onsdag 8 juli 2009

295. Alltid med mig


Ibland känner jag mig stark och mår ganska bra.
Men så kommer detta något som väcker minnen, det kan vara ganska obetydligt men det bär ett minne från min dotter.
Då börjar halsen värka av oförlöst gråt, då börjar tårarna rinna och jag kryper ihop i smärta, blir som en droppe i en pöl av tårar.
Men man reser sig igen tills nästa gång, lite längre stund och lite starkare.

Ingen vet
Ingen kan veta just din förlust
ingen kan förstå vad den kostar dig
när du känner förlusten av din energi.

Aldig glömd
Varje gång jag tittar upp mot skyn
ser jag dig titta ner på mig
leende säger du till mig, allting är bra,
allt skall bli bra.
okänd

I kärleksfullt minne
Du är alltid nära mig
din kärlek finns med mig jämt
du var den finaste av personer
din livstid blir aldrig glömd
Älskar dig, saknar dig


Alltid Din mamma

3 kommentarer:

Mimmi sa...

Tack för att du finns och skriver så fint och delar med dig om din saknad efter Carola.

Ja, det är så liten energi vi har. Den ska räcka till mycket...

Igår var det 13 år sen min pappa hastigt lämnade oss.Han blev 54år.
Det var en stor chock, att sen också behöva mista min Theo är svårt att bära.
Dikter som berör-TACK!
Skickar kramar genom luften till dig och ber att Carola berör dem med kärlek till dig.
Mimmi.

Tojjan... sa...

Vilken fin dikt. Och vad skönt att se att du fortfarande delar med dig av dina tankar.

Hoppas allt är bra med dig, vi skrivs igen, så snart jag återgår till en vardag...(läs jobb).

//Kramar Tojjan

Birgitta sa...

Tack mimmi
Ja din far var ung, allt för tidigt blir vi berövade älskade personer.
Din Theo finns med dig det vet du, liksom min Carola.
Sänder också kramar genom luften.
Ta hand om dig.

Hej Tojjan
Var tog du vägen har varit in på din blogg men inte då inget skrivet kul och tac att du hör av dig skall nog kolla i din blogg också.
Ta hand om dig du också
Kramar