fredag 5 november 2010

492. Märkligt kort

Var och smyckade Carolas viloplats mitt på dagen var väldigt mycket folk där hos sina nära och kära för att lägga kransar och tända ljus. Även hos Carola fanns 6 utbrända ljus som de troligast satte förra helgen många trodde har jag förstått att det var helgona helg då. Men där fanns också en blombukett och ett stort hjärta.
Jag tog några kort i vanlig ordning.
 
Taget mitt på dagen stax efter kl 13.

Åkte hem och sedan till sonen m fam fick middag där och leka lite med barnbarnet, det skall åka till
Tenniriffa på söndag blir borta en vecka. Hem därifrån åkte jag direkt till kyrkog. igen var bara några som kom och gick där, helt svart så det är svårt se var vägen går fram till Carola trots alla ljusen som brinner överallt, vackert men tragiskt, Åter igen tog jag ett flertal kort och ett av dem blev mystiskt.

Jag hade tagit flera kort före och flera efter alla utan paus men bara på detta finns en dimma.


tisdag 2 november 2010

491. Oväntat

Igår beslutade jag mig för att åka till Birsta köpcentra.
Som vanligt åker jag gamla E4 och när jag åkt uppför Skönviksbacken och en liten bit till ser jag plötsligt ett djur hoppa ut på vägen på min körsida och börja gå i lugn takt mot andra sidan det var ett rådjur som tur var hade jag låg fart och kunde stanna några meter ifrån, det verkade inte alls rädd eller nervös på något vis och just när jag skulle köra igen kom ett till rådjur efter den först, de verkade inte alls ha bråttom.
Så fina de är. Som tur är kom ingen bil bakom mig och ingen mötande trafik. Klockan var 13.45 alltså mitt på dan så det var ljust och tur var väl det och jag körde inte fort heller för det är en lång backe uppför innan en mindre raksträcka. Synd jag inte hade kameran med som jag brukar hade haft tid fått några kort på rådjuren.Skapligt väder och torra vägar.

Åkte först till Rusta köpte ljus och så en en del ljusslingor av olika sort och en rödkula med diodljus i att hänga i fönster.

Tittade efter nåt i klädväg men fann inget som jag tyckte om har blivit på modet med typ tunika, långa tröjor, toppar och en hel del stickat mest koftliknade saker, nu igen med  rych pych på ärmar och hals, var faktiskt rätt mycket folk där trots det var mitt på dan.
Numera tycker jag det är jobbigt gå där och kolla kläder inte alltid jag hittar nåt som passar min smak. 
Köpte en stjärna man kan ha i fönstret med ett värmeljus i och hänga i fönstret på Indiska.
Sedan måste jag ju ha mat så jag åkte in till Willys och handlade.
Är så himla trött när jag kommer hem och det är så  besvärligt bära kassar nu när trappan är så smal och ingen hiss än, tar väldigt lång tid tycker vi som bor här. Man får bära kassarna framför och bakom sig så jag hoppas de lägger på lite turbofart nu.
Det här kortet tog jag den 23 okt. insidan blivande hissen, har inte hänt mycket sen dess.
Ingen snö än här men idag regnar det.

Visste ni att dessa båda nedan är en symbol för evigheten, jag visste det inte förut.



söndag 31 oktober 2010

490. En märklig händelse

En lite märklig dag, först tog jag mod till mig och bar in sommardäcken från bilen.

Sedan åkte jag till kyrkog, och tände ljus då upptäckte jag att ett kort på Carola som stod där på stenen ett kort som brukar sitta på den tavla vi har i febe där vi satt upp kort våra saknade barn och jag frågade
sedan K om hon satt dit det men hon berättade att hon inte varit dit visste inte ens att det ramlat ur
eftersom hon har korttavlan i sin bil och det måste ha hänt i onsdags men tavlan lades i bilen vid församlings-
hemmet och det är en lång bit till Carolas viloplats o sten.
Någon måste ha hittat det och satt det där men vem letar reda på en gravsten och sätter kort där då får de ju leta, nån av personalen på kyrkog. kanske men det vore ju klokare att de meddelat K el mig eftersom jag skrivit mitt namn o adress på baksidan av kortet, väldigt mysko måste jag säga.
Sa till K kolla tavlan så inte fler var bort och det gjorde hon och tror att ett annat saknades jag skickade
ett foto jag tagit på tavlan så hon hade att jämföra med men var det kortet finns och vem vet de inte, får fråga nästa Febe möte. Det har regnat en del men kortet var bara en aning blött och inte så förstört ändå var det inte inplastat. Om någon av oss anhöriga hittat det så skulle de i så fall tagit reda på det och meddelat mig.

Märkligt är det ett slags tecken kanske eller att någon som känner Carola som har hittat det men är ganska långsökt för de är långt ifrån där de lades in i bilen och inte samma parkering som när man besöker de sina på viloplatsen.
Vi får se.

