670. Snart vintertid igen..

Oktober är snart över. Fortfarande bar mark och löv kvar på träden. Det var nån vecka i mitten av oktober vi hade frostnätter men sedan kom regnet och nu har det varit några soliga dagar.
Dagsljuset är kortare och det börjar mörkna kring 17 tiden.
Min sondotter var här och sov över 7 oktober. Mys med farmor gillar hon, jag med förstås.

Mitt första barnbarnsbarn fyller 1 år den 30 oktober. Inte klokt så tiden går fort.

Ryggen är inte bättre men jag får leva med det. Det svåra är att gå och stå och inte sitta för länge.
Inte många alternativ.
Jobbigt när jag skall åka och handla. Oftast, fast jag intalar mig själv att inte handla tunga saker, så blir det tungt ändå. Tur jag har bil. Tur att affären har parkering nära ingången, då kan jag köra vagnen ut till bilen. När jag kommer hem, har jag min egen shoppingvagn sk Dramaten. Och jag har bara att dra den, från markplan, direkt till hissen där jag bor.
För 2 veckor sedan lämnade jag in en ansökan om, Färdtjänst, som det heter. Man kan beställa bil och den hämtar upp vid ingången, och jag kan åka och handla eller åka och besöka mina barnbarn, kostar inte så mycket. Bra också, för jag kan själv beställa sjukresa, om jag skulle behöva åka till läkare eller sjukhus. De ringde från kommun och jag hade blivit beviljad, och de ville träffa mig personligen. Så på måndag kom en från kommun hem till mig och gav mig information hur det fungerade.
Nu känner jag mig lite tryggare. Ja, jag får Färdtjänst, även om jag har bil. Det är ju inte alla gånger jag kan köra.
Rullator har jag också fått genom sjukvården.

Sommartiden är slut och nu i helgen vrider vi tillbaka klockan 1 timma och det kallas vintertid. Tycker ju inte de gör så stor skillnad precis, när det gäller ljuset.
Har börjat lite med pyssel igen, gör lite snöstjärnor (flingor) att hänga i fönstren. De är gjorda av toalettrulla, målar och så glitter.

Alla helgons dag, den 5 november, och även gravsmyckning. All denna saknad efter min dotter, vad gör jag av den? Den får finnas med dag som natt. Den bär jag med mej, vart än jag går. Jag kan hantera den bättre, men tanken finns alltid där, varje dag. Så är det och så förblir det tills det är min tur.
Tack o lov, så jag har mina 2 andra barn, barnbarn o barnbarnsbarn och mina syskon och min mor.

669. Hösten är här och vintern nalkas

Så har det gått några månader igen. Mitten av Augusti, fyllde min mor 95 år. Alla vi 4 barn var där och firade henne. Hon fick blommor från kyrkan och andra släktingar.
Barnbarnen växer, skolan har börjat och i övrigt är det lugnt. Sonen har varit till Brasilien genom sitt jobb i 2 veckor, men är tillbaka hemma nu.
En lång sommar med lite regn, bra väder och först nu i oktober, för några dagar sedan kom frosten.
Alla träd har inte skiftat färg ännu och ingen har fällt bladen helt.
Undrar hur vintern blir.
Själv har jag drabbats av rygg problem. Atros. Går hos fysioterapeut varje vecka för massage. Det lindrar lite. Tråkigt när det blir så, blir allt svårare att göra något men jag kan i alla fall små pyssla hemma och stickat har jag gjort också. Väldigt många år sedan jag stickade, är inte riktigt min grej.

Jag har fått hem en rollator, så jag kan gå ute, om det skulle behövas.
Var till optikern för att kontrollera synen i augusti och byta glasögon. Men blev inga nya glasögon, eftersom optikern såg, att min lins på höger öga var grumlig, grå starr, trodde hon. Så hon skulle skicka en remiss till Ögoncentralen för vidare utredning.
Jag fick ett brev därifrån några veckor senare, att de mottagit remissen och att jag skulle få en kallelse längre fram.
Jag ringde in till Ögoncentralen och frågade om väntetid och talade om , att det var omöjligt för mig att ta mig dit per buss, på grund av min KOL och bara med bil, om jag hade någon som kunde skjutsa mig. Vilket min son kan men bara om han inte är utomlands i jobbet.
Nåväl, jag kan få sjukresa, genom sjukhuset, väntetiden är omkr. 3-4 månader för undersökningen av mina ögon. Det är bara att vänta och sedan få veta om det eventuellt blir operation.

Nu i helgen skall mitt näst yngsta barnbarn (8 år) övernatt hos mej, från fredag efterm. till lördag förm. Hon har ringt flera gånger och vill komma och sova över hos sin farmor, det är jag det. Så klart vill jag det också.

 Jag, min mor och på fotot min mor håller i är, min dotter, hennes son och barnbarn. 5 levande generationer. Tyvärr miste jag min yngre dotter, för mer än 12 år sedan nu, men om hon fått leva, så hade vi varit 5 generationer där också. Nu blev det ett tomrum mellan mig och mitt barnbarn och hennes barn, mitt barnbarnsbarn. Lite förvirrande det här.

En dag i sänder är mitt nya motto.