632. Nu kom snön

Jaha, så kom då snön, söderöver 2-3 dm eller var det mer och stöstorm, träd som blåser över vägar osv.
Här uppe i mellersta norrland är det lite bättre, snöade hela dagen igår och hela natten men nu i kväll är det uppehåll. Har haft lite blåst men inte värre än vanligt och snöfallet har varit ganska normalt anser jag för årstiden, men den kom sent i år. Men det är bara början på vintern än.

Den 23 nov. kom den första. Inte så mycket alls som synes. Bilden nedan. Klockan är 18.00.

2 december 2013. Sista båten för i år med öppet vatten tro...?

Nedan 5 december tidig morgon kl.05.20

 

 

Nedan 5 december kl.20.00 kvällstid snöar o lite blåst

 

Nedan 6 december kl.13.30 inte så farligt mycket snö alls. 

 

 

Det är fredag. Föräldrar hämtar sina små på dagiset kl.13.00, det här med snö gillar barn

nu har de nåt att göra ute igen.

 

Och så har vi då rubrikerna i tidningarna, tåg som ställs in på grund av oplogade spår, märkligt, lika varje år, lär dom sig aldrig eller är det ren snålhet. Otroligt vi bor i ett land där det snöar på vintern och kylan kommer och ändå klarar inte tåg, flyg och kollektiv trafiken det på grund av dåligt plogat. Men den vanlige arbetaren tar sig till jobbet gående eller med egen bil om det inte är allt för mycket snö på vägarna, åtminstonde vi i norr och så klart händer det avåkningar och olyckor bara för att folk inte kan köra vettigt. Suck.

Blir det en vit jul, jag bara undrar för till veckan spår dom töväder igen. Åter igen. Suck. Bäst är om den här snön får ligga kvar så alla vänjer sig och det blir ljusare ute också.

 

Men det lyser i alla fönster, Adventstjärnor, elljustakar o annat och alla ljusslingor på de inglasade balkongerna, de är mysigt med allt ljus i alla färger som lyser i mörkret.

 

 

 

631. 1 advent 2013

Varför känns det som om tiden rusar iväg fortare för varje år. Ute blir det allt mörkare tidigare på dagen och ljusnar senare varje morgon. Än har inte den riktiga vintern kommit med snö och kyla. Jo någon dag och natt har det varit ända från -5 till -7 grader kallt. Men för det mesta är det omkring 0 grader till några varmgrader. Så länge det inte finns någon snö blir det så grått och trist ute, solen håller sig borta, kan i bästa fall titta fram någon dag men då står den så lågt att man får vara försiktig för att inte bländas om man är ute och kör bil.

Allhelgonadagen är det gravsmyckning, det vill säga alla går till sin käras viloplats tänder ljus sätter kransar i år, blev det den 1 november 2013. Jag åkte till kyrkogården och satte min krans och tände mina ljus i lyktorna, det är fruktansvärt jobbigt men där måste se fint ut och jag vill hylla och ära min dotters liv, den stund hon fanns här hos oss. Några fler kom senare och tände ljus hos henne, det värmer när det finns fler som minns och saknar, utom vi i familjen. Nej, sorgen går aldrig över, den är oftare hanterbar nu men det finns dagar och nätter då allt det som gör så ont blir till tårar och smärta. Den finns där och kommer alltid finnas där, jag kan ändå inte förstå att hon inte finns här mer, spelar ingen roll att jag vet, det känns ändå inte möjligt, ofta behövs så lite för att jag skall falla djupt och saknaden sköljer över mig våg efter våg. Den har inget slut så länge jag själv andas.

Jag har städat, bytt till julgardiner och satt upp adventstakar och stjärnor i fönstren och hängt min flerfärgade ljusgardin på balkongen, ja alltså ljusslingor är det så klart. Blir varmt och ombonat med alla ljus och varma färger och det är mysigt.

 

 

Bilden har tagits av mig från min inglasade balkong och in mot rummet man ser den flerfärgade ljusgardinen från balkongfönstet spegla sig mot rumsfönstret 

Bara några veckor kvar så är det åter en jul, en jul utan ett av mina barn den 9:e julen. Den firar jag numera med mina minsta barnbarn och det är en stor glädje. De övriga 3 barnbarnen är vuxna och bor långt från mig och har egna hem nu. Min äldsta dotter har numera fullt hus med sin familj och bor som sagt långt från mig och sin bror m familj.

630. Dagarna och veckorna går fort

Vi är redan inne i november månad och bara drygt 5 veckor kvar till julafton, huga ligen.
Än har vi inte fått någon snö här i mellersta norrlands kustland. Regnigt har det varit och grått.
Någon dag då och då nu i nov. har varit lite sol, men om man skall ut och köra bil är det att föredra att det inte är soligt för den står så lågt att man blir bländad av den om man har den framför sig.
I alla fall så har jag gjort lite "nödvändigheter" nu sedan sist jag skrev.
Byte från sommar (förvaring i däckhotell) till vinterdäck den 24 okt. vilket är ganska normalt bara det att i år har det som sagt inte kommit någon snö och är barmark och bara kallgrader på nätterna. Efter det åkte jag direkt och handlade och hem med maten och tänkte som så att lika bra jag åkter till vårdcentralen och tar det där influensavaccinet också. Så blev det, behövde inte vänta så länge där fast det var drop-in. Väldigt skönt att ha det gjort och dagen efter skulle jag vara barnvakt till yngsta barnbarnet några timmar. Det gick jättebra det med, lillkillen är duktig på att roa sig och jag får leka också tillsammans med honom.
Dagen efter skulle jag vara barnvakt igen, till lille Wille medan svärdottern och dotterdotter (5 år) åkte på loppis en stund och under tiden var han hem hos mig. Klockan 10.00 på morgonen kom dom/han. Finns många barnfilmer i youtube så det är lätt roa honom, han pekar ut vad han vill se och vet precis vad han gillar. Under tiden fick han sitta och äta lite kex o korv och köttbullar. Så här satt vi framför min dator, han och jag och rätt vad det var kom dom andra tillbaka. Min son har varit bortrest några dagar till Kina på jobb och kom hem den här dagen och för ovanlighetens skull till ett tomt hus. Så de åkte hem direkt härifrån mig.

Onsdag den 30 oktober dags för röntgen.
Vaknade en halvtimma innan klockan ringde klev upp duschade, fikade, klädde mig inför röntgen kl.13.50.
I alla fall var jag väldigt nervös inför att köra in till sjukhuset, inte för röntgen utan för att köra vägen dit och parkerings automaten.
Jag pratade med "Carola, min ängladotter" om det och då kom hon till min hjälp genom att ge mig den där blomdoften, så jag tror hon ville säga att hon var med mig, det har hänt många gånger förr när jag bett henne om hjälp, det var ett tag sedan nu som jag kännt den speciella doften, och jag visste att hon var med mig och jag blev lugn, förstod hon var med mig, hon "känner" mina känslor, det där med sjukhuset och  lungröntgen för jag var ju med henne där så många gånger under åren hon var sjuk + den sista gången hon var där. Det är mycket svåra minnen.
Men allt gick bra de har gjort om så det såg inte ut som då, tack och lov.
Tack älskade dotter.

