lördag 14 juni 2008
76.MSN Video
Video Title: Whitney Houston - Where Do Broken Hearts Go2004 Sony BMG Music Entertainment. Arista (C) 1987 Arista Records, Inc.To watch this video, click here.
http://video.msn.com/video.aspx?mkt=en-US&brand=&vid=004df320-dfe0-4141-9c0c-71fd1c56cd47
fredag 13 juni 2008
75. Jaha, så blev det lite stök ändå

Datanätet strejkade flera timmar idag och ingen telefon så jag fick ha på mobiltel. Men istället blev det lite rotande i klädkammaren kasta lite kläder och ordna till, blir några lediga hål här och där så jag kan stoppa in nåt nytt så småningom. Haha, men måste nog sortera bort lite mera och så skall jag skaffa sådanadära plastboxar, genomskinliga, de är bra inte så dyra heller.
Dammsög också lite i kammaren men så kom nätet igång och jag blev sittande där.
Solen har lyst men inte så varmt som förra veckan. Får fortsätta imorgon och röja, hoppas lusten finns kvar. En del skall bäras ner i förrådet och en del skall i soporna, tar väl nån dag att göra det också. Men tid har jag, men med lusten är det en helt annan sak. Jag får väl tvinga mig själv för vill ju ändå ha det städat.
Snart midsommar också vad det nu innebär, ingen skildnad på helgerna numera känns det som.
Vilken surkärring man blivit. Nej, inte sur kanske men nedstämd nästan jämt. Blir det någonsin mista lite bättre. Glad ändå för dem jag har. Även vänner är värdefulla.
Så annorlunda man ser på livet numera, efter förlusten av min dotter. Inget är viktigare än barn och barnbarn.
torsdag 12 juni 2008
74. Drömmar
.gif)
73. Hemma igen
Helt underbart att få träffa dem. Tyvärr är det mer än 76 mil dit så det blir inte så ofta.
Tar alltid flyget så jag slipper sitta en massa timmar på ett tåg el dyl. får umgås med dem lite längre då.
Min dotter är fantastiskt duktig, hon gör praktiskt taget allt själv med huset och hon har en underbar son som hjälper henne när det behövs, han ställer upp för sin mamma. Hon har gjort så väldigt fint i sitt hus ute och inne.
Min dotterdotter jobbar och studerar är väldigt ambisiös vill komma fram i livet en go och fin tjej också. Så glad jag har dem. Där finns inga latmaskar hos nån av dem. Bara jag, hmm.
Så fick jag träffa en av mina nätvänner, som bor där nere, vi har båda mist en dotter, så himla kul att kunna träffas, vi har chattat i 2 år. Kram min vän M.
Fick träna prata lite engelska på flyget hem. En kvinna från Österike som skulle besöka sin son som är bosatt här i mellansverige. Vi pratade hela vägen så 40 min som det tar från Stockholm gick fort. Mellanlandar (byter plan) där från Göteborg på väg hem.
Här har det regnat några dar, men det behövs är så torrt. Idag den 12 juni tar många studenten.
I fjol var det mina båda dotterdöttrar som tog studenten sedan bjöd jag på en Romresa vi 4, jag, min äldsta dotter och flickorna. En av dem som miste sin mor. Det känns hårt för henne. Mitt hjärta gråter för hennes skull och för den saknad jag bär, vi alla bär.
Saknaden kändes ännu starkare nu när jag kom hem från södra sverige av någon anledning, beror nog på att jag kan träffa mina 2 barn och 4 barnbarn och prata med dem, blir ett så enormt tomrum där.
Jag är så konstig, sitter där uppe bland molnen i ett flygplan och spanar ut bland molnen för att få se en skymt av min dotter men hon syns inte till, tänker tyst för mig själv nu min älskade dotter är jag lite närmare dej.
Nej, jag har fortfarande inte förstått till fullo, vill nog inte det heller hoppas fortfarande trots jag vet att det är ett fåfängt hopp.
Älskar er alla mina kära.
Ta vara på ert liv, var rädda om det ni har. Pengar betyder inget om man mist sitt allra käraste, det allra värst sitt barn, eller nån i sin familj.
tisdag 3 juni 2008
72. Reser iväg några dar

torsdag 29 maj 2008
71. Födelsedag idag
Tagen 29 maj 2008
Idag 1963 födde jag en liten dotter, min andra dotter, en sån lycka. År 2008, 6 maj, är det 4 år sedan jag miste henne i den fruktade bröstcancern. Denna hemska sjukdom som drabbar så många, unga som gamla och ännu finns ingen bot inte ens stopp medicin för alla.
Jag har varit till kyrkogården där har jag satt blommor och tänt ljus och maschaller. Jag satt där i nästan 1 timma och hade nog suttit där än om inte det blev så kallt.
Denna månad har varit fylld av sorgsna dagar, den dag hon gick bort, den sista gången jag fick se henne och då in en kista, den dagen det annonserades i tidningarn, kunde inte titta i dem då, så det tog veckor innan jag klarade det, den dag vi lade henne i jorden, morsdag, en dag som hennes dotter inte kan fira med sin mor och så nu födelsedag. Det gör så ont, så ont. Hur kan någon tro att det går över, hur kan någon tro att man slutar känna smärta, att allt skall bli vanligt. Nej, så fungerar det inte, det går aldrig över det blir aldrig någonsin som förr. En länk är bruten, en plats är tom.
För alltid.
Men jag tror på ett återförenande en dag, där hon står och tar emot när jag kommer.
Vi skall alla återförenas, så måste det bara vara. Tro, hopp och kärlek gör det möjligt.
Saknar och älskar dig så min älskade dotter Carola
I minne evigt bevarad.
Mamma
tisdag 27 maj 2008
70. Lite om att överleva

På den tiden fanns inga mediciner till hjälp i alla fall fick jag aldrig någon från nån läkare.Och förståelsen för mat allergi var väldigt liten om någon alls.Ofta fick jag sitta där och titta på när andra åt bullar kakor och en del mat, det bjöds inte på nåt annat för min skull när vi var borta på besök el.kalas inte ens en smörgås.
Astma attackerna var svåra och mina föräldrar kunde bara sitta där och se på. Hur jag överlevde vet jag inte men det har jag gjort och så på allt detta bara för att mista och överleva ett av mina egna barn.
Med åren har min allergi blivit bättre, den finns kvar och även astman men nu finns hjälpen.
Mina barn är det bästa som hänt mig. Så enormt stort som det är. När jag fick mitt första barn var jag väldigt ung men vilket underverk det var för mig. Och två till fick jag. Så växer barnen och så kom barnbarnen. Jag var fortarande väldigt ung när jag blev mormor första ggn. Det var stort. Idag har jag 4 barnbarn.
Det kallas ofta ärlighet men det finns något som heter hänsyn också och det glöms bort. Ärlighet att alltid framhålla sig själv som den som alltid har rätt, som alltid vet bäst. Inte är det ärlighet.
Jag överlevde min barndom var det för att jag skulle behöva gå igenom detta helvete att mista min dotter. I vilket syfte frågar jag mig. Ja, något svar får jag aldrig på denna sidan av livet.
Men visst det finns alltid de som har det värre, så är det alltid, men min sorg min saknad är personlig den är blandad med -glädjen- över dem jag har kvar som jag är så rädd om och att det skall hända dem något.

