653. Vår på väg men...

April månad en månad med växlande väder, lite sol ibland men inte så varmt. Isen håller på
att släppa sitt grepp vid kusten här nedanför.
Vårmånaden maj som borde vara den bästa är numera full av saknad och smärta, jo visst, åren har gått det är 11 år, den 6 maj, sedan jag miste min dotter, hennes dotter en mor och hennes syskon en syster. Inte förstår jag mera nu, inte är det mindre smärtsamt, nej, nej. En tung månad ligger framför mig/oss. Kanske är det så att jag som mor tycker det blir jobbigare allt eftersom tiden går. De andra har ju sitt mitt i livet att leva och det är så det skall vara. Jag har ålderdomen framför mig. Sjukdomen KOL har inte varit så besvärande ännu men den har gett andra problem pg av mediciner, deprimerad mm och orken är inte densamma. Men jag tar det i min takt för så måste det bli och jag klarar mig själv behöver inte nån hjälp. Jag får hjälp av sonen om det är nåt speciellt.

 Så här såg det ut från min balkong den 6 april 

 Det här är en av min hobbies nu, att göra fjärilar av plastflaskor och måla dem med nagellack

 De här kransarna har jag också gjort. De är plastsoppåsar i olika färger som jag klippt till remsor och knutit runt ett plastlock där jag gjort en ring av locket och så satt dit av mina egna fjärilar. Enkla pyssel av ett enkelt material som plast och papper och  lite decoupage har varit till stor nytta i mitt mående den här vintern. Dessutom är det roligt.

Jag har klarat den här vintern utan förkylningar också, tack o lov.
Men visst är det så att sol och värme är vad vi alla behöver och får i alla fall mig att må bättre, så jag hoppas på lagom varm och solig sommar. Då kan man sitta på balkongen och fika och äta och pyssla, lyssna på alla sommarens ljud, fåglar, barnröster, bilar, ja allt och så kvällens tystnad med ett och annat mås skrik utifrån vattnet. Kan också vara intressant se på fåglarnas flygteknik i luften, sitter ju på första parkett så att säga.
Det har varit en mörk höst med förluster, min dotterdotter som mister sin far hastigt. Sedan får min yngsta syster en stroke i slutet januari, hon som fortfarande jobbar och är alert på alla vis. Men som tur är gick det bra och hon är mycket bättre inga förlamningar kvar, tröttheten finns där och hon är fortfarande sjukskriven.
Den som är frisk och kry det är min åldriga mor som skall fylla 94 år i augusti.
Bilen är besiktigad och felfri så alla måsten är bortgjorda. Tänk om jag ändå hade haft kvar alla i min barnskara, då kunde jag njuta fullt ut. Nu försöker jag ta tillvara de guldkorn som finns här och nu, för visst finns dom, stora som små. Och jag älskar dom alla.

652. Länge sedan jag skrev nu..

Ja det har hänt saker som inte alls är trevliga numera. För ungefär 4-5 veckor sedan fick mitt yngsta syskon en stroke, hon är mycket yngre än mig och väldigt aktiv. Som tur är har det gått bra. Men hon hade 2 proppar enligt röntgen en förlamning i ansiktet men den har gått bort. Tack o lov. Vädret är inte som det
brukar våren kom tidigt redan i februari, vintern har varit mild och snöfattig i år.
Som tur är har jag själv klarat mig från förkylningar så jag mår ändå rätt bra med KOL en. Min nya hobby är att pyssla med lite av varje återbruka kan man kanske säga om en del saker.
Decoupage är roligt och fint blir det liksom jag gör hjärtan av pads pappersblommor och stenar som liknar smycken. Så har jag också gjort lite pompom och metall rosor av utbrunna värmeljus. Kransen är gjord av plastsoppåsar som jag klippt till remsor och knutit fast i en ring som jag gjort av ett plastlock och skurit bort mitten delen på Det är verkligen en bra terapi för mig, jag mår så mycket bättre av att kunna pyssla och få bort tankarna en stund från annat än alla tråkigheter.
Lite bilder på vad jag gjort. Inga mästerverk men roligt göra.

