tisdag 13 juli 2010

465. Dunder o regn

Inatt har jag inte sovit mycket vaknar var och varannan timma. Somnade väldigt sent klockan var nog vid 4 tiden, hade inte mer än somnat till så vaknade jag av att det small, åsksmällar och rejäla regnskurar, så då tog
det en stund att somna till men vaknade hela tiden av andra ljud. Så idag är jag trött.

Har läst och skrivit några ord i FB. bl.a dessa rader av en annan mamma som förlorat barn. De är tyvärr sanna ord, och förekommer allt för ofta, så borde det inte vara.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Minna Blomgren nya, kanske lite provocerande, ord...

Nej mitt liv går inte vidare... (hennes blogg adr « En maskrosunge mitt i livet... blogg.aftonbladet.se

Jag har både hört o läst att livet går vidare efter att mitt barn dött. Dessa enormt kloka människor som (nästan) alla inte drabbats av att förlora sitt barn vet ju precis hur det ÄR o hur det SKA vara.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
De sk förståsigpåare är till mer skada än nytta med sina ord. Det kan t.o.m bryta ner oss som förlorat vårt barn ännu mera och ännu djupare i vår sorg. Vi kämpar en hård kamp att orka vardagen, att leva med vår förlust och det finns ständigt saker som påminner om tiden före som får oss att falla och då behövs krafter att kämpa sig upp igen och det gör vi ju varje gång eftersom vi fortsätter med det liv som blev men aldrig att vi någonsin kan glömma, vi saknar barnet i resten av livet, de är ständigt med oss i det liv vi nu försöker leva efter bästa förmåga. Tiden gör inte att man saknar mindre, snarare tvärtom men vi är ju tvungna att lära oss det nya som blev. Ingen väljer det här frivilligt, ingen önskar någon annan denna ohyggliga smärta.

Ta vara på varandra. Sommaren är kort och livet är skört.

2 kommentarer:

mimmi sa...

Känner mina tårar börja rinna. känner att jag håller min mask så hårt för att orka "vardagen".
Hon har så rätt den mamma, känner igen mig med att ord kan faktiskt bryta ner en igen...smärta, saknad och enorm tomhet kämpar vi med varje dag.
Aldrig kan någon förstå vad vi går igenom som mist den mest älskade som finns..vårt barn...

Tänker på dig Birgitta...
Hinner inte ens skriva mail, men snart kanske!!
Kramar som känns från hela hjärtat.
Mimmi-Theo´s mamma

Birgitta sa...

Tack mimmi
När sommaren är över vilket jag för min del hoppas dröjer men som alltid går den för fort då blir det mer tid vid datorn.Alla har ju minskat på sin datortid, ja nästan alla. Nej de förstår inte de som inte mist men för den skull behöver de inte ha rätt att säga vad som helst. Ja det är som det är vi lever med smärta och saknad deras liv går som inget hänt och det har det ju inte för dem. Så lite man begär ändå bara att få prata minnen om sitt barn.
Kramar om dig och tänker på dig, ha det så gott du kan.
Birgitta