lördag 5 december 2020

690. När tar detta slut

 En andra omgång pandemi har blossat upp. Vad har förändrats i folks beteenden. Inte mycket, tyvärr. Allt för många struntar i rekommendationerna när det gäller hålla avstånd, att inte samlas fler än 8 st, inga offentliga fester (även hemma) och stanna hemma om du känner dig dålig.

Och vilka är det som drabbas värst? Jo dom gamla och de med underliggande sjukdomar och sjukhuspersonalen, de jobbar ihjäl sig.

Tack o lov har jag och de mina klarat sig bra så här långt. Men de har alla följt vad som gäller. De håller sig hemma, de som kan, arbetar hemifrån. Håller avstånd. Inga onödiga resor mm.

Själv använder jag, munskydd och plasthandskar, när jag åker och handlar. Har köpt ett visir, som jag ska använda också. Men det är väldigt få av dem man möter i affären, som har munskydd eller annat. De har inte förstått, att man ska hålla avstånd, eller så bryr de sej inte om, att de kan smitta andra. 

Som om det inte är nog, så har det regnat hela hösten, och nu vintern, ingen snö. Verkligen trist väder, man kan verkligen undra om, änglarna och himlen gråter, över oförståndiga människor. Och, även den kriminalitet som råder mitt i all bedrövelse. Aldrig trodde jag det fanns så mycket ondska i världen.

Det är inte många veckor kvar till julafton. Själv pyntar jag som vanligt, även om jag inte kommer att ha främmande. Kommer att träffa son och hans barn (mina barnbarn) en stund på julafton. Men blir att hålla avstånd. Han har stor villa så det är lättare hålla avstånd där.

Tiden går trots allt. Hur tråkigt det än är, och förhoppningsvis blir det, covid-19 vaccineringar i januari, men inte för alla samtidigt. Sjuka och åldringsvården, hemvård samt sjukhuspersonal blir de första som vaccineras.

Soluppgång den 31 oktober 2020 kl.07.13 
Jag själv som tagit bilden från min balkong
1:a Advent 2020

Advent stjärnor och advent stakarna är på plats 1:a advent
Tänder ett ljus för min dotter i fönstret
Fönstren på balkongen
Advent i köksfönstret
MIN ÄLSKADE DOTTER 
Ännu en jul är här utan dej. Det gör ont i mamma hjärtat.

Vad finns kvar att göra, jo, baka lite matbröd, städa vidare, sedan julgran och annat. Dagarna går fort nu. Mitt bästa köp i år var, en robotdammsugare. Både dammsuger och torkar golven. De spar på rygg och kraft.

💖🙏

Hoppas Att alla skall förstå, att vi Alla måste hjälpas åt, att få bort denna hemska virus pandemin.

lördag 29 augusti 2020

689 Sommaren är nästan slut

 Idag lördag kväll. Sitter och läser och scrollar runt i fb. Det händer dåliga saker i mitt land, förutom covid-19. Vi har alltid känt oss trygga här, men inte nu längre. Det är en hel del år nu, som det varit en massa skjutningar och skolbränder och misshandel mm. Sverige är inte Sverige, det är inte det trygga land jag vuxit upp i. 

Själv blev det ambulans färd till sjukhuset i maj. Men som tur är var det inte corona viruset. Fick magproblem och kräkningar och blev helt snurrig. Kunde inte äta eller dricka. 

Blev ett dygn på sjukhuset, dålig syresättning, och jag var uttorkad och hade för lågt kalium värde, vilket kan leda till propp i hjärtat enligt läkarna. Så nu äter jag tabletter för detta också.

En förfärlig tid har det varit, karantän sliter på livsgnistan. Numera åker jag och handlar själv, givetvis har jag både munskydd och plasthandskar på mig och håller avstånd.

Jag har bil och tur de, så jag kan åka ut en sväng. Och träffa mina barnbarn o son, ute och med avstånd. De är omänskligt att sitta totalt isolerat, så lång tid. Men håller man avstånd och skyddar sig och undviker folk går det bra. 

Här uppe i norra delen av landet har covid-19 avtagit, inga döda på flera månader, inte heller är det några akutfall, och mycket få smittade. Förhoppningsvis håller de sig och har stannat upp. Skolorna har börjat, så fortfarande gäller att tvätta händerna, och hålla avstånd. 

En solig och varm sommar har det varit, och fortfarande skiner solen varje dag här. Men det är torrt, för vi har bara haft några åskregnskurar.

Men det känns i luften att hösten är på G. Jag kan inte påstå att jag gillar hösten och vintern. Hösten är vacker med sina färger men i övrigt när träden fäller sina blad blir det grått och trist. Man får tända alla sina lampor och mysa med tända ljus.

                                     Kvälls solen har färgat himlen
                                          Tidig morgon 
     
Hade inget att göra så jag tog och sydde mig en keps.


lördag 27 juni 2020

688. Världen är upp och ned

Det är länge sedan jag skrev här. Det har hänt en hel del i mitt liv sedan sist. Bra och mindre bra.
Begravning av mamma, de blev en fin högtid, lugn och stämningsfull. Bara de närmaste har vi kommit överens om.
Så kom julen den blev också annorlunda. Vintern började sent med lite snö och inga stora köldknäppar.
Januari kom och med de en massa födelsedagar i slutet på månaden. 5 av mina kära, son och 2 barnbarn samma datum och 3 dagar efter blev det 2 till med samma datum, ett barnbarn och barnbarnsbarn. Blir lite stressigt. Och just de dagarna var de dåligt väder och oplogat men åkte ändå för att fira med dem.

Så helt plötsligt i början mars vaknade jag och hade illrött ansikte. Bara ansikte och värst på pannan. Försökte allt möjligt men inget hjälpte ville inte visa mig och i samma veva börjar de där med corona, från Kina.  När det började bli allvar här så fick jag tillsägelse av min lilla syster att inte gå utanför dörrarna. Handla skulle hon och min son göra. Så blev de, skrev ner vad som behövdes och de handlade åt mig. Karantän blev det allt eftersom veckorna gick började jag känna att nu blir jag galen snart, att sitta här hemma utan att få träffa en enda människa, bara de som handlade åt mig och de genom dörrspringan. Nu var det dags se över mediciner och annat som man måste ha på apoteket. Inga problem, bara att beställa via nätet och få det hem till dörren. Det fungerade perfekt.

Dagar och veckor går och inga förändringar, rekommendationer från Folkhälsomyndigheterna, att är man 70+ ska man stanna hemma, i övrigt vara noga med att tvätta händerna ofta och hålla avstånd till andra.

Som jag upplever allt var de mer eller mindre kaos inom sjukvården innan de började fatta allvaret i det hela, pandemi, hela världen blev smittad. Och ingen visste vad man skulle göra. Sedan efter någon månad eller så, började en del, att inte ta det hela på allvar. Då menar jag människorna, här i mitt land. Börjar gå ut på restaurang och student fester och annat. Vi är ett avlångt land, så det tog sin tid innan den närmade sig Norrland. 

Jag var tvungen att fixa min bil, för att få den godkänd. Jag beställer tid på en auktoriserad verkstad, för att de skulle fixa felen, de var nåt med bromsarna och vindrutespolning. 
Vilken service de skjutsade mig hem i min bil, fullt säkert för mig och blev sedan hämtad när jag skulle få tillbaka min bil.