Jag hade tid till  kl.13.50. Jag åkte tidigt hemifrån 12.30 är bara en mils körning. Parkerar och la i mina pengar i automaten, lite extra eftersom man inte vet hur länge man får vänta. En äldre dam, äldre än jag, tror jag, hmm, frågade om jag kunde med parkeringsautomaten, så jag följde med henne och visade/hjälpte henne. Hon körde också egen bil. "Vilken tur, sa hon, att jag fick hjälp, det här börjar bra, sa hon, så nu går nog resten bra också."
I alla fall gick jag direkt in till reception på röntgen och då var klockan 13.10 så jag var tidig. De sa vi kan inte lov du kommer in tidigare för annat kan ju hända.
Jag satt unjefär en kvart, då ropade de upp mig. 13.33 var jag röntgad och satte mig ute igen i väntrummet, de skulle säga till när jag kunde gå, det tog inte mer än 5 min så sa röntgen sköterskan att du kan gå nu. Så jag var klar långt före den tid jag hade fått. Härligt så smidigt det gick.
Passade på att åka in till Birsta o Blomsterland, en bekant jobbar där, så det blev några ord, jag köpte krans till Carolas viloplats, är ju gravsmyckning på fredag.
Handlade lite på Ica MAXI och sen var jag trött och åkte hem, var hemma unjefär 20 min i 16.00. Ja, så gick den dan och en hel del blev uträttat igen.
PS. Röntgen visade inget onormalt vilket är vanligt fast man har KOL, syns inte på röntgen. Men vet i alla fall att jag inte har någon cancer eller dyligt. Helt rökfri ett år nu och det går jättebra.

ALLHELGONADAGEN 1 november 2013
Det hällregnar fredag 1 november, när jag åker till kyrkogården för att lägga lite ris och sätta kransen jag köpte på ställningen jag har med och så tända och sätta mina ljus i lyktorna. Där kom och åkte folk till sina kära för att tända ljus och sätta kransar hela tiden, inget regn kan stoppa någon.
Bara mina ljus fanns hos Carola men kanske andra kom sedan eller dagen efter. ( PS. Mycket riktigt var dit efter några dagar för att städa undan utbrunna ljus och det hade varit minst 5 ljus som tänds där hos henne) Det värmer hjärtat att andra inte glömt.
Ännu ett år har gått och fortfarande är hon borta fast jag inte kan förstå varför och hur det är möjligt trots jag såg. Min hjärna och hjärta vill inte acceptera det här, men trots så många år nu upplever jag fortfarande de sista dagarna, de sista timmarna och minuterna. Det är ju inte det jag vill minnas att det skall vara så svårt att glömma det så svåra åren, det finns ju så många, många andra lyckliga fina år att minnas som är värda att minnas, som jag vill se i mitt inre, jodå, de dyker upp händelser visst gör det det men saknaden blir ännu värre även om jag kan minnas mycket med ett leende. Men vad som pågår i mitt huvud syns inte utanpå, tack och lov. Jag har trots allt ett liv ett annorlunda men ett liv där mina 2 levande barn finns och barnbarnen. En mor som fortfarande lever och är klar och frisk och syskon.
Var barnvakt igen på torsdag men bara några timma.
Skulle vara barnvakt på onsdagen efter men på måndag 11 nov. var jag så klart förkyld igen. Det är 4:e ggn i år, trots influensavaccin. Som tur är hade jag både mat och lite hostmedicin mm hemma. Att vara barnvakt gick ju inte, med den snuvan och hostan dessutom hade jag en tid hos damfriseringen på Torsdag att passa. Har inte varit dit sedan i slutet maj så jag var hemskt långhårig.
Mådde rätt bra på Torsdag så jag gick till frissan, hade beställt permanent också men ville helst våga
att klippa väldit kort och slippa permanent.
Vi pratade ihop oss och jag tog chansen och klippte kort, har aldrig haft så kort hår. Det blev faktiskt mycket bättre än jag trott det skulle bli. Dessutom kostade det inget för mitt klippkort var fullt och då får man en gratis klippning. Nöjd och ovan med frisyren gick jag och handlade lite och åkte hem. Tittar i spegeln då och då för att se om jag verkligen klippt mig så kort. Tog kort med webbkameran skickade dottern som tyckte det var väldigt bra och sa lägg ut det som profilbild i facebook, sagt och gjort, oj då så många komplimanger jag fick och det stärker ju. Tänk att vakna på morgonen och håret ser ut som det gjorde innan jag lade mig det är vad som händer nu otroligt behöver inte ens kamma mig, tur man har mycket hår. Så skönt slippa tänka på regn och blåst och hårtång.
Så här blev det.

629. Förändringar till det bättre

Veckan som gick var det väldigt kallt ute. Någon plusgrad på dagen men många minusgrader på kvällen och natten ändå upp till över -10gr. Löven faller och vissa träd är helt avlövade så nog är det senhöst och bara vänta på vintern. En dag har det faktiskt snöat lite glesa flingor som inte låg kvar. Nu idag regnar det och är +5gr. Inte så bättre väder med regn hela tiden.

Detta har hänt.
Middag hos min bror och svägerska den 11 okt med mina syskon och mamma. Jag hämtade och körde henne eftersom jag kan åka när jag vill och mamma vet jag aldrig stannar för länge och kör när hon vill åka hem. Middagen var utsökt, min svägerska är duktig på matlagning och annat, vi hade trevligt tillsammans alla. Mamma och jag åkte tidigare, vägen är smal och mörk, det är ett par mil att köra på en till största delen skog på var sida om vägen, så det gäller ta det lugn för den är kurvig också, där är trafikerat på morgon och eftermiddagstid, många bor där permanent och jobbar. Det är en ö med många sommarstugor men också många fasta boende.

Fredag 12 oktober kl.23:27. Idag har jag en skit dag men inte på grund av andningen utan på grund av yrsel. Går omkring som om jag var på fyllan måste lägga mig för jag blir så illamående också, så länge sedan jag hade de här yrselanfallen och hoppas verkligen det går över innan måndag.
Det började lite smått igår. Det är som att sitta i en karusell som går fortare och fortare. Första ggn jag fick det var på 90 talet bara så där helt plötsligt, låg till sängs i 4 dagar kunde inte röra mig inte ens ha ögonen öppna.Senare gjordes vattenprov på öron o näsa, fy så otäckt, blev sjösjuk, så läkaren avbröt lite tidigare.Ingen fast diagnos den gången. Sedan några år efter det 2001 gjordes en nackröntgen som visade att 4 och 6 nackkotan var något hopsjunken och förskjuten men att det inte var operativt och att jag tyvärr fick leva med det, och hade också med mitt jobb att göra felställning vid datorn som jag arbetade i hela dagarna och sedan beror det ju också på att jag levt så länge med stress och spänningar i kroppen genom min dotters sjukdomstid och förlusten av henne. Men jag har varit riktigt bra nu en länge tid och då räknar jag i månader.Jovisst, har jag fortfarande haft dagar då yrseln slagit till och jag måste ligga stilla men på senare år har den varit bättre,men så klart skulle det komma nu, hoppas det är över så jag inte raglar på vägen upp till läkaren på måndag då jag fått en tid, jag har en hel del frågor att ställa till min läkare angående min diagnos KOL, blir väl tagen för fylla då om någon ser mig.
Jag som inte ens dricker nåt starkt alls. Är så trött jämt men jag har svårt somna, jag är en riktig nattuggla men nu blir det, natti. natti.
PS. Yrseln var borta på måndag.

