Måste bara visa. Detta är från min mammas skolkökstid året är 1936. Hon är 15 år gammal. Har sparat receptboken i alla år och nu har jag skannat in den för att inte all text skall försvinna. Lägg märke till priset per personer räknat i ören.
torsdag 20 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Carola1+t%C3%B6s3_1_22.jpg)
5 kommentarer:
Helt galet roligt att ha!!!!
Det är så betydelsefullt att det finns kvar.
Samtidigt sorg i mitt hjärta...min syster är äldst på min pappas sida.
Jag har försökt samla på mig av farmors saker som ingen annan ser värdet i. Hennes dagböcker och pappas bebiskläder med knypplade spetskragar.
Tänker mycket på hennes sorg, med en flicka som dog i födseln och min pappa(hennes son) som miste livet 7 år före henne. Min farmor blev ändå 95år. Har många värdefulla minnen av min farmor.
Så underbart att ha din mamma, kunna skriva ner saker som hon minns och tankar som hon delar med sig.
Kramar som känns/mimmi
Ja jag samlar också bland annat gamla visor som mor kommer ihåg en del av. Letar på nätet och hittar den fullständiga texten hon blev så glad över det.
Dessutom har jag för några år sedan släktforskat lite på mammas sida och kommit fram till 1650. Lite på pappas sida också. Min mormor var norska så där är det lite svårare. Tyvärr skrev jag aldrig ned vad min moster berättade och nu är hon för gammal 91 och minns inget.
Min mor har inte varit så intresserad men kommer ihåg när hennes lillebror föddes.
Det är värdefullt tycker jag att veta lite om sin histora i släkten.
Kram
Min mormor miste också barn 2 st en som späd och en som var 2 år.
Hon berättade det för mig när jag var hos henne när jag var väldigt ung. Min moster nu 91 år miste sin dotterson 23 år gammal 2001 i drunkning. Själv blev min moster änka när hon var 53 och gifte aldrig om sig. Vem kunde ana att min Carola skulle få cancerbesked ett halvår efter. Det är för sorgligt att barn och unga skall gå före.
Varm kram
Tänk, nästan 100 år sen!
Såna saker tycker jag med är värdefullt.
När min farmor gick bort så var det mest riv efter möbler med värde i men sånt betyder inget för mig.
Min farmor var konstnär och jag hittade ett block med skisser på teckningar som hon har gjort.
Det blocket är värt guld för mig.
En dag ska jag rama in dom.
Även min lilla farmor Ingrid hade sorger.
Farfar dog i en hjärtinfarkt när jag var i 7-årsåldern och hon levde sedan ensam resten av sitt liv.
Farfar var hennes stora kärlek sa hon och hon ville inte ha nån annan.
Hon blev 88 år och överlevde två av sina tre vuxna barn.
Min far dog i cancer 49 år gammal och en faster till mig dog i hjärtinfarkt kanske 10 år senare.
Jag förstod aldrig hur ledsen hon måste ha varit för hon visade inget.
Nu förstår jag.
Kramar!
Ja Suss, vi har fått förståelse den hårda vägen. Men förr skulle det ju inte pratas om sånt allt skulle tigas om. Som tur är är vi mer öppna idag men det finns fortfarande de som inte vill veta, då menar jag vill inte förstå hur jag känner och mår.
Bloggar om sorgen är bra för då får man mera information om känslorna och vad det innebär.
Kram
Skicka en kommentar