337. Branden (släkthist)

Under vintern 32-33 avverkades skogen öster om torpet i stort hela G-sjöliden ända mot hagan som följde vägen till Solbacka.
På försommaren 1933 gjorde man hyggesbränning på vissa delar av området. Man hade tillkallat mycket folk för att bränningen skulle utföras på betryggande sätt. I början gick det bra men vädret ville annorlunda. Stormen tilltog och bränningen övergick snart till okontrollerad skogsbrand. N-by låg väl skyddat vid sidan om men för oss i Solbacka var det stundtals ganska nära när branden följde vägen längs hagan. Utgången var osäker, men som ett under vände vinden och den blåste sedan från huset. Det blåste så hårt att skogen ovanför avverkningen antändes istället cirka trehundra meter mot L-ås.
När stormen lungnat sig hade flera hektar av bondskogen brunnit ner också.

Eftersläckningen tog tid och många väntade hemma hos oss. Min bror hade köpt en resegrammofon som användes flitigt som förströelse. Eftersläckningen innebar att man arbetade lagvis i flera skift och en del arbetslag fanns omedelbart gripbara i vårt hem om elden skulle blåsa upp på nytt.

Bland manskapet fanns en äldre man från L-bäcken som hette Rickard S och som sa vad som föll honom in.Ett gäng storgubbar hade föranmälts,som skulle titta på skadorna efter branden, en av dem hette Leijonhuvud.
Rickard, som allmänt kallades Rick, skulle gå och möta gubbarna uppe på G-sjöliden. Rick gick fram till Leijonhuvud tog i hand och sa: " Godag godag de e en Rick de henne - äre deg dom kall för Lejonskalln". Detta blev sedan ett slagord som alla använde var man än möttes så sa man " godag godag de_e_en Rick de henne. - - -

Förmodligen finns det fortfarande folk i bygden som väl kommer ihåg uttrycket. Sedan kom det två Jägmästare som bodde i farbror S-s bagarstuga i N-by. Hela G-sjöliden skulle mätas upp i provrutor för mark beredning,plantering och sådd av skogsfrö.Till arbetet behövdes två pojkar som skulle vara över nio år.
Den ene blev jag trots att jag inte fyllt nio och den andre blev N Karlsson från N-fors som var fem år äldre.
Den yngre Jägmästaren hette Gardell och var från Stockholm. Han hade kamera med sig och tog några bilder som han sände till oss sedan på det ena kortets baksida står det " lilla H:s första arbetsdag".