tisdag 26 oktober 2010

489. En härlig dag

En underbar dag som jag tillbringat här hos mig med mitt yngsta barnbarn dryga 2 år och min svärdotter (sonen är i Kina just nu på arbete) full rulle är det med fika först och så lite småpyssel, jag har sparat några plastsmåburkar typ medicinburkar och så har jag både guld och silverpapper med klister på undersidan som Mira och jag tillsammans klädde dem med och så glitterlim och några små blommor och stjärnor som också har  klister på undersidan så det är bara trycka på dem, det fick hon göra själv, kul tyckte hon men så var det de där med att de var ju tomma och behövde fyllas med nåt så jag letade i lådor och hittade pyttesmå trägummor som fick plats i burkarna, sedan ville hon se lite barnfilm som tur är så kan man ju gå in på youtube där finns en del, så var det dags för mat så vi åt spagetti med köttfärssås och hon lastade in allt på tallriken, så fort hon ätit nåt skall hon tvätta händerna hon säger till själv så plockade jag fram gamla halsband jag sparat för att hon skulle kunna smycka sig med och hon hängde på sig en hel massa, roligt för en liten medveten tjej, så blev det dag att åka hem för hon började bli trött lägger sig vid 19 tiden så jag följde med ned till bilen, när vi gick ner för trapporna ned till bilen så tog hon min hand och sa: "Hålla hi mig farmor" . En härlig dag med en språksam liten tös, tänk så klädmedveten en sån liten är redan.

Här kommer dom till mig och Mira får syn på mig på balkongen.
Alla halsband och de små trägummorna som hon håller i handen
Kollar barnprogram på farmors dator.





Mira har ätit tomt i tallriken och dricker de sista av sin havremjölk som är mjölkprotein fri.
En lycka att blivit välsignad med att fått bli både mormor och farmor. Att få känna dessa små armar runt min hals och krama om mig när hon står där bakom mig på min stol, finns inget härligare.

488. Stjärnan

Har gjort klar stjärnan som jag sätter hos Carola. Köpte för ett tag sedan oasis i stjärnform så nu har jag klätt den och satt den på plats och bäddat kring ljung med tuija kvistar, tror jag det heter till Allhelgona skall jag sätta krans tända ljus och marschall hos henne. Det är en dag då praktiskt taget alla går till sina kära på kyrkog. det brukar alltid vara fullt med folk där från morgon till sen kväll. En mycket känslosam helg då vi hedrar våra kära, så i min värld passar inte alls haloween in, den skulle jag helst se kommer bort de är bara affärer som tjänar på det och hedrar inte alls våra kära ett dumt påhitt tycker jag taget från ett land med andra traditioner och passar inte in. Det är min åsikt och mina känslor.
 Som jag skrivit förut så har jag en speciell stjärna på himlen som jag betraktar som min dotters stjärna och som jag tittar på varje kväll och tystpratar med. Spelar ingen roll vad den kallas det är ändå den stjärnan jag valt.

måndag 25 oktober 2010

487. Done

Söndag tog jag tag i vinterdäcken och bar ut dem till bilen. Tid för byte onsdag. Men man får vara försiktig nu för det är frost på gatorna där inte solen når.
Sedan dammsög jag och bar ner saker till källaren, oj så duktig jag var.
Idag har jag handlat mjölkfria produkter för jag får besök i morgon av lilla barnbarnet som har mjölkprotein allergi, det börjar faktiskt att komma fler och fler varor i butikerna nu för allergiker av olika slag. Toppen.
Det känns i händerna att jag burit däck och matkassarna men det brukar gå över efter några dag får ta en alvedon för värken. Hoppas hissen blir klar nån gång. Träffade granne på väg till affären i trappan pratade lite
om att trapporna är så smala nu att man måste ha kassar eller annat man bär endera framför sig eller bakom så det är lite obekvämt. Vi avslutade med att När hissen är klar oj vad vi skall åka och så skrattade vi.

På söndag är det Allhelgonaafton och gravsmyckning som det kallas med kransar och ljus på viloplatsen.
Det vänder sig i magen vid tanken att jag har en sån plats och att det är min älskade dotters.
Kan bara inte förstå och acceptera det, måste stänga av tankarna, blir för mycket tårar, gör för ont hela tiden. Vart tog du vägen, varför har du inte kommit hem än. Jag saknar dig ju så hemskt, älskar dig ända upp till stjärnorna och tillbaka igen.
Älskar dem jag har kvar lika mycket. Jag kan ringa dem, se dem, prata med dem få svar men dej kan jag inte ringa, kan bara se dig i mitt inre och på foton, prata med dej tyst men får inga svar, kan inte höra din röst, bara i minnet hör jag den eller på videobanden men det gör så vansinnigt ont.

lördag 23 oktober 2010

486. En dikt

Han skriver så många fina dikter tycker jag.
........................................
Så här tror jag blommornas Skapare gör,

när den tiden är kommen då blommorna dör,
jo då går Han omkring här i stad och i land,
och de blommor som dött tar Han upp i sin hand,
och han smeker så ömt att Han döden betvingar.
Och de blomblad som vissnat förvandlas till vingar.

Jag tror att det är så i blommornas värld,
att man har samma svindlande mål för sin färd,
för trots olika färg eller form eller sort
och att tiden för blomning är lång eller kort
så har blommor en dröm fast man säjer det sällan,
det är drömmen om ljuset, om självaste källan.

Jag tror att det nånstans långt bortom all gräns,
och så nära ibland att dess ljuvlighet känns
finns en paradisträdgård som ingen har sett,
där dess Skapare själv och Hans blommor blir ett,
och där trasade kalkar och brutna små stänglar
blir till blommor som både är blommor och änglar.

Så undra då på att den blomman blir skön
som vill göra sitt liv till en lovsång och bön:
Herre hjälp mig att öppna mig så varje dag
att mitt innersta, sköraste, vackraste jag
ger en glimt från en lustgård som saknar sin like:

Det är nu jag vill blomma, och sen i Ditt rike.

Ur "En aning av evighet"
Atle Burman