444. Dagar just nu

Nerverna och känslorna sitter både utanpå och inuti. Känns förfärligt jobbigt. Har varit och ordnat blommor till Carolas viloplats idag, i morgon är det den dagen då allt blev totalt mörker, den dag jag tappade bort mig själv och livet totalt.
Nu efter 6 år börjar minnen jag glömt under den tid hon var sjuk och den sista veckan komma fram en liten bit här och där och raset är ett faktum.
Är ömsom sol, ömsom regnhagel idag också. Kylan håller sitt grepp och någon grönska har inte kommit, träden är fortfarande kala. Kan inte se sk. musöron på träden och gräsmattan är mera brun än grön. Vi behöver så väl vårvärme och grönska för sommaren blir ännu kortare nu känns det som. Månaderna går så fort, allt för fort.