L-ås ligger mellan sjöarna Al-sjön och Hyvelträsket eller Hövelträske som vi sa.
Det fanns även en tjärn som hette Lomtjärn i byn. Både bad och fiskemöjligheterna var goda.
Sommaren 1930 var jag sex och halvt år och den minns jag på grund av en särskild händelse. Då kom nämligen mammas syster, moster Margrete från Amerika, och hälsade på.
Hon hade presenter till oss alla. Det var så sällsynt så det var vi inte bortskämda med. Jag kom särskilt ihåg att jag fick något så ovanligt som en fällkniv, den var jag mycket stolt över jag visade den för hela byn tror jag. Moster Margrete väckte särskild uppmärksamhet i L-ås genom sin klädsel. Tänk att på den tiden komma till byn i färggrann klänning storbrättig hatt och silkesstrumpor. Det var en stor händelse i byn och bybornas prat om och minnen från denna händelse varar fortfarande än idag.
På sensommaren 1930 blev det även bestämt att vi året därpå skulle flytta från L-ås till ett kronotorp ca 4 kilometer SSO om byn som hette N-by. Där bodde sedan 1914 en yngre bror till pappa, A Stenberg.
Vintern 1930-31 fick jag, trots att jag inte fyllde sju år förän strax före jul, börja skolan i L-ås. Skolan var även då i farbror A Nilssons tillbyggda bagarstuga. Lärare var Gerda Sundkvist,som var sträng men rättvis. Skolåret i L-ås var det enda som jag fick gå både höst-och vårterminen.
Så kom då äntligen våren 1931 då vi skulle flytta. Min bror E hade blivit inkallad till rekryttjänstgöring så vi fick klara oss utan hans hjälp. Det fanns ingen väg till N-by därför fick vi köra. de tyngsta möblerna mm med häst och släde medan det fortfarande fanns snö kvar på marken. Resten fick vi bära när det blev dags, vi bar på ryggen i ryggsäck och i korgar mellan oss. Särskilt minns jag att mamma var försiktig med sina många och fina blommor. Inga blommor fick förstöras bara för att vi skulle flytta.
Inflyttningen var efter dåtida förhållanden inte så märkvärdig men ändå kanske lite säregen. Vi fick nämligen bo i en sk "Björnakoja" den var ny föståss men ändå en koja. Den bestod av monterigsfärdiga block och tvärs igenom på två meters höjd var det två kraftiga järnstänger som höll ihop väggarna. Vid den ena stången spände pappa upp en kraftig papp som delade av storstugan i två rum. Det större rummet fungerade som kök med en järnspis för matlagning och uppvärmning av kojan. Vid ingången på södra långväggen byggde pappa en farstu och på gaveln ett förvaringsutrymme.
Min kommentar: Detta kan man kalla tufft, idag har vi alla hjälpmedel som finns. Men hur handskas vi med dem? Våra liv är tufft på ett annat plan idag?
måndag 31 augusti 2009
lördag 29 augusti 2009
323.
Nu går vi mot höst igen, sommaren är alldeles för kort och har varit alldeles för blöt.
Men, men välja får man inte annat än man måste flytta till varmare länder och det är
inget alternativ för min del. De är här jag har de mina dem jag älskar.
Denna ängel hittade jag idag när jag surfade på nätet
fredag 28 augusti 2009
321. Flytt från Norge till Sverige 1925
Min morbrors fortsätter sin berättelse.
Arbetslösheten var stor på 20-talet. Därför beslöt sig min föräldrar år 1925 att flytta till L-ås i Sverige med sina 4 barn.Pappa hade varit borta i 20 år och endast gjort en hemresa till L-ås sommaren 1915.Jag var bara två år och yngst när vi flyttade därför har jag inget minne av detta, men min syster,som var sju år, har berättat att det var strax före jul med mycket snö och kallt väder.
Vi kom med järnväg till Lycksele station.
Pappa hade åkt i förväg och lånat en häst med släde och mötte oss vid stationen. Det var ca 5 mils slädfärd i vinterkylan innan vi kom fram till L-ås i mörkret.Vi fick bo i farmors lilla stuga med kök och kammare. Det måste ha varit en svår omställning för mamma att komma från en stad med all dess närservice, fart och fläkt till en liten by i Lappland utan affärer och vägar.
Det fanns bara en kärrväg till N-ås där vi hämtade post och till G-träsk fanns bara en gångväg med spänger (täljda stockar)över myrarna för att man inte skulle blöta ner sig. G-träsk var förmodligen en storby för där fanns en lanthandel där vi köpte det nödvändigaste varorna.
Det fanns även en telefon hos farbror A N i L-ås. I hans tillbyggda bagarstuga var även byns skola på den tiden. .I Al-bäcken mellan N-ås och L-ås hade byborna själva byggt ett kraftverk som levererade elektrisk ström för gårdarnas innerbelysning som i regel var en 25 watts lampa, någon hade även en brolampa för belysning utomhus.
Arbetslösheten var stor på 20-talet. Därför beslöt sig min föräldrar år 1925 att flytta till L-ås i Sverige med sina 4 barn.Pappa hade varit borta i 20 år och endast gjort en hemresa till L-ås sommaren 1915.Jag var bara två år och yngst när vi flyttade därför har jag inget minne av detta, men min syster,som var sju år, har berättat att det var strax före jul med mycket snö och kallt väder.
Vi kom med järnväg till Lycksele station.
Pappa hade åkt i förväg och lånat en häst med släde och mötte oss vid stationen. Det var ca 5 mils slädfärd i vinterkylan innan vi kom fram till L-ås i mörkret.Vi fick bo i farmors lilla stuga med kök och kammare. Det måste ha varit en svår omställning för mamma att komma från en stad med all dess närservice, fart och fläkt till en liten by i Lappland utan affärer och vägar.
Det fanns bara en kärrväg till N-ås där vi hämtade post och till G-träsk fanns bara en gångväg med spänger (täljda stockar)över myrarna för att man inte skulle blöta ner sig. G-träsk var förmodligen en storby för där fanns en lanthandel där vi köpte det nödvändigaste varorna.
Det fanns även en telefon hos farbror A N i L-ås. I hans tillbyggda bagarstuga var även byns skola på den tiden. .I Al-bäcken mellan N-ås och L-ås hade byborna själva byggt ett kraftverk som levererade elektrisk ström för gårdarnas innerbelysning som i regel var en 25 watts lampa, någon hade även en brolampa för belysning utomhus.
onsdag 26 augusti 2009
320. Lite bättre
En sanning med modifikation eller.....med tanke på ett förlorat barn.
Bättre i armen men inte helt så det blir inte så mycket skrivet.
319. Unga och stress
Läste en artikel idag om ungdommarnas press på sig själv och stressade situationer.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5604109.ab
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5604109.ab
tisdag 25 augusti 2009
318. Värker
En sömnlös natt och dag och till råga på det har jag en hemsk värk i höger arm.
Andra dagen nu och det värker lika mycket ingen alvedon hjälper ändå har jag inte gjort nåt med armarna. Lusten och energin är zerro.
Förhoppningsvis får jag sova i natt. Att härda ut har man blivit expert på numera.
Andra dagen nu och det värker lika mycket ingen alvedon hjälper ändå har jag inte gjort nåt med armarna. Lusten och energin är zerro.
Förhoppningsvis får jag sova i natt. Att härda ut har man blivit expert på numera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




