onsdag 10 december 2008

148. Så var det gjort

Jag måste säga att allt går väldigt trögt nu att göra inför julhelgen. Gruvar för allt.
Men nu har jag i alla fall bakat 3 sorts kakor. Phuu. Ute är det kallgrader men vinterlikt med snö.
Nästa steg är att åka iväg till Birsta köpcentrum handla nån julklapp, men så jag gruvar, jag är ledig så jag kan åka mitt på dagen och förhoppningsvis är det inte så mycket folk då.

Visst kan man tycka att det skall gå lite lättare denna min 4:e jul utan min dotter men så är det inte, lika jobbigt är det, om inte mer.
Ja, i vilket fall som helst hur mycket jag än gör eller inte gör kommer julen ändå och den har ju ett slut också denna gång. Men det hemska är att då blir det längre och längre sedan jag träffade min dotter. Drömmer att hon och jag sitter på ett moln och håller om varandra flyger runt och slår kullerbyttor tillsammans, ja fantasin har inga gränser eller så är det galenskapen.
Jag älskar och saknar dig så min Carola.
Hela min familj har jag innerligt kär.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Känner lika dant, finner ingen glädje i nåt. Idag ringde min dotter 8år hem och grät. Hon sa att hon börjat fatta att hennes storebror Theo aldrig mer kommer hem. Hon saknar hans röst så...
En del runt oss önskar God jul i julstöket...vad då julstök?
Jag orkar knappt överleva dagen.
Det du skriver berör mig och känns igen.
Många många kramar som känns så du orkar en dag till.
Mimmi/theos mamma 95-06

Anonym sa...

Måste skära i hjärtat när din lilla dotter ringde. Men ändå bra att hon berättar hur hon känner, tyvärr gör inte alla varken vuxna eller barn det.
Moderhjärtat är kluvet i bitar. Det är svårt med dagarna och julen det är slut på den goda julen nu vill man som du säger få bort den så fort som möjligt.
Styrkekramar till dig och dottern i massor så du orkar dag för dag.
Det svåraste som finns är väl detta. Tänk om man hade orden som tröstade lite med de finns inte.
Birgitta, Carolas mamma

PS. Skriver i Febe.net ibland.