Måndag 14 okt. Jo,jag kan för det första konstatera att jag har en bra och faktiskt en förstående läkare som lyssnar. Det första han sa var att du ser pigg ut och jag sa det är inte allt som syns utanpå. Så är det ju.
På min första fråga svarade han att jag låg på stadie 3 och att jag låg rätt så bra på den nivå skalan efter ålder osv. Jag har 40% kapasitet av förväntade normala 70% vid min ålder.
Alltså 30% försämring men att det ändå är bra. Ingen syrebrist har 96% den ville jag också veta och han jämförde med sig själv och han hade 98%. Han förklarade att dessa olika stadier i sig hade olika grader och sa med åldern blir det alltid en liten försämring även om man är frisk men att eftersom jag slutat röka (1 år sedan nu) kommer det att gå mer i sk "normal" kurva inte så snabbt som om jag fortsatt röka.
Sedan berättade jag om hur jag mådde av Pulmicort och hur jag fick kramp i stupen vid hosta o förkylning. Då bytte han ut receptet, tar bort Pulmicort och ersätter med Symbicort turbuh.inhal.pulv 160mikrogr/4,5 mikrog/inhalation Cross ph. Sedan fick jag dessutom recept på Acetylcystein mulan brustabl. 200 mg vid behov. Dessutom pratade vi om att jag ville ha en lungröntgen och visst skulle jag få en sån om jag ville det.
Så han skulle skicka remiss och sedan kontaktar han mig om svaret från röntgen.
Jag sa att jag har nåt mer att upplysa om och då började han skratta men de handlade om mitt blodtryck, jag har halverat en tillägg på 10mg till hälften, har ett annan också Losartan 50mg och blodtrycket var ok nu också. Sedan var min fråge tid ute sa han, jag hade mer frågor, han sa synd du inte sa det när du beställde tid men det hade jag gjorde faktiskt gjort och dessutom skrivit om det i mailet jag skickat, men det var ok, jag fick säga och få svar på det viktigaste.
Så nu vänner skall här väntas på att få en röntgen och höra vad den ger. Känner mej ändå ganska nöjd trots att jag nog ändå hade trott jag inte låg så pass lågt som 3 även om det är den bättre delen av den nivån.
Jag upplyste honom om vår gruppsida för de med KOL i facebook och var de som vill kan vända sig för att hitta en länk dit och vad de skall söka på för namn. Han sa att det var väldigt bra med sådana här grupper, för då kunde man stötta varandra.
Som avslutning gick jag till apoteket för att ta ut nya medicinerna. HUGA ligen så dyr medicinen är.

Onsdag 16 okt Minns ni att jag skrev jag var till läkaren Måndagen 14 okt. och att jag begärde att få lungröntgen Blev helt paff idag onsd.16 okt. när jag hämtade posten, där fanns en kallelse till lungröntgen den 30 okt. Inte klokt så fort det gick. I övrigt tycker jag att Symbicort hjälper mycket bättre än Pulmicort gjorde, Symbicort är ju en kombination med kortison och luftrörsvidgande och långtids verkande, Ventoline hjälper direkt men inte så långvarig.
Har dessutom varit barnvakt idag några timmar i em, till barnbarnen en 2 åring (en kille) med full rulle i benen och en 5 åring (en flicka) som också vill ha en del uppmärksamhet. Det gick jättebra, klarade mig bra med andning behövde inte nån extra dos.

PS. Jag mår fortfarande mycket bättre med den nya medicinen orkar mer utan att flåsa som en tok. Inget blödande tandkött, inte lika svullen känner jag mig men fortfarande en liten heshet i rösten som man kan få vid inhal.av kortison.

Dags för årets influensa spruta nu igen. Vet inte nyttan med den har redan varit förkyld 3 ggr i år fast jag tog sprutan i fjol men vågar inte annat än ta den.

628. Såg solen

Idag såg jag solen det har varit grått och småregnigt nu ett tag.
Dotter med man är hemma från Turkiet resan som de gör varje år den här tiden.
Sonen är hemma från arbets resan till Brasilien. Så nu är de hemma i Sverige igen, skönt känner jag när de är på plats.
Själv har det väl varit lite upp och ned med deppighet har inte kunnat åka träffa småbarnen än för de har också varit förkylda, hoppas få träffa dem i helgen. Jag får ju vara så försiktig numera för att inte bli förkyld igen för det tar så hårt. Influensa vaccination startar den 15 okt, då är det dropp-in på vårdcentralen 3 dar i veckan mellan en viss tid och över 3 veckors tid framåt.
Jag har dessutom beställt tid hos läkaren för att ställa lite frågor om min kol och vilken medicin jag kan få när och om jag blir förkyld, något som underlättar andning och hostan för den blir förfärligt jobbig och kan knappt andas.
Helt Rökfri i ett år har jag varit den 1 oktober 2013 i år alltså. Stolt över mig själv faktiskt. Aldrig mera en cigarett blir det. 
I övrigt gör jag inge större saker mer än städar då det behövs rensar lite bland kläder, sånt som man gör varje år.
Meningen vi syskon skall ses igen hos brodern om några veckor. Blir trevligt.
En frostnatt har jag sett kan ha varit nån fler men inte som jag märkt. Löven börjar så sakteliga ändra färg. Visst är det vackert när löven ändrar färg men de faller ju sedan.
Usch ser inte alls fram mot halka kyla och snö. Men den kommer varje år oavsett mitt tycke, för så är det i det land jag bor i.

627. Ett tag sedan men...

Har inte skrivit här på ett tag men det har sin förklaring. Jag fick influensa och blev liggande i en vecka bara klev upp för att få i mig mat i övrig sov jag, hostade, feber, ont i kroppen och huvudvärk.
Inte alls bra när man har KOL så oerhört infektionskänslig numera. Jag som brukar klara mig bäst av alla, inga förkylningar på många år förrän för några år sedan då blev jag förkyld unjefär 1 ggr år och det är ju acceptabelt. Men nu redan i år är det 3:e ggn och jag mår verkligen dåligt. Nu är det över för denna gång hoppas jag är nu dryga 2 veckor sedan och återhämtningen tar lång tid.
Regnat har det i veckan som va.. uppehåll idag, så jag kunde åka till kyrkog. och titta till. Rensa bort skräp och satt två krukor med ljung där, tände ett ljus och ett batteriljus. Den här årstiden vet man aldrig när det kan bli frostnätter nu, ingen än här så vitt jag vet.
Min son åkte på arbete till Brasilien i måndags, 17 timmars resa. Som tur var hann han göra klart sovrummen han har iordningställt i nedre våningen. Duktig son jag har.
Min äldsta dotter är på semester med man i Turkiet första veckan har gått en vecka kvar.
Min dotterdotter som gifte sig i somras har nu flyttat allt till Linköping där de köpt villa.
I övrigt är allt lugnt, mamma klarar sig bra för sina 92 år fyllda, hon bor på äldreboende eget boende med full service. De har faktiskt tagit väl hand om henne men vi är 4 syskon som håller kollen.
Hösten är här och känns i luften och syns mer och mer på träden. Jag är ingen vinter älskare så jag
hoppas att det går fort och inte blir så kall eller mycket snö. Men usch det värsta är ju att tiden, åren går så fort. Suck.

