torsdag 19 mars 2009

222. Vad sägs....




Fått denna i min mail, rätt rolig och jag kan nog plocka en hel del bitar där för egen del.
------------------------------------------
Om ni tycker att jag är lite frånvarande, trött och konstig så ska jag berätta en sak för dig så att du lättare kan förstå mig. En konstig gammal kärring har flyttat in hos mig, vet inte vem hon är eller var hon kommer ifrån.

Jag har inte bjudit in henne, vet bara att en dag fanns hon där.
Hon är en listig jävel. Hon håller sig undan för det mesta, men när jag går förbi en spegel kan jag se skymten av henne.

När jag ställer mig framför spegeln så står kärringfan där och täcker nästan hela mig, så att jag inte kan se min förtjusande spegelbild. Jag har försökt ropa åt henne att sluta - men hon ropar bara tillbaka. Jag tycker att det är ganska grymt.

Om hon nu tänker hänga hos m ig, så tycker jag att hon kan betala någon sorts hyra, men nej....

Hittar ibland nån liten slant i en ficka eller under soffdynan, men det är bara småpotatis. Saken är nämligen den att jag tror - även om jag inte vill göra några förhastade slutsatser - att hon stjäl av mig. Varje gång jag har varit till bankautomaten och tagit ut pengar - så försvinner dom!!! JAG kan ju inte under några omständigheter slösa bort så mycket pengar, min enda slutsats är att kärringfan stjäl. Hon ser ut att behöva föryngringskrämer, så dit går säkert pengarna. Men det är inte bara pengar som försvinner.

Mat har en konstig förmåga att på oroväckande sätt försvinna, speciellt såna saker som choklad, vin och annat gott. Jag kan inte ha sånt hemma numera, hon tycks vara riktigt sötrövad. Men hon borde se upp - kilona kommer fort! Tror att hon förstår problemet - säkert justerar hon min våg så att den visar för mycket när jag stiger på - och på så sätt få hon mig att tro att jag har ätit upp allt och gått upp i vikt.

Stackars kärring, för att vara en gammal kärring är hon väldigt barnslig. Hon ändrar på mina kläder så att dem inte längre passar mig. Sen rotar hon även i mina papper och andra saker så att jag inte kan hitta nåt längre. Detta är särskilt tungt - eftersom jag alltid har haft bra ordning på allt. Hon kan till och med röra om i mina videoband, så att jag spelar över sånt jag skulle ha kvar.

Hon hittar de mest fantastiska sätt att reta mig på, texten i min post och i tidningarna suddar hon ut, så att jag knappt kan se vad som står. TV:ns och radions ljud har hon fingrat på så jag hör bara mummel. Trapporna har hon höjt, dammsugaren har blivit tyngre. Hon sätter superlim på paket, burkar och flaskor bara för att jag inte ska få upp dem.

Tycker ni att hennes sätt att återgälda min gästfrihet är rättvis??? På nätterna snarkar hon så hårt att jag vaknar - mycket störande. Hon följer mig vart jag än går. När jag går till en klädbutik för att prova nåt nytt - provar hon samma plagg och står framför mig i provrummet, så att jag inte kan se mig i spegeln. Det enda jag ser är hur dåligt kläderna sitter på henne.

Jag trodde inte att hon kunde hitta på nåt mer sätt att jävlas med mig på - men vad tror ni hände när jag skulle ta ett nytt passfoto? Just som det blixtrade till ställde hon sig framför mig. SÅ NU MÅSTE JAG HA HENNE I PASSET I 10 ÅR FRAMÅT!!!

tisdag 17 mars 2009

221. Våren eller...


I dag 17 mars 2009 kl.15.00 tog jag ett kort från min balkong. Ute skiner solen det är +7,7 gr i skuggan. Vägarna plaskblöta. Men ändå känns det som man blir utsläppt från sin iglo och börjar hoppas igen på att våren kommer i år också. Förhoppningsvis går det fort med tiningen av snöhögarna. Men värme kan man inte räkna med förrän isen gått ute på sundet. Jag känner lite mer energi att göra nåt om så bara städning.

söndag 15 mars 2009

220. Om svenska vården

Ser på Kalla Fakta på tv4 idag söndag 15 mars 19.30 (kommer nästa sönd också)

Över 100.000 skadas i svenska vården. 3.000 dör varje år i svensk sjukvård på grund av personal och läkare som felbehandlar ex genom dålig kontroll mm.
Först nu pratas om att göra om lagen för att kunna få bort läkare och dra in läkarleg. Över 6.600 anmälda fall, 380 som tas på allvar. 31 leg indragna. Men anmälningarna har ökat, bra det, men ändå görs inte mycket åt det idag. Misstag gör vi alla men det får inte bli så många misstag i vården.

Skrämmande. Vi måste våga säga ifrån men vem för talan för de sjuka. Jag måste erkänna att jag blir rädd. Tankarna går naturligtvis till min egen dotter, vilka fel begicks då? Något känner jag till men inte allt. Inte får det mig att må bättre av allt man får veta nu.

Vi intalar oss att vi har en viss tid att leva. Det sägs att Han har bestämt eller det står skrivet någonstans. Då undrar jag har Han (Gud) bestämt att en viss människa skall döda en eller flera oskyldiga människor. Varför går så många fria från sina brott. Om Han är god, vad är då godhet?

