem. Så hemskt det var.


Jag såg aldrig till den tjejen på vårt apotek mera och jag har verkligen varit stamkund där, för min dotter när hon behövde, numera för min mor och så till mig själv.