Kort taget 21 aug. från mitt köksfönster såg en tjusig bil där modell äldre syns inte så bra men... de stora americanarna sk raggarbilarna kommer fram under sommaren

626. Fest o nödvändigheter

Fredag 23 aug var jag och mina syskon bjuden på surströmmings hos min syster och svåger. Deras sommarnöje är husvagns sommarstället där de får hyra en plätt mark och ställa sina husvagnar och bygga till en friggebo och soldäck, plantera året om. Blir som en slags sommarstuge idyll fast med
husvagn så där försvinner en del därifrån och nya kommer. Allt är strikt upplagt och det finns regler och bom så ingen obehörig tar sig in med bil.
Jag körde själv med min bil de andra kom allt eftersom, vi är 4 syskon m respekt. jag är singel men mor 92 år var också med.
Ett glatt gäng jag och  svägerskan drack inga starka drycker för vi körde, andra fick ta sina öl till strömmingen och nubben förstås. Mycket prat och skratt o sång till nubben och surströmmingslukt, det är ett pratglatt gäng men en del historie berättelser och gamla minnen.
Det blir verkligen surrigt och svårt höra vad alla säger så det blir lite tokiga kommentarer ibland.
Men trevlig tycker jag, doften sprider sig och den kan verka obehaglig för den som inte gillar surströmming varken jag eller min svägerska äter surströmming men har inga problem med doften vi är ju uppväxt med det här uppe i norr.
Tårta o kaffe på det och  klockan blev mot 19 och jag kände att jag var mogen åka hem, mamma skulle åka med mig för jag skulle skjutsa henne till äldreboendet. Men när vi skulle åka så bestämde sig brorsan o svägerska att också bryta upp vi hade trots allt varit där mest hela dan, tur med vädret hade vi soligt och skönt men svalt mot kvällen. Svägerska körde deras bil och jag min bil med mamma vi åkte alla till mammas boende och såg till hon kom in och i ordning innan vi åkte var och en till sig.
En bra dag synd bara att jag inte hann ta kort av flyget som flög över våra huvuden så vi såg undersidan på flysplanet som skulle landa på flygplatsen inte lång därifrån husvagnsplatserna, så lågt att det nästan var otäckt, precis strax ovanför talltopparna, det hade varit kul att få en bild på, men tyvärr hann jag inte för det gick för fort innan jag fick tag i kameran.

 Sträckan kvar innan jag är framme har redan avverka mer än den som syns här

rakt in i skogen ligger det

 Framme mor, bror o svägerska

 Inspektion av snappsholken

 Här är talltopparna flygplanen flög över

 Dukat och klart för festen burkarna öppnade och sprider sin väldoft!!? För somliga i alla fall.

 Törstig blir man ju av den salta surströmmingen

 









625. Update

Så ja, nu har jag uppdaterat internet så nu är det lite snabbare och fungerar bra. Men som alltid med ny version så ändras utseendet lite 9och man får kolla runt och fixa till som man vill ha det.
I övrigt lite grått ute idag inget regn men tung luft blir det och det känns när det gäller andningen är det astman eller Kol som ställer till det, ja det kan vara svårt avgöra ibland faktiskt för de är ju likheter. Men jag mår rätt bra, gruvar lite till vintern som kommer. Senaste vintrarna har varit väldigt jobbiga så jobbiga att jag velat slippa dem. Så klart mår man inte bra då blir det så antar jag. Det är bara att fortsätta så länge man har sin tid. Fy så dyster jag varit nu ett tag och inte skriver jag nåt särskilt upplyftande heller trots allt har jag en hel del fantastiska saker leva och glädjas åt. De är mina barn och mina barnbarn. Min Carola är med mig varje dag det tror jag på då får andra tycka som dom vill, det är upp till dem. Men visst är det konstigt ändå att det mediala, det andliga har blivit så intressant och skrivs så mycket om numera och så många som pratar framför allt om sina upplevelser och kan berätta och tro på vad man ser och hör själva. För vem kan motbevisa det.
Jag tror, för jag har upplevt och jag har fått meddelande från personer (levande) utan att jag visste i förväg.

Min söta sondotter och jag fikar på min balkong vi hade en farmor o barnbarn dag. Underbart.

 

14 juli 2013

Ha det så bra alla

624. Övernattning

För några helger sedan hade jag mitt näst yngsta barnbarn här hos mig från fredag kl.14.30 till lördag kl.10.30. Alltså övernattning. Flickan har nu blivit 5 1/2 år, tänk så tiden går. Vi åkte till en affär och kollade om där fanns nåt intressant. Sedan åt vi middag och så ut till lekplatsen med gungorna som finns här nedanför där jag bor. Sedan tog vi en liten promenad. Tiden går fort när man har fint sällskap. Vi forsatte och spelade lite memorie spel, så klart får hon lära sin farmor (jag) en hel del av de nya spel som finns. Vi avslutade kvällen med nattning genom sagoläsning och tösabiten lade sig och somnade direkt. Jag kunde förstås inte låta bli titta på henne titt som tätt, blev som ett déjá vu från tiden då mina flickor var små och de vuxna barnbarnen. En märklig känsla men härlig.
Jag kan bara säga att jag njöt fullkomligt av att mitt barnbarn sov över hos mig, inga problem alls.

623. Livet här och nu

Vad kan man annat göra än att leva i det ögonblick man befinner sig. Om inte det vore för hjärnan där alla minnen lagrats, där allt det svåra lever kvar och dyker upp som en blixt då och då. Men tack och lov finns där rikligt med underbara minnen från den tiden man var ung och livet låg framför en, där fanns inga sorger, inte en tanke på att man skulle behöva gå igenom det som har hänt, det allra svåraste en mor, en förälder kan drabbas av, förlusten av sitt barn. Att stå där hjälplös när mitt barn drabbas av sjukdom, den djävla cancern, en cancer som inte går att hejda eller bota. Där det inte hjälper att man är stark i tro och böner och viljan att leva. Att behöva lägga sitt barn på en kyrkogård, det känns inte verkligt, inte för mig i alla fall, det har jag fortfarande inte accepterat, jo visst vet jag, men hon finns inte där, jag är totalt utan känslor när jag besöker hennes viloplats, jag tränger undan allt, ser men ändå inte ser, törs inte släppa kontrollen. Att behöva lära sig att inga genvägar finns, att gå igenom den fruktansvärda psykiska och även fysiska smärtan, saknaden och sorgen. Alla tårar, åh alla dessa floder av tårar som inte har nåt slut, de kommer fortfarande men jag kan kontrollera mej bättre inför andra, jag kan leva vidare på ett lugnare sätt nu än då allt hände och alla åren efter, de var många år av smärtsam sorg, ett sökande efter min dotter, för hon måste ju finnas någonstans men var...
 

En dag slutar man söka, en dag ger man upp, istället ställer jag in mig på väntan, väntan på den dagen jag själv gör min resa. Mycket har hänt dessa 9 år, flera barnbarn har jag fått, en välsignelse, 2 bröllop har det varit men också svåra saker händer som jag åter igen inte har någon kontroll över, det finns annat som kan gå fel för någon väljer fel sätt, fel sällskap, fel väg att gå, kastar bort sitt unga liv till en värld som inte existerar. Så mycket som går förlorad av ett normalt liv så många som också blir meddrabbad. Ja visst, man har många val i livet, och visst kan man välja fel ibland men oftast går det att rätta till men väljer man ett liv i dimman och riskerar sitt eget liv, då är det illa, då är det mycket svårare att bli fri. Följer en blogg som en cancer sjuk journalist skriver om sitt liv. Han skriver nu från sin sjuksäng svag av allt som sprider sig i kroppen. Det går direkt till hjärtat, för jag minns ju också den tiden när min dotter kämpade för sitt liv.

