lördag 23 april 2011

535. Långfredag

LÅNGFREDAG
Idag hade jag middag för son med sambo och mitt yngsta barnbarn 3 år. Så roligt när de kommer. Så klart vill den lilla tösen hjälpa farmor lite med att duka bordet och sedan blir det mat och hon gillar faktiskt kålpudding vi var lite osäker på det men det bler godkänt för hon tog om flera ggr.
Sonen skulle sätta in den nya hårddisken i stationära datorn till mig, men det visade sig att det saknades en kabel som jag inte visste jag skulle köpt och så skruvar att sätta fast hårddisken i cassit. Ja, inte lätt veta. Så det blev inget av med det.
Lilltösen ville se bamse och andra barnprogram på datorn så det var bara gå in på youtube och leta upp och så satt hon och jag och kikade, hon bestämde förstås vilka vi skulle se.
Sedan lekte vi lite och drack kaffe och tösen fick glass och klockan drog iväg. Vid 18.30 tiden åkte de hem. Trött var jag men så hemskt tomt det blir och tyst.


Son med dotter (barnbarnet) och mamman på väg hem efter besök hos mig. Jag tog det från min balkong.

LÖRDAG
Hade mardröm vaknade halv 4 på morgon med hopbitna käkar drömde jag stod anklagad för att sörja för mycket för länge och jag försökte förklara för dem som inte hade mist men fick inte komma till tals. Arg var jag när jag vaknade och hade bitit ihop käkarna i sömnen så jag fick huvudvärk. Jag antar jag bearbetar vissa händelser efter min dotters bortgång för oförstående och tyvärr närstående personer.

I alla fall så åkte jag iväg till Birsta och Kjells Compani och köpte det som saknades för att få hårddisken på plats. Den affären trivs jag med väldigt trevlig personal och tillmötesgående och det har allt i dataväg. Inget dyrare där.
Känns som en tung dag idag trots fint väder men dagarna efter jag träffat barn eller barnbarn känns så tomma och tysta, de dagarna har jag lättare till tårar för saknaden efter dem och min dotter som inte finns här bland oss blir så tydlig. Vi pratar ju om henne och minnen dyker upp, vilket är bra för jag vill att vi skall kunna prata.
Påsken ja, vad betyder den för mig i övrigt, inte mycket mer än att jag saknar den som inte finns här med oss längre och att våren kommit en bit på väg, men också att dagen närmar sig årsdagen det 7:e året nu och det känns lika hemskt som alla andra år som gått.
Men jag önskar ändå alla en lugn och rofull Påsk.


Visst är detta en bild av våren och försommaren! Söderöver har den kommit längre än här men det går fort när den bestämt sig för att komma.

2 kommentarer:

mimmi sa...

Sänder dig alla kramar som finns!

Har precis läst några kloka rader av han som förlorade sin son..olle någoting.
"visst är det länge sen vår son dog, länge sen jag kramade honom, talade med honom såg honom...
-ja visst var det länge sen..men det är NU han är död!
Han är fortfarande lika död nu som när han nyss hade dött...tiden betyder inget.
Relationer till andra föräldrar är otroligt viktigt för där finns sorgen i en TILLÅTANDE miljö.

Jag blir också förundrar hur en del personer är, speciellt i ens närhet. Men de vill väl att vi ska var som vanligt igen...något vi aldrig mer kan bli...vi kan inte sudda ut våra barn. Så här är våran nya verklighet...vi kämpar så hårt för att finnas för våran andra älskade.
Många många kramar till dig igen Birgitta, Mimmi, Theo´s mamma

Birgitta sa...

Det är Olle Bergman i FEBE som skriver detta och han har så rätt. Vi kan inte vill inte glömma dem hur skulle det vara möjligt och vad skulle vi då vara för slags person, de är vårt barn i hela vårt liv. Visst är det ändå värdefullt att vi har varandra för vi kan förstå många vill inte ens försöka lyssna utan vänder sig bort. Det är svårt att ta. Jag håller med man blir fundersam om hur en del kan bete sig just de som borde förstå bättre de som känner oss. Vi har ju inte valt detta.
Sänder dig också mängder med kramar och hopp om en rofull påsk.

Hjärtekrama Birgitta