söndag 17 oktober 2010

484. Ljuset för våra förlorade barn

På min balkong har jag en lykta där jag tänder ett ljus varje dag när det börjar mörkna ute. Ett ljus som brinner för alla de barn som vi förlorat till aldrigheten.
Varje kväll tittar jag upp i himlen på min stjärna som lyser så starkt och som jag kan se när det är klart väder givetvis finns där flera stjärnor men denna är den jag tittar på och pratar tyst med till min dotter. Någonstanns finns hon ju men jag vet ju inte var så därför har denna stjärna el planet eller vad det nu är blivit den stjärnan.
På bilden nedan har jag försökt fånga stjärnan men inte riktigt lyckats men en dag kanske. Är ju ett gigantiskt avstånd så.....



483. Så här långt....

eller kort har hissbygget i trappuppgången kommit sedan i augusti.
25 sept
9 okt

15 okt

15 okt

Ja, så ser det ut nu. Klart i december tro?

måndag 11 oktober 2010

482. Höst igen

Ute har träden gulnat och lövträden släpper sina blad som virvlar runt i en dans av blåsten. De ljusa timmarna under dagen blir kortare och kortare. Vintern är i antågande och däckbytet också. Förhoppningsvis dröjer det än ett tag innan snön kommer.
Min förkylning är så mycket bättre en aning hosta vaknar på natten av rethosta kliver upp tar en tesked ren honung som jag äter som den är den lindrar rethostan bra för mig. Hesheten i rösten börjar också bli bättre men finns lite kvar, har väl aldrig haft en så långvarig influensa någonsin så vitt jag vet, hör många säger den är långvarig och så sjuk man blir, ja det kan jag intyga.
I Sverige och världen händer bara otrevligheter, världen håller på att förgifta sig själv, de har kanske rätt ändå de som spåd att världens undergång kommer vi vet bara inte när så det är på tiden det görs något åt allt som det kan bli katastrofer av, av olika slag.
Råheten brer ut sig, empatin finns snart inte, och de rika blir rikare. Våra banker missköter våra surt förvärvade pengar och skatterna vi betalar för skolor, ålders och sjukvård får vi snart inget för.
Vad ger allt detta som sker för signaler till våra barn, våra unga och kommande släkte, det lönar sig knappt att skuldsätta sig med utbildning när man inga jobb får, var skall man då betala sina studieskulder med. Dessutom är det inte alla som har läshuvud, som det heter, utan är mera praktiska.
Idag blev det visst bara negativa saker jag skriver om. Det positiva är att mina barn och barnbarn har arbeten och jag hoppas det blir flera unga som får arbete för nåt måste göras. Allt för många liv går till spillo med den politik de för idag. Arbete, sjukersättning (skandal), sjukvård av alla slag, så många som inte ser någon ljusning som inte orkar kämpa längre. Så mycket sorg och smärta.

söndag 3 oktober 2010

481. Lykthållare

Så här blev lykthållarna som min ex ordnade genom sitt jobb. Vi blev båda nöjda och glada för hjälpen, kostade inget och rostar inte.
Blåste rätt bra idag när jag var dit och tände ljus och tog fotot, nu saknas enriset men det skall ordnas också. Skall fixa lyktan till vänster så de harmonerar bättre i form senare.

fredag 1 oktober 2010

Smycka din profilbild på Facebook med årets rosa band

Smycka din profilbild på Facebook med årets rosa band

480. Njaaa

Jag var nog lite för snabb att säga att jag blivit bättre nu känns det som det tar om, igår och idag har jag inte alls mått bra men måste ändå åka på apoteket och inhandla hostmedicin och för astman. Dessutom passa på att handla mat så jag klarar mig över helgen. Är så trött, sover mesta tiden men försöker ändå att klä mig och vara uppe lite då och då. Känner mig lite febrig men inte så mycket, lite snuva, lite hosta och lite känning av halsen igen, är så tröttsamt inne på 3 veckan nu, om jag inte blir bättre i helgen är det nog på sin plats att söka läkare för det här tar all kraft jag har. De sa på apoteket att det var många som var förkylda och det satt i väldigt länge.

tisdag 28 september 2010

479. Nu börjar flunsan släppa sitt grepp

Äntligen börjar flunsan släppa sitt grepp. Det har tagit 2 jobbiga veckor av halsont, hosta, snuva, halsen har nog varit den största boven.
Så idag åkte jag iväg till kyrkog. köpte ljung som jag satte och i morgon skall där bli 2 nya lyckthållare, på var sida om stenen, sättas på plats, det är min ex man som har ordnat det så vi två skall dit och ordna det. Så mycket snö som det varit senaste åren behöver lycktorna komma upp en bra bit över marken. Jag har varit i alla slags affärer och begravn byrå för att få tag på men ingen hade. Märkligt.Så nu har exet fixat det på ett annat sätt.
Så här unjefär skall de se ut.
Det har varit ett par riktigt kalla nätter hörde jag, ner till -5 gr tidig morgon, jag tycker det är tidigt i år, dax ta fram kupevärmaren också. I övrigt har det inte blivit nåt gjort på grund av flunsan och orken.
Det grämer mig att jag inte orkade att kasta det jag samlat i källaren, just för att kastas i kontainern som de ställer här ute varje höst och vår och just denna helg var den här, så nu får det stå kvar i källaren till våren eller så måste jag åka till en återvinningsstation, i och för sig inga tunga grejer men ändå. Är så skönt att kunns bära ut direkt från källaren till kontainern ute på gården.
Så har vi det där med hissen det går otroligt långsamt, händer inte mycket, men, men innan julhandeln hoppas jag att det är klart här i min trappuppgång, underlättar en hel del att slippa gå uppför trapporna med tunga matkassar o dyl.
Jag har tänkt mycket på min dotters plågor under hennes sjukdom nu när jag själv inte mått så bra tänkt att hur fruktansvärt hon hade det utan att få något hopp om bättring, vad är en influensa att gnälla om den går över i det flesta fall av sig själv, annars finns det ju hjälp att få. Det har fått mina tårar att rinna ohejdat och saknaden, bilderna av den tiden blir extra starka, de sitter där i min hjärna de är inte såna bilder jag vill ha men det verkar omöjligt att få bort dem, det finns ju så många andra underbara minnen men jag verkar inte kapabel att mana fram dem och ersätta de svåra.
Jag saknar dej varje minut, varje dag.Tittar upp mot stjärnorna varje kväll och pratar till dig Carola.

Det innebär också att mina barn och barnbarn som jag har här finns lika ofta i mina tankar, för allt hör ju ihop, hon finns med i allt, hon är för alltid en del av mej, oss.