219. Jag skall försöka förklara för er



Om din förälder ett syskon, eller en vän har dött
Många tårar har du gråtit
Men om ditt barn har tagits bort
Tårarna kommer att pågå, för evigt, och varje dag

Om du har en stund eller två
skall jag försöka förklara för er
Varför vi aldrig kommer att bli densamma
Och trots allt är vi normala, inte galen

Att begrava din mamma eller din pappa
Är alltid så oerhört sorgligt
Men i ditt hjärta har du alltid vetat
Det här är vad du förväntades göra

Ett barn ska leva för att säga adjö
till föräldrar, när de dör
Skulle barnet vara först med att gå
en förälders blod, slutar sitt flöde

Deras hjärta krossas djupt inom dem
de önskar att de också kunde ha dött
Ett trasigt hjärta går långsamt att repareras
När det splittrats, är det för alltid trasigt

Föräldrar lär sig att leva varje dag
Döljer sina verkliga känslor djup inom sig
Känner att människor inte förstår
varför de behöver en hjälpande hand

Om du blir flådd levande
Och denna smärta du överlever
ska Du veta att vi går varje dag
Med vår hudlöshet, allt är borta

Omnämnandet av mitt barns namn
kan få mina ögon att tåras, gråten är nära
---------------------------------------------
Skrivet av en amerikansk mamma som förlorat barn. Men sant för oss alla.

lördag 14 mars 2009

218. Hur förklara

Jag brukar alltid skriva upp mina drömmar så jag inte skall glömma, det gör jag genast när jag vaknar från drömmen, för vaknar gör jag direkt då.

Detta hände hösten 2006
I en dröm jag hade stod jag och höll ett spädbarn inlindad i en filt och barnet dog i mina armar, jag förstod inte den drömmen.

Pratade med mamma några dar efter och hon hade nästan samma natt en liknande dröm, hon såg min systerdotter med ett litet barn som försvann utför en slänt el dike.
Både min mor och jag tyckte det var konstiga drömmar vi fått.

2007 i början på året, fick min svärdotter tidigt missfall, hon hade just fått veta att hon var gravid och sent på hösten samma år fick min systerdotter missfall i 4 mån.

En mycket märklig dröm både min och min mammas. Inte förrän nu har jag sett ett samband med de drömmarna vi hade. Sanndröm eller... Man kan ju fundera på tillfälligheterna om att vi båda skulle drömma liknande dröm unjefär vid samma tidpunkt och vad som sedan verkligen hände.


Januari 2008 föddes mitt barnbarn, min sondotter Mira, idag 1 år.
December 2008 föder min systerdotter en son.

fredag 13 mars 2009

217. Så var det med det...


Skall man skratta eller gråta. Tänkte eftersom jag var så väldigt trött att nu skall jag väl somna normalt. Men se det var inte vad som hände inte förrän klockan var över 7 på morgonen somnade jag till, sov unjefär 3 tim, vaknade men inte uppstigen och då ringde telefon.

Det var min syster som ville prata lite och lämna rapport om en del saker. Inget fel i det men nog är det typiskt. Tja, bara att låta henne pladdra på och så klä sig. Få se om jag åker till kyrkog. idag och tänder ljuset el om det blir i morgon.

Sova får jag väl göra när jag kliver över till nästa liv kanske. Fast då har jag planerat att äntligen träffa min dotter igen och behöver nog ingen sömn. En del tänker väl nu, den där människan har nog blivit tokig och ja, nog har jag blivit konstig det är jag medveten om. Det är bara här och i min dagbok som jag skriver sånt, säger aldrig det till andra, de kan ändå inte förstå fullt ut, kanske en del av det men inte hela biten. Många menar ju att, du har ju de andra barnen och barnbarnen, självklart har jag dem, men Carola är fortfarande inte här så det tomrummet, och saknaden kan aldrig fyllas med någon annan. Var och en av dem har sitt eget rum i mitt hjärta. Usch,vilka dystra rapporter jag skriver här.
Trevlig helg

torsdag 12 mars 2009

216. Där igen..

Har mått rätt bra ett tag men nu ligger jag där nere och krälar i leran. Har ingen lust till nånting, en natt där jag inte kunnat somna, försökte med avslappning och rensa tankarna men var hopplöst man blir näst intill desperat eftersom man är så trött, somnade till vid 5 tiden på morgonen men vaknade efter en halvtimma var fortfarande mörk, fick en så konstig känsla av att jag inte var ensam, kunde det vara min dotter, jag var lite rädd men tänkte varför det, jag vill ju att hon kommer men jag tror också att hon vet att hon kanske kan skrämma mig, rädslan gick över och jag sa till mig själv, det är min dotter inget att vara rädd för och jag blev lite lugnare, kanske var det hon ändå som gärna ville trösta. Kanske tröttheten och det att jag saknar och tänker så mycket på henne gör att jag känner som jag gör.Har haft mycket huvudvärk nu senaste veckorna inte migrän men ändå obehaglig.

Trots avsaknad av lust måste jag ändå åka och handla och gå på apoteket idag.
Ringde mor, hon behövde också nåt från apoteket så jag åkte till henne först för att hämta recepten.
Gick ju bra förståss, trots mycket folk där gick det rätt fort.
Men oj så trött jag är hoppas att jag kan sova den här natten. En enda natt i veckan där jag får sova en hel natt utan att vakna hela tiden är en önskedröm.