Decoupage på gravljusen, bild på min dotter förlorad maj 2004 och på hennes sambo förlorad okt 2014

Decoupage på min lampa

pappersblommor

 mer pappersblommor

en pappersstjärna

                                                                                           PomPom

Hjärta av pads och pappers blommor

Också ett hjärta av pads och pappersblommor o smyckestenar

Krans gjord av plast soppåsar och ring gjord av plastlock att knyta plastremsorna 

651. Jag vill..jag önskar

Sång och musik av Marie Fredriksson -Tro-
Jag vill känna tro, precis som hon sjunger i texten

öppna länken
http://youtu.be/ARvSDkcm0k8

Livet är inte så enkelt hur länge man än lever så är det både mycket glädje men också mycket oro och sorg. Vi mister dem som borde överleva oss som har så mycket kvar att leva för men alla har inte de valet även om de vill. Att bli ensam kvar i sin innersta familj är en stor sorg och ensamhet och är man ung så har man inte hunnit få det stabila i sitt liv inte hunnit eller kunnat bilda sin egen familj. Men vi äldre finns kvar och där som stöd om vi får och de vill. Inget är självklart ens i sorgen några behöver folk runt om sig folk som frågar hur man mår bara ett samtal kan betyda mycket. Medan andra drar sig undan i sin sorg för att få gråta ut allt som gör så ont, men man får inte överge någon på grund av det försöka att ändå visa att man finns där. Hålla en kontakt på något vis för är man mitt i sin sorg klarar man inte själv att ta kontakten med andra. Allt för ofta blir man tillsagd att inte älta inte prata om det som hänt för andra mår dåligt. Det får den sörjande att känna sig som de är obekväma att de är smittade och inte tillhör de normala. Men jag vet av egen erfarenhet att man måste få sörja på sitt eget vis att en stor sorg tar mycket lång tid, tar mycket energi och kraft. Det händer inte på dagar veckor utan många år innan man lärt sig att leva utan förlusten av sina kära.

Mauro Scocco - Till dom ensamma - säger en del
öppna länken
http://youtu.be/4xEOb_U4HYQ

650. Av en slump hamnade jag på en sida i FB

När jag letar efter något ute på nätet så händer det att jag hittar något helt annat, något jag inte förväntat mej och det kan bli trevliga överraskningar och jag tyckte faktiskt om att lyssna på denne mans röst,.Demis Roussos, så jag lade helt enkelt ut den låten här.

Det är Kallt idag -19gr.C. Kylan slog till samtidigt som vi hade fått lite snö.Så jag mår bäst av att hålla mig inne då kan jag andas utan problem, mår relativt bra just nu men har lite problem med andning mot kvällen så jag får nog ta till lite mera medicin.
I övrigt gör jag inget surfar runt lite bland vänner. Äter nåt när jag blir hungrig, har inte haft så stor matlust nu de senaste veckorna och jag har förlorat 1,5 kg i vikt så nu väger jag 55,5 kg, vilken är en ganska bra vikt
för mig, mindre än så bör jag inte väga.
Snart klämtar klockorna, igen, för att ringa in ett nytt år, bara 3 dagar kvar på 2014. Det här året har både gett och tagit sorg och glädje. Stor sorg för mitt barnbarn som mist sin far hastigt och oväntat alldeles för tidigt. För 10 år sedan miste hon sin mor, min dotter, som var alldeles för ung, dessutom 8 år yngre än hennes far, en sorg som kommer att följa henne hela livet en sorg man alltid bär med sig. Jag vet ju allt för väl hur smärtsamt det är, tungt och svårt.
Än idag slår det till bara helt utan förvarning faller jag ihop i en hög av tårar och saknad och svåra minnen och saknad efter min dotter. Men jag kan ta kontroll bättre om än det alltid finns där med mig var jag än är eller gör. Samma är det för mitt barnbarn, hon fick behålla sin far längre så hon blev en vuxen kvinna nu som försöker förstå meningen med varför mista båda och varför nu när hon mår bättre. Det är inte lättare som vuxen. Jag hoppas ju jag kan vara till nytta för henne men lätt har hon inte. 2 månader har gått sedan fadern gick bort, 2 månader är en väldigt kort tid och ändå så går tiden.
Jag önskar mina barn allt gott och god hälsa och detsamma för alla mina 5 barnbarn, dom stora och dom små inför det nya året. Jag älskar er alla.

Med detta vill jag säga God fortsättning och 

2015

648. Julafton kommit och gått

Idag är det Annandag jul. Det är tyst och lugnt för min del. Det har varit en bråd tid och mycket, det har hänt tråkiga saker men bra också. Det här är det jag hittat och lägger ut idag. Kanske kan jag skriva mer en annan dag. Jo snön kom den 22 december i år 2014 lagomt till julhelgen och kyligare väder också.

http://5x5m.com/lp/19202/klm_christmas.html#embed-video

Tillsammans igen, min dotter som gick bort 2004 och hennes sambo, som gick bort hastigt nu den 25 oktober 2014. Nu ligger de begravda sida vid sida på samma plats och samma sten.