Hans blogg. http://ikroppenmin.blogspot.se/2013/08/vid-vakande-handers-vila.html

Alla kärleksfulla hälsningar han får är fantastiskt men dem vill jag också skall gälla alla andra som just nu kämpar med cancer, alla som har kämpat och vunnit, alla de som kämpade och förlorade, orden de skriver borde även innefatta dem, även om de inte kunde skriva och uttrycka sig i ord. Jag hyllar dem alla i deras kamp för att vinna, jag hyllar dem som kämpade så tappert och starkt men ändå inte fick vinna. Jag hyllar de nära som fanns med sina kära under resans gång och att orka efterlivet. Inget av allt detta är lätt, för den sjukes egen familj, en mor, far, syskon, en fru/make, egna barn och vänner. Måtte det snart upptäckas ett bot för denna fruktansvärda sjukdom. Måtte det forskas fram bra mediciner för andra svåra sjukdommar också.
 

Som ex denna. http://www.youtube.com/watch?v=QPcUWUg4_Z0&feature=c4-overview&list=UUgaVKMOFQS9Ma0jtOz58QRgn&noredirect=1



622. En Väldigt viktig händelse och lite annat

Egentligen har jag inget speciellt att skriva om. Dagarna är varandra lika, det har varit soligt och varmt nu hela veckan. Ikväll regnar det och när jag ser ut på himlen är den alldeles röd vid horisonten, vackert är det, det blåser också rätt bra. Några typiska sommar bilder jag tagit.

Från den borgeliga vigseln när mitt barnbarn, flickan, gifte sig. Soligt och fint väder hade vi turen att få.

Hemgjorda bröllopstårtor som min dotter bakat och dotterdottern. Otroligt duktiga båda att baka goda vackra tårtor mm

Hemma, taget på natten från min balkong

Även dessa blommor tagit från min balkong finns strax nedanför

Denna vackra ängel finns på mitt minnesbord till min dotters ära här hemma hos mig

där finns även ett porträtt andra änglar och så ett ljus som brinner varje dag jag är hemma.

De här fjärilarna köpte jag när jag var söderöver på min dotterdotters bröllop och några flera blev det

Den här blommande busken finns också på gräsmattan nedanför balkongen där jag bor.

De blå blommorna är penseer mini som står på bordet ute på balkongen min

Och eftersom den röda byggnaden till vänster är en restaurang så kommer brandmän dit och äter ibland och då parkerar de sina brandbilar nedanför så jag har utsikten mot bilarna och matstället från min balkong

621. Himlen är verklig

Hittade en artikel när jag surfade på nätet. Hjärnkirurg chockar alla: Livet efter döden existerar Han har arbetat som neurokirurg i 25 år och har undervisat på Harvard i USA. När hans egen hjärna plötsligt helt stängdes av hände något oförklarligt. "Jag inser mycket väl hur märkligt och otroligt det låter - men jag har bevis för att himlen existerar", skriver läkaren i en fantastisk artikel i tidningen Newsweek. http://www.dagensps.se/artiklar/2012/10/09/92735229/index.xml

620. Jaha ja, suck...

Dagen efter hemskomsten började jag känna mig lite förskyld och mycket riktigt jag blev sängliggande med en rejäl förkylning, rethosta och snuva. Denna hemska hosta som höll mig vaken både natt och dag och inget hade jag hemma för att lindra den. Bara mina astma mediciner. Efter drygt en vecka började hostan bli något lindrigare och jag hade som tur var handlat dagen före jag blev riktigt sjuk men det räckte ju inte så jag fick ju ändå åka handla, trots jag inte orkade så mycket. Verkar som det är en rejäl sommar förkylning på gång som drabbar många. Vädret ja, det har väl varit lite si och så inte så mycket regn med lite fuktiga kvällar och temperaturen har inte varit så mycket mer än som mest +20-22 gr på dagen och kring +10-14 gr på kvällen och det är ju inte någon värmebölja precis och dessutom blåser det var eviga dag. Lade märke till att de träd och buskar som blommar på försommaren inte har så många blommor i år men vi har haft en väldigt sen och kall vår så det kanske är orsaken.

I övrig går tiden som vanligt dagar blir till veckor, födelsedagar kommer och går. Yngsta barnbarnet har fyllt 2 år och det är full fart på honom, spring i bena och så bilar, bilar. Svärdottern gick och bröt sin handled en dag förra veckan när hon skulle rädda barnen från att få ett tungt parasoll över sig som höll på att blåsa omkull så hon tog emot och bröt handleden för den var tung. Vilken otur i turen att inget hände barnen. Sonen håller på att renovera i huset och måste ju hjälpa till med den miste så han får inte så många timmars renovering men jag har och skall vara där och hjälpa till passa den lille några timmar följade dagar.

Midsommar är över, inte för att jag firar den men det är liksom en viss sommarhögtid då skall det vara riktig sommar och tur med vädret har vi haft. Semestrarna börjar för många i samband med midsommar men den stora semestertiden är från början av juli, inte många dagar dit. Ja, jag påverkas ju inte av dem numera har ju "semester" hela året numera.

Mår ganska bra i astman och kol nu men skall begära en ordentlig koll av mina lungor nu till hösten.
Men jag har varit och är väldigt deppig just nu, vissa dagar känns väldigt jobbiga för tankarna kommer rusande mot mig, minnen som jag inte vill ha, inte vill minnas dyker ständigt upp och då rasar jag, gråten kommer, då kan jag inte handskas med saknaden och inte förstå att min dotter är borta för alltid, att jag aldrig mer kan få se henne, aldrig mer får prata med henne och aldrig mer får ta ett foto på henne. senast var året innan hon gick bort för hon tyckte aldrig om att bli fotad och i synnerhet när hon blev så sjuk och inte hade jag någon tanke på att ta foton, det fanns inte i mitt medvetande då att jag skulle mista henne det var så osannolikt i mina tankar även om jag förstod att hon var mycket sjuk men trodde ändå hon skulle få några år till åtminstonde. Det hjälper inte man är aldrig förberedd på den dagen som kom, den kom för tidigt hur än det skulle sluta. Hade ingen kamera heller men andra hade förstås.
Nej måste sluta de gör för ont det är för hemskt, sjunker ner till botten igen. Jag vill minnas det fina, bra åren då allt var som det skulle.

619. Dansen

618. Bröllopet mm

Skrev i fb. 3 juni
Hej alla, har varit bortrest 4 dar, 2 resdagar omkr.11 tim. resa, en väg. Blir kring 75-78  mil, en väg.
 ............................................................................................................
Dagbok
Torsdag kväll 30 maj
Har packat allt klart. Bara koka kaffet och smöra smörgåsarna för pålägg o sånt har jag i små askar lägga i en frysväska. Fylla på de små flaskorna med vatten också. Packat in allt i bilen,bara att ta på jacka, väska, skor och köra till Alnö till halv 3 som blir utgångspunkt eftersom de andra bor där.

Fredag den 31 maj 2013
Här är det soligt och varmt, har haft fint väder mest hela veckan, nu natten mot fredag åker vi söderöver vid 03.00 tiden, då startar vi vår resa söderut, åker in vid Gävle och sedan mot Örebro. Bättre för dom små att åka vägar där man kan stanna när man behöver. Soligt och fint och lugnt på vägarna eftersom vi åkter så tidigt. Vi är fyra vuxna och 2 småbarn så vi har 2 bilar. Sonen kör min bil och svärdottern kör den större bilen där barnen sitter. Allt har gått bra, kom fram strax före kl.14.00 till min dotter där bröllopet äger rum i morgon.

