Dröm om Carola natten 10-11 april 2006 mellan. 02.00-04.00
Var i ett hus och jag ropade hela tiden på Carola, visste hon fanns i en annan värld jag kallade hela tiden på henne, hon kom motvilligt,sa inget bara svävade omkr.Min äldsta dotter kom svävande också men jag sa du lever, du måste gå tillbaks till de levande. Och hon försvann.
Carola försvann också efter en liten stund så jag började ropa igen hela tiden, så låg hon plötsligt bredvid mig i sängen jag höll i hennes handled, så ropade
jag på min mamma, sa hon skulle komma och se att Carola var där men hon kunde inte se henne, men Carola började försvinna, hennes gestalt blev bara tunnare och tunnare, jag höll fortfarande i hennes handled som blev så tunn och genomskinlig. Hon sa inget kändes som hon inte kunde eller ville stanna. Så var hon borta igen och jag vaknade och tyckte jag fortfarande höll hennes handled i min. Jag skakade i hela kroppen och storgrät, var så hemskt, jag kunde inte hålla henne kvar, fast jag försökte.
Men jag såg hela henne i drömmen hon hade en ljusblå lång klänning på sig men hon var inte i vår värld längre.
Saknaden är så enormt stor och drömmen så verklig, men jag visste att det inte gick att hålla henne kvar, ont, ont gör det. Prata med mig min älskade dotter säg att du har det bra. Du är så långt borta.
Den här dikten fick jag av en vän.
Det finns ingen sten så tung
som sorgen vi känner.
Det finns ingen ros så vacker
som minnena av dig
(Maud Larsson, Älvsbyn)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Carola1+t%C3%B6s3_1_22.jpg)
3 kommentarer:
Jag har läst rätt så många böcker om kontakt med andra sidan och just som du beskriver att det verkar som dom svävar och inte säger något, det återkommer i nästan varenda bok.
Färgen blå är helandets färg och symboliserar också andlighet.
En enda gång har jag drömt om min son.
Kramizar Birgitta!
Någon sa någon gång till mig att det är mycket ovanligt att man drömmer om en nära anhörig som gått bort. Jag miste min far i en bilolycka när jag var tio år, och har endast drömt om honom två gånger (vad jag minns).
Kanske tänker vi för intensivt på de som är borta och att det påverkar deras "möjligheter" att besöka oss? Kanske skulle vi prova att släppa dem i tanken, en dag eller tre, och se om de kommer till oss då? Som för att påminna oss om dem?
Drömmar är intressanta. Och jag tror att de betyder något. Var glad över att du kom ihåg din dröm om Carola och att den (trots det svåra och jobbiga) kändes "på riktigt".
Kram!!
Vet ni jag tror att när man förlorar nån så nära som barn el syskon, förälder så är sorgen så intensiv första tiden att man helt enkelt inte kan drömma för man har dem i tanken dag och natt. Därför tar det så lång tid innan första drömmen kommer, som du säger Tojjan. I synnerhet när det gäller ens barn, de når helt enkelt inte fram till oss. Vi är nog helt blockerade och kan inte förstå det som hänt. Men de kan använda andra sätt än en dröm eller hur Sus.
Kram, tack båda
Skicka en kommentar