Detta ljus gjorde jag till mitt barnbarn det enda barn de hade tillsammans, hon är vuxen nu men har mist båda sina föräldrar. Det är mycket,mycket tungt för henne och ofattbart för oss andra också.

Snön kom bara några dagar före julafton, innan var det bara frost och slaskigt väder.

Men vad gör man, julen kommer ändå och man försöker göra det bästa av den, så här ser min julgran ut i år det enda som är nytt är julgransljusen.

I köket där jag suttit så många kvällar och halva natten med lite pyssel

som exempel denna lilla julgran av papper en bra terapi för tunga tankar att få vila i

Nedan ett av mina pyssel ljuslyktor för hemma bruk

Decoupage kallas det som jag dekorerat gravljusen med, som skall sättas i lyktorna på våra käras viloplats. Jag har redan satt gravljus där, inför jul med änglar på. Det är svårt att så unga, måste lämna livet allt för tidigt.

 Julafton blev hos min son o familj, som nu de senaste åren och tomten kom och barnbarnen fick sina julklappar, tindrande ögon och leende ansikten är en underbar syn 

 De är min glädje, min barnbarn, 3 vuxna och så dessa 2 som jag är farmor till. De kom och kröp ihop båda 2, på var sin sida av mig, så klart jag ville ha ett kort, så sonen tog kortet.

Fortsatt trevlig julhelg och 

Gott Nytt År 2015

647. Vad händer...?

Jag har inte skrivit på ett tag har helt enkelt inte orkat. Det händer saker i livet som man helt enkelt inte kan förstå, varför en person skall behöva drabbas så hårt i så unga år. Finns ingen rättvisa alls? Var finns de goda? Mer skriver jag inte om det ännu.
Advent är här igen, 2014 är snart slut och inget har varit sig likt och blir det aldrig igen. Jag har satt upp mina julgardiner och adventsstakar och stjärnor i fönstren det har tagit all kraft jag haft och en nästan alla dagar denna vecka. Efter mycket en grå och regnig november har kylan kommit, nu har det varit kring -4 till -7 gr kallt. Så frysen och trött. Men allt man måste går, om än långsammare än normalt.
Det blir i alla fall mycket ljusare med alla ljusen i alla fönster på balkonger och på gatorna, för vi har inte fått någon snö ännu.

Trevlig Advent alla

646. Jo då

Visst blev det en tur till Birsta Köpcentra för att köpa i första hand en massagekrage m värme också i. En eldriven. Och där av alla ställen träffade jag en fd arbetskamrat som slutade några år efter mig.
Han berättade att han för 2 år sedan råkade ut för cancer han med i ansiktet på höger sidas käkben men nu mådde bra, det syntes inte så mycket fast de tagit bort en bit. Men trots det roligt träffa fd arbetskamrater.

Sedan passa på att handla på MAXI Supermarket och så Jysk för att köpa några lyktor bla några för att hänga upp på min dotters viloplats, jag har andra men de här är en aning mindre och är bra nu den här tiden innan snön och kylan kommer passar precis med ett av de mindre gravljusen där. Känns varje gång jag åker till graven får jag en ångestsmäll i magen. Jag har hela tiden förnekat för mig själv att den platsen finns jag kan bara inte acceptera det trots sten med namn o allt. Jag nollställer mig själv fullkomligt, allt tar jag hemma då faller jag rakt ned i det svarta. Numera kan jag ta mig upp bara jag fått ut all smärta så lugnar jag ner mig det är ju trots allt inget jag kan göra och ett måste för att leva den tid jag har.

Nåväl massagekragen var bra och mjukar upp mina spända halsmuskler och axlar. Har alldeles för mycket spänningar där.

Ute har det varit varmt kring +20 gr på dagarna och sol. Så skönt. Nu igår söndag regnade det men är sol igen idag.
Sonen är ute på affärsresa först Tyskland sedan Belgien denna gång. Det är hans arbete att resa runt i världen och mycket har han förstås sett. Så klart blir det lite jobbigare för övriga familjen för mamman att ta hand om de små barnen tösen 6 1/2 och killen 3 år men men... det har han gjort nu i 15 år om inte mer.

Fotad innan jag bytte lyktor men de kommer tillbaka till vintern för de är tåligare en de jag har nu. Begonian får jag ta bort också den är inte lika fin nu.