Lördag den 1 juni 2013
N och R:s bröllopsdag, vi här uppe i norr har inte träffat brudgummen. N åkte till frisören vid 10 kom hem vid 13 tiden såå tjusig i håret.R kom före de andra och bara jag var där i villan, han har åkt 20 mil från där han bor fick hjälpa honom hänga upp kostymen. blev en naturlig träff på grund av det. Sedan fick jag vara dörrvakt medan de klädde sig i olika rum och inte fick se varandra innan.
Blev förståss en massa folk som kom allt eftersom, drygt 60 personer, vigselförättaren kom, en dam, hon heter också Birgitta, vi satt och pratade medan vi väntade på brudparet.
Så satte allt igång det är ett svensk/turkiskt bröllop, brudparet är svenskt men bruden har turkisk far, har foton som jag kan minnas med kan inte skriva allt här. Vigselförättaren hade några dikter hon läste så det blev inte så kort seremoni som det annars är vid borgelig vigsel.

Bröllopet var vackert och annorlunda med det turkiskt inslaget, med trumma och såna där drillljud från kvinnorna och så borgelig vigsel ute på gräsmattan i villan och dans för att hedra brudparet. I turkiet varar ett bröllop i 3 dagar men så blir det inte här. Sedan förflyttade vi oss alla till en bygdegård bara några hus därifrån och där fick vi mycket gott att äta, allt hemlagat, maten lagade männen, min svärson är en mycket duktig kock, min dotter, brudens mor har verkligen bakat massor av gott bröd, småkakor och bröllopstårtan förståss. Min dotter är otroligt duktig på att baka, hon tycker om att göra också.
Så spelades musik och sång av brudens släkt och sedan turkisk dans, den är helt i min smak, de dansar ju i ring typ kan man säga, alla kan vara med unga, gamla o barn, små som stora, det är bara att hoppa in i dansen och ut när man vill. Och alla gäster gick med i dansen, svenska som turkiska. Mycket trevlig, en fin och bra tradition med den dansen som vi skulle kunna efterapa just i sådana sammanhang.
Å så klart brudparet, de är så förtjusande vackra att se på. Mitt eget barnbarn som gifter sig, svårt att fatta att jag nu har ett barnbarn som är gift. Var tar tiden vägen.

Söndag den 2 juni 2013

Vi från norr åkte till Gekås Ullared på söndag och jag fixade det också, hugaligen så trött man blir. Det gäller att passa på när vi besöker min dotter. Vi fick middag hos min dotter och svärson innan vi åkte därifrån mot Norrköping, vi övernattade där på hotell innan vi åkte vidare hemåt, norrut, på måndag morgon eftersom det blev så sent på söndag innan vi kom iväg och det var bäst för barnen.

Vi hann träffa både A.min dotterson och hans flickvän innan vi åkte, vilket äktenskapstycke dess 2 har, låga smal båda och lika varandra till utseendet till o med.
Träffade brudparet en gång till också så jag fick krama om dem igen alla.

Måndag den 3 juni 2013

Vi åkte från Norrköping på morgon kring halv 10 tiden och där var finväder ända fram till Tönnebro ligger norr om Gävle, lite molningt ett tag men bättre mot S-vall, hemma här i Txxxx vid 19.30 tiden, då blåste det rätt kraftigt här hemma och molnigt. Oj vilken resa vi haft men allt har gått bra. Men jag är hemmakär så det är skönt vara hemma på plats igen efter en intensiv weekend, (Bröllop lördag o Ullared, Gekå söndag, phuu) helg, resan började ju natten mot fredag och avslutades måndaf kväll då vi var hemma igen.

Måndag kväll kl 19.30
Hemma här i kväll, plockar ur min bil det mesta och bär in, börjar plocka upp allt från väskorna, kan inte vänta som vanligt, måste ju se vad jag köpt och kläderna är skrynkliga måste hängas upp...phuuu nu känns det i hela kroppen men ett bröllop man minns extra och trevliga personer och ett nytt tillskott i familjen blev det ju också. Snygg och trevlig man som fångat min dotterdotter N.
Tisdag grått och regnar det hela dagen. Men det har varit fint här uppe också medan vi varit borta.

617. Värme sol

Nu är det bara 2 veckor till bröllopet där mitt barnbarn skall stå brud. Vi åker 80 mil en väg, min son med familj och jag för att närvara, vi anländer dagen före. Har tänkt åka på natten, Torsdag mot Fredag, för det blir lugnast för de små barnen, vi lär vara duktigt trötta när vi är framme men har en natt att sova före bröllopetm fast det lär nog vara turbulans där, för det är flera som kommer samma dag som vi, av släkt.

Nu har det varit soligt och varmt +23-25 gr i 2-3 dagar. Härligt hoppas att det nu håller i sig hela sommaren, det behöver vi här efter denna långa vinter och kalla vår.

Min förlorade dotters födelsedag närmar sig, hon skulle fylla 50 år i år, om hon fått leva här med oss, det var 9 år den 6 maj som vi förlorade henne. Det känns extra svårt och ångesten tar tag i känslorna nu. Denna månad är så jobbig för det var då allt hände. Hennes bortgång och allt vad det för med sig av chock smärta ångest och att inte förstå, att leva i en bubbla och så i slutet månaden hennes födelsedag, allt rullar upp igen i huvudet, allt kommer obönhörligen tillbaka och jag måste ta i ordentligt för att slå det ifrån mig för att orka och ställa in mig på det kommande bröllopet. Tur i all villervallan i mitt huvud att det blev nu, bröllopet alltså,
Här lägger jag ut några bilder jag tagit idag utanför där jag bor.

 Gungorna för barnen är på plats här

 Färgan (vita båten) har börjat gå igen på sin tur runt öarna jag kan se den från min balkong

 Gräsmattorna mm har blivit gröna och träden en del, andra är på gång

 Till sist min balkong blomma (Den skall jag sätta på kyrkog. sedan för

det blir för hett på min balkong när jag måste ha fönstren stängda där medan

jag är bortrest)

Trevlig fortsättning på sommaren alla.

616. Det är upprörande

Jag läste detta i facebook idag och känner att jag vill dela med mig, jag skäms över hur vårt land börjar falla isär på olika områden, hur hårt så få måste arbeta, där många fler behövs, tills de inte orkar längre och ändå görs inget från våra styrandes sida, pengar, pengar, det är det enda de tänker på. Jag ryser ända in i själen, inte får detta våra unga att vilja utbilda sig och hitta ett meningsfullt jobb, ett meningsfullt liv, de blir bara allt svårare för dem. De tappar allt förtroende till livet, hittar inte meningen.

Så här stod det i fb:
"16 januari 2009, en av mina lyckligaste dagar. Dagen då jag tog examen…legitimerad sjuksköterska. Wow det lät stort! Ett mål som var uppfyllt.


Jag var redo att ge mig ut i arbetslivet, arbeta med det jag alltid hade drömt om. Få hjälpa, tr...östa, lindra, göra något fint för någon annan. Jag var full av energi, jag skulle äntligen få hjälpa andra! Jag skulle äntligen få göra något livsviktigt, kanske till och med rädda någons liv!!! Full av energi och förväntningar kastade jag mig in i arbetslivet med ett leende på läpparna. Jag skulle känna mig nyttig, behövd, jag skulle göra en rejäl insats…

Det första året var tufft. Det ÄR tufft att vara nybliven sjuksköterska, speciellt på en kirurgavdelning där det går i 150. Men jag hade underbara kollegor, både sjuksköterskor och undersköterskor som lotsade mig igenom det där första stressiga o skrämmande året.

