579. En jobbig tid

Maj månad har varit väldigt kall och seg. Nu veckan som gick har det varit soligt och rätt varmt +22 gr vissa dagar. Men idag är det kyligt men inget regn.
Igår var det morsdag och vi syskon firade mor (90 år) med tårta och vi satt ute och njöt av det fina vädret.
I morgon den 29:e är det min ängla dotters födelsedag den dag hon föddes en lycklig dag, men de senaste 8 åren en av de svåraste. Jag frågar mig varför blev det så här men det är meningslöst att undra några svar får man inte. Maj månad är och förblir en tung månad ,det går inte att ändra på allt som hände då för 8 år sedan hur gärna man önskar att man kunde.

Mitt yngsta barnbarn fyller 1 år om ett par veckor, näst yngsta är 4 1/2 år, inte klokt så fort de små godingarna växer.

Nu håller jag på att förbereda inför min egen födelsedag, fyller jämna år och har tänkt bjuda mina nära på mat men jag skall göra det enkelt för mig så jag beställer catering, jag tycker det är alla tiders att man kan

göra det och slippa slita med all mat för det är ju inte meningen man skall vara helt slut när dagen kommer.

Tårtan tänker min äldsta dotter baka, hon är otroligt duktig att baka tjusiga tårtor av alla de slag.

Blir inte så ofta skrivet här för jag känner ingen insperation just nu. Får önska alla en solig, lagom varm sommar och att alla har tillfälle att njuta av den så gott det går, tiden går fort och sommaren är kort känns det som. 

Bilden är från 2011 för den har inte slagit ut i full blom än när jag skriver detta det har varit lite för kallt tills nu.

PS. Så här blev skåpet nedan när jag gjort det klart.

578. Fick lite energi över... men....det svåraste....

Blev förkyld lagomt till sista april, första maj så det blev sängläge hela helgen från lördag. Snuva och hosta men bara en aning feber en dag. Men usch så jobbig natt jag hade med hostan när jag inte kunde sova på
hela natten utan stå på balkongen med fönstren öppna för att kunna andas lite kyligare luft. Sedan fick jag
ligga med öppna fönster för när jag får hosta så får jag svårt att andas genom att jag har min astma. Men jag har överlevt den här gången också. Nu är hostan och snuvan bättre men inte helt bra och naturligtvis tog jag ut mig när jag kände mig piggare så jag började måla på fler möbler, hå hå ja ja.
Så här såg det ut innan jag är helt klar.

 Före

 Pågående målning

Klädhängaren i hallen den var lika mörk i färgen som knopparna visar, de har jag målat vita också och naturligtvis tagit bort täckningen bakom för att skydda väggen.

Ja så kan det gå när man börjar måla, då hittar man allt möjligt att sätta färg på. Men ljust och roligt är det om än lite jobbigt med alla detaljer och torktider och stökigt blir det ju också förståss.

Idag var jag och ordnade blommorna som jag skall sätta på min dotters viloplats, den 6 maj är på en söndag i år, jobbigt och ångestfyllt tiden före och efter, de svåra finns där ständigt i tankarna och det känns som det är nu, det går nog aldrig att komma ifrån det svåraste av allt att ha förlorat ett barn, ångestklumpen sitter i magen och gnager, den smärtan kommer alltid att finnas kvar hos mig som mor och inte minst min dotters egen dotter och syskon. Ute har det regnat och småsnöat hela dagen, jag hoppas att vädret blir bättre de kommande dagarna.

 Denna glaslykta köpte jag också för att tända ljuset i och ställa där i år är det 8 år som gått, jag kan inte förstå att det gått så lång tid och ändå så nyss. Så tungt det känns.

 Alltid skall jag/vi älska dig. Evigt skall jag/vi sakna dig.

Minns du oss kära dotter eller har du fullt upp där du är nu? Nu har du snart alla dina valpkullar  från dina Rottwailer hundar Kessy och Lurvan där hos dig. För några dagar sedan kom Nova hon som blev assistenthund till sin matte, hon blev 9 år alldeles nyss innan hon blev sjuk och lämnade sin matte med fam. Den sista kullen valpar som Lurvan fick är också fyllda 8 år så om några år är cirkeln sluten då är dom där alla som du sålde från sjukhus sängen bara några dagar innan du måste lämna oss. Jag var ju med dej där då för vi hade kontakten med de som hjälpte till hemma, du orkade inte prata så mycket så jag fick prata för dig. Nej, inte tänka det gör så ont och tårarna väller fram. Inte tänka på det, det gör för ont.