söndag 7 juli 2013

622. En Väldigt viktig händelse och lite annat

Egentligen har jag inget speciellt att skriva om. Dagarna är varandra lika, det har varit soligt och varmt nu hela veckan. Ikväll regnar det och när jag ser ut på himlen är den alldeles röd vid horisonten, vackert är det, det blåser också rätt bra. Några typiska sommar bilder jag tagit.

Från den borgeliga vigseln när mitt barnbarn, flickan, gifte sig. Soligt och fint väder hade vi turen att få.

Hemgjorda bröllopstårtor som min dotter bakat och dotterdottern. Otroligt duktiga båda att baka goda vackra tårtor mm

Hemma, taget på natten från min balkong

Även dessa blommor tagit från min balkong finns strax nedanför

Denna vackra ängel finns på mitt minnesbord till min dotters ära här hemma hos mig
där finns även ett porträtt andra änglar och så ett ljus som brinner varje dag jag är hemma.

De här fjärilarna köpte jag när jag var söderöver på min dotterdotters bröllop och några flera blev det

Den här blommande busken finns också på gräsmattan nedanför balkongen där jag bor.

De blå blommorna är penseer mini som står på bordet ute på balkongen min

Och eftersom den röda byggnaden till vänster är en restaurang så kommer brandmän dit och äter ibland och då parkerar de sina brandbilar nedanför så jag har utsikten mot bilarna och matstället från min balkong

torsdag 27 juni 2013

621. Himlen är verklig

Hittade en artikel när jag surfade på nätet. Hjärnkirurg chockar alla: Livet efter döden existerar Han har arbetat som neurokirurg i 25 år och har undervisat på Harvard i USA. När hans egen hjärna plötsligt helt stängdes av hände något oförklarligt. "Jag inser mycket väl hur märkligt och otroligt det låter - men jag har bevis för att himlen existerar", skriver läkaren i en fantastisk artikel i tidningen Newsweek. http://www.dagensps.se/artiklar/2012/10/09/92735229/index.xml

tisdag 25 juni 2013

620. Jaha ja, suck...

Dagen efter hemskomsten började jag känna mig lite förskyld och mycket riktigt jag blev sängliggande med en rejäl förkylning, rethosta och snuva. Denna hemska hosta som höll mig vaken både natt och dag och inget hade jag hemma för att lindra den. Bara mina astma mediciner. Efter drygt en vecka började hostan bli något lindrigare och jag hade som tur var handlat dagen före jag blev riktigt sjuk men det räckte ju inte så jag fick ju ändå åka handla, trots jag inte orkade så mycket. Verkar som det är en rejäl sommar förkylning på gång som drabbar många. Vädret ja, det har väl varit lite si och så inte så mycket regn med lite fuktiga kvällar och temperaturen har inte varit så mycket mer än som mest +20-22 gr på dagen och kring +10-14 gr på kvällen och det är ju inte någon värmebölja precis och dessutom blåser det var eviga dag. Lade märke till att de träd och buskar som blommar på försommaren inte har så många blommor i år men vi har haft en väldigt sen och kall vår så det kanske är orsaken.

I övrig går tiden som vanligt dagar blir till veckor, födelsedagar kommer och går. Yngsta barnbarnet har fyllt 2 år och det är full fart på honom, spring i bena och så bilar, bilar. Svärdottern gick och bröt sin handled en dag förra veckan när hon skulle rädda barnen från att få ett tungt parasoll över sig som höll på att blåsa omkull så hon tog emot och bröt handleden för den var tung. Vilken otur i turen att inget hände barnen. Sonen håller på att renovera i huset och måste ju hjälpa till med den miste så han får inte så många timmars renovering men jag har och skall vara där och hjälpa till passa den lille några timmar följade dagar.

Midsommar är över, inte för att jag firar den men det är liksom en viss sommarhögtid då skall det vara riktig sommar och tur med vädret har vi haft. Semestrarna börjar för många i samband med midsommar men den stora semestertiden är från början av juli, inte många dagar dit. Ja, jag påverkas ju inte av dem numera har ju "semester" hela året numera.

Mår ganska bra i astman och kol nu men skall begära en ordentlig koll av mina lungor nu till hösten.
Men jag har varit och är väldigt deppig just nu, vissa dagar känns väldigt jobbiga för tankarna kommer rusande mot mig, minnen som jag inte vill ha, inte vill minnas dyker ständigt upp och då rasar jag, gråten kommer, då kan jag inte handskas med saknaden och inte förstå att min dotter är borta för alltid, att jag aldrig mer kan få se henne, aldrig mer får prata med henne och aldrig mer får ta ett foto på henne. senast var året innