Kortet jag tog från förra fredagen med dimman förbryllar mig fortfarande hittade nämligen ett kort på en av Carolas hanhund som gick bort 2009 och jag tycker dimman har en viss likhet. Men var och en får ju dra sin egen slutsats om likheten.
Detta kort togs året efter Kenny gick bort
Kenny mars 2009, gick bort någon månad efter jag tog detta kort
Det här har jag sketchat
Ja vad skall man tro, det finns mycket man inte vet men tron hjälper i sorg och saknad till en viss del i alla fall.
Jag har tron om en återförening i nästa liv. Men gud så jag saknar min dotter. Fallen kommer och de känns så hopplöst och overkligt, allt kommer igen, så ont som det gör, så tomt det känns, då vill jag bort härifrån men jag har trots allt de andra barnen och barnbarnen att leva för. De är ljuset i det nya livet.
2 kommentarer:
Säger som Du, barnbarnen ger ljus i tillvaron. Tur att vi har dom
Men visst har det blivit ett väldigt annorlunda liv som vi lever idag...ett liv vi inte valt...
upp och ner
Varma kramar
Hervor
Ja Hervor inget blev som man trodde allt får och kan man inte välja eller styra själv.Varför är finns alltid där men inga svar finns att få. Ett under att man står på sina ben och ännu värre för dig. Allt som hänt kan man ju inte skriva här i bloggen det är för privat. Det är ju mycket som följer med vid ett förlorat barn, det vet du och jag och allt för många som upplevt detsamma.
Kramar med värme
Birgitta
Skicka en kommentar