Idag…efter att ha jobbat i nästan 4,5 år på en Kirurgavdelning i Lund är det inte ofta jag känner mig full av energi eller nyttig. Det är inte ofta jag kommer hem från jobb med ett leende på läpparna och känner att ”idag gjorde jag ett bra jobb!!!!!!”.

Överbeläggningar, besparingar, ledsna kollegor, kollegor som går in i väggen, canceroperationer som får strykas, STRESS!!!!! Det är hemskt att känna att man inte hinner med det man ska göra! Att man måste prioritera och då handlar det inte om vad jag ska börja med att göra utan vad är viktigast att jag gör just nu och vad jag blir tvungen att hoppa över eftersom jag inte hinner.

Det är hemskt att inte hinna med sina patienter, att känna att klockan rinner iväg när anhöriga behöver prata av sig. Det är hemskt att inte ha tid att lyssna, trösta. Det är hemskt att känna sig maktlös, otillräcklig. Det är hemskt att se sina kollegor ledsna, att se fler och fler sjukskriva sig. Det är hemskt att inte hinna äta lunch. Det är hemskt att avsluta sitt arbetspass och komma på sig själv med att inte ha varit och kissat på hela dagen. Det är hemskt att ha ont i magen när man går till sitt arbete.
För några veckor sen hade jag tillsammans med min undersköterska ansvaret över 7 patienter, många av dem nyopererade. Cancer. Vår mest stabila patient var en liten dam som bara låg och väntade på döden, cancern hade spritt sig. Det gick inte att operera. Den här lilla damen, som inte krävde något annat än smärtstillande, som inte beklagade sig eller begärde något av oss låg i en fyrsal eftersom alla enkelsalarna var upptagna. Den här lilla döende damen som låg och väntade på en plats på hospice var vår mest STABILA PATIENT. Det var den patienten som krävde minst av oss vårdpersonal, det var den patienten som fysiskt krävde minst av oss personal. Vår döende patient, vår mest stabila patient var den jag fick prioritera bort under mitt arbetspass. Jag tittade till henne flera gånger under mitt arbetspass, men det var allt jag hann med. Det är sådana här situationer som lite i taget tar knäcken på mig, som bryter ner mig. Den lilla damen…

Alla ni politiker som sitter och tar all dessa usla beslut, hur tror ni vi känner oss under sådana här omständigheter?!!!!! Hur tror ni vi kan göra ett bra arbete som vårdpersonal under sådana här omständigheter?!!!!!!!!! Ni bryter ner oss lite i taget, knäcker oss fullständigt. Vad är det ni sysslar med? Vad är det ni väntar på? GÖR NÅGOT INNAN DET ÄR ALLDELES FÖR SENT!!!!!!!!!!!

Det är absurt att vi som ska vårda andra, vi som ska trösta, lindra och hjälpa andra själv mår så dåligt. Hur ska vi kunna hjälpa andra när vi själv mår dåligt?

Den där tjejen som för 4 år sedan började arbeta som sjuksköterska med ett leende på läpparna, full av energi, den där tjejen finns idag inte längre. Idag känner sig den där tjejen trött och besviken…OTILLRÄCKLIG…arg!!!!!!!!

Den där lilla damen…hon hann inte komma till hospice pga platsbrist. Den där lilla damen dog hos oss på avdelningen.
/En uppgiven sjuksköterska."

(Inskickat till facebook sidan Stöd våra sjuksköterskors  i dag. 14 maj 2013 Tack för att du ville dela med dig!)
.

615. På väg...ja våren alltså eller...

Jo, tror nog våren är på väg nu, det har tinat ordentligt men varmt, nää, bara i sol och skyddat läge. Men i Alnö sundet där kan man nu se att isen börjar krakelacka och det finns en pöl med öppet vatten. Men det är mycket is kvar och inte förän den försvunnit kan man säga att den riktiga (hoppas vi) värmen kan komma och då är det sommar.
Tiden går i alla fall fort, väldigt fort, snart bär det iväg söderöver för mig och son m familj, vi skall nämligen på bröllop i år också. Vem? Ja, det får ni veta efteråt, tror jag, men hon står mig/oss mycket nära. Den 1 juni skall det ske. Vi bilar ner, en dag innan bröllopet är vi där, en lång resa blir det.
Frissan är beställd, 2:a maj skall jag dit. Klänning är inköpt men skall kolla på ett ställe till innan jag bestämmer vad jag skall/vill ta på mig. Jätte roligt skall det i alla fall bli, ett bröllop i fjol och så ett till nu i år. Så Glad man blir.
I fredags, 19:e, var jag barnvakt till lillkillen (barnbarn) för han var lite hostig, har astma stackarn, snart 2 år och skall behöva ha det problemet, jag vet hur det är, jag har själv astma sedan födseln. Men det ingen konst att vara barnvakt till honom, så snäll och lugn och duktig på att roa sig och mej. Stora syster var på dagis och mamman skulle på begravning av sin farmor, min son var i Brasilien på arbete, genom jobbet, och på väg hem därifrån men det är en lång resa, tar 2 resdagar med flyg innan han är hemma.

17 april 2013

21 april 2013

lite mindre snö är det

614. Några rader

Jag har inte så mycket att skriva om egentligen. Men vintern börjar dra sig tillbaka och våren är på väg, nu har vägarna tinat upp och en stor del av snön men det återstår en del ännu. Har varit sol och plusgrader på
dagarna men kallgrader på kvällar och nätter. Nu känner man en helt annan luft och vägarna sopas från all sand som finns på vägar och gator.
Den 4 april bytte jag däck till sommardäck. Förra veckan var jag barnvakt 2 kvällar till mina minsta barnbarn och det gick utmärkt tycker jag. De är så snälla och duktiga och goa båda.
Har köpt en ny klänning till den fest jag skall på i början  av juni. Sonen med familj och jag får åka 80 mil innan vi är där. Så det blir en intensiv resa, blir borta några dagar och sedan blir det troligen Ullared innan vi åker hem igen. Phuuu, det kommer att kännas i kroppen.
Såg faktiskt tussilago när jag åkte till Alnö förra veckan i en slänt där snön var borta och solen tinar upp jorden. Ett typiskt vårtecken här.
Var till kyrkogården i lördags men där är mycket snö än men småvägarna är blöta och har stora vattenpölar.
Är så skönt nu när jag kan sitta ute på den inglasade balkongen och njuta av utsikten och vardagslivet där utanför, man känner sig mycket friare inte så instängd som på vintern. Nu när solen skiner blir det jätte varmt där så jag är tvungen dra ned persiennerna synd men nödvändigt.
Tack o lov denna vinter är slut. Den har varit väldigt jobbig på många vis. Nu hoppas jag på en jättefin sommar för att kunna klara nästa vinter, det behöver vi alla här uppe i Norden.

Saknar så min ängladotter. Dagen du måste lämna oss närmar sig och då har det gått otroliga 9 år. Jag kommer aldrig att förstå att du inte är med oss längre. Älskar dig oändligt.

