En lite märklig dag, först tog jag mod till mig och bar in sommardäcken från bilen.
Sedan åkte jag till kyrkog, och tände ljus då upptäckte jag att ett kort på Carola som stod där på stenen ett kort som brukar sitta på den tavla vi har i febe där vi satt upp kort våra saknade barn och jag frågade
sedan K om hon satt dit det men hon berättade att hon inte varit dit visste inte ens att det ramlat ur
eftersom hon har korttavlan i sin bil och det måste ha hänt i onsdags men tavlan lades i bilen vid församlings-
hemmet och det är en lång bit till Carolas viloplats o sten.
Någon måste ha hittat det och satt det där men vem letar reda på en gravsten och sätter kort där då får de ju leta, nån av personalen på kyrkog. kanske men det vore ju klokare att de meddelat K el mig eftersom jag skrivit mitt namn o adress på baksidan av kortet, väldigt mysko måste jag säga.
Sa till K kolla tavlan så inte fler var bort och det gjorde hon och tror att ett annat saknades jag skickade
ett foto jag tagit på tavlan så hon hade att jämföra med men var det kortet finns och vem vet de inte, får fråga nästa Febe möte. Det har regnat en del men kortet var bara en aning blött och inte så förstört ändå var det inte inplastat. Om någon av oss anhöriga hittat det så skulle de i så fall tagit reda på det och meddelat mig.
Märkligt är det ett slags tecken kanske eller att någon som känner Carola som har hittat det men är ganska långsökt för de är långt ifrån där de lades in i bilen och inte samma parkering som när man besöker de sina på viloplatsen.
Vi får se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Carola1+t%C3%B6s3_1_22.jpg)
2 kommentarer:
Min blivande svägerska säger alltid...om man bara vill se så finns tecknen där till oss hela tiden..om vi bara stannar upp och ser!
Hon är rädd för sin förmåga, hon vill inte släppa den lös för mycket.
Det är bara att glädjas åt tecken vi får och känna att det ger oss hopp att himlen inte är så långt borta och att våra älskade som vi saknar så mycket är i vår närhet hela tiden.
Kramar som känns;Mimmi, Theo´s mamma
Ja du har rätt det är bara att ta till sig de märkliga som händer och visst tror jag och du och många fler på att vi får tecken men kan vara svåra förstå tolka, intressant med din blivande svägerska, varför är hon rädd. Jag är övertygad om att de finns med oss och ger oss hjälp ibland hur skulle vi annars orka, så klart är det ju också för de barn vi har kvar här. De käraste vi har vill vi vårda ömt och beskydda.
Hjärtekramar, Birgitta, Carolas mamma
Skicka en kommentar