Lånad - Okänd ägare

613. Långfredag vad betyder det? Namnet lång alltså

Gårdagen= Långfredagen
Ja, visst har man sina funderingar, vad betyder egentligen långfredag, att det är en speciellt lång dag, jo, kändes så när man var barn och varför, finns väl en förklaring som många med mig inte kände till, som barn alltså, för dagen har ju lika många timmar som alla andra dagar. Sökte och hittade denna förklaring.

Långfredagen  (Från Wikipedia)
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen.
Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.

I Sverige var de flesta offentliga nöjestillställningar tidigare förbjudna på långfredagen. Detta gäller inte i modern tid, från vilket år man nu skall räkna som modern, varje årtionde eller...alla som får leva, lever ju i sin moderna tid.

Sverige
Historiskt perspektiv. I Sverige heter det långfredag eftersom dagen skulle präglas av sorg då dagen varit lång och besvärlig för Jesus. Under 1870-talet klädde sig många i svart. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig. Många barn var tvungna att vara finklädda, vilket dock även gällde andra helger. Sveriges Radio spelade kristna sånger, men inte världsliga!?

I kyrkan
I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag. I Svenska kyrkan på långfredagen hålls en andakt som kallas korsvägsandakt för att minnas Jesus lidande. Långfredagsgudtjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit: endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer. Vanligtvis hålls andakten på eftermiddagen vid 15.00-tiden för att koppla samman med den tidpunkt då Jesus dog, den nionde timmen. På kvällen kan kyrkan anordna gravandakt. Allvaret och sorgen understryks av att altaret endast dekoreras med fem röda rosor som symboler för de sår Jesus fick då han korsfästes. Textilerna som används är svarta, det spelas ingen orgelmusik och kyrkklockorna används inte.

I Sverige är långfredagen en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen. Påskdagen infaller söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars.

I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern. Man övergick dock inte till de nya reglerna för att bestämma när påsken infaller förrän 1844. I början av 1700-talet när den så kallade svenska kalendern innebar även detta att påsken inföll vid andra tidpunkter inom den Svenska kyrkan.
Det tidigaste möjliga datumet som påskdagen kan infalla på är den 22 mars och det senaste är den 25 april. Mitt emellan dessa båda datum ligger den 8 april, som på sätt och vis alltså kan sägas vara det mest typiska påskdags-datumet.

Lite fakta om Långfredagen o påsken.
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A5ngfredagen  för den som är intresserad av den religiösa historien.

I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten. Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigaste.

PS
Jag vet inte om det förekommit i Svenska kyrkor. Den seden har jag aldrig hört talas om men har heller aldrig varit i kyrkan de dagarna. Men förklarar ju varför den heter påsklilja och är så viktig till påsken men utan religiös tanke för de flesta gissar jag. Jag föredrar en bild på påskliljor utan religiös innebörd.

612. Jaha, då är den här, påsken

Det har varit en del fina dagar nu med mycket sol men tyvärr inte så mycket värme för de stora snöhögarna de finns kvar och det är bara en del släntar som är snöfria någorlunda i alla fall.
Men när det gäller inglasad balkong får man se upp med växter för där blir det väldigt hett och lätt gjort att bränna växten även om den står en bit från fönstren. Bara att dra ned persiennerna och öppna ett fönster där, nu för att skydda allt från solen, inte precis nåt man vill nu när det äntligen är soligt.
Åkte iväg till kyrkogården efter klockan 17 och satte de 2 små krukorna med påskliljor där, som jag brukar till påsk, men det är kalla kvällar och nätter med många minusgrader, så det är frågan om de klarar sig några dagar. Tände ljus i lyktorna. De är fortfarande väldigt mycket snö där. Kändes extra konstigt och tomt idag när jag åkte därifrån.

Vill inte fira nån påsk vill inte fira nån storhelg alls men nu är det så att den kommer ändå varken man vill eller inte och det finns ju många som tycker om storhelger och då blir det några dar extra ledigt för dem som arbetar. Skönt för många få de dagarna tillsammans med familjen.
Så mitt i allt vill inte, skall jag önska er alla en

Trevlig påskhelg alla 

Ta hand om er och kör försiktigt ni som är ute i trafiken.

PS. Lite Historia om påskkärring


Påskkärring, även påskkäring, påskakärring och påskakäring, är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Anknytning till 1600-tals häxorna [redigera]Idén med påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. På 1660- och 1670-talen var häxprocesserna som värst i Sverige och hundratals avrättades efter att de antagits ha åkt till djävulens gästabud. Gästabudet hölls i en praktfull gård på en plats som ofta, men långt ifrån alltid, kallades för Blåkulla. Häxorna trodde att de serverades massor av läckerheter, men det var i själva verket grodor, ormar och paddor.

För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Något som lever kvar än idag i form av påskbrasor, valborgsmässobål/majbrasor och påsksmällare.

Är påskkärringar verkligen häxor? [redigera]Påskkärringar bygger på folktro och kan skilja sig ganska mycket från de häxor man trodde på under 1600-talet. Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har ingen direkt koppling till den tidens häxor. Kaffe dracks inte i Sverige på 1600-talet och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden.

Påskkärringstradition
Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. Påskkärringar rapporteras mest från Bohuslän, Dalsland, Värmland
och delar av Västergötland och det var främst under påskaftonskvällen som de begav sig ut för att tigga.

Nu för tiden är det i Sverige vanligt att både pojkar och flickor klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. Pojkar kan alternativt klä ut sig till påskgubbar, med tidstypiska herrkläder, hatt och mustasch. Det finns även barn som i stället väljer att klä ut sig till katt eller hund. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. Gåvorna samlas i exempelvis en korg eller kaffepanna och efter rundturen fördelas gåvorna rättvist mellan barnen. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag. Under senare tid har det blivit vanligt att barn får klä ut sig till påskkärring i skolor och förskolor.

Uppgifter hämtade från
Påskkärring - Wikipedia   sv.wikipedia.org/wiki/Påskkärring

611. Inte har det tinat nåt idag heller..

Idag var det till att åka iväg till bilbesiktningen på den årliga kontrollen. Nää, fanns inga fel den här gången heller men jag kör ju inte särskilt mycket även om min bil hunnit bli 7 år. Köpte den ny 2006. Otroligt så tiden går. Jag har kört unjefär 125 mil på de åren och dessutom gjorde jag en underedsbehandling för nåt år sedan. Visserligen står den ute men under tak men som sagt, inga långfärder precis. Nästa blir att få ombytt till sommardäck och där har jag tid den 4 april, undrar om det hunnit komma nån vår till dess. Tänk om det blir snöstorm och halka, tur jag har gångavstånd till affärer, så svälta behöver jag inte. Däcken lämnar jag kvar, för förvaring där jag gör däckbytet tills det är dags nästa gång. Behöver inte ens ringa själv och beställa tid, får en tid hemskickad med brev. Snart ramlar väl bena av en, för man behöver dem bara för ta sig till och från kök och sovrum, hahaha. Allt går att få via nätet och en dator, tja nästan allt i alla fall.
Kallt ute är det och snö kommer det fortfarande lite då och då. Men det kommer en vår i år med, tror jag!

Så här kan den bilden se ut, då till sommaren, den är tagen bara en liten bit ifrån där jag bor.

Det här är den oerhört stark berättelse av en persons resa mot oändligheten, en person som drabbats av cancer. Vilken enorm kraft det ändå finns i en människas kamp för att förlänga sitt liv och ge det innehåll.

http://ikroppenmin.blogspot.se/search?updated-min=2013-01-01T00:00:00%2B01:00&updated-max=2014-01-01T00:00:00%2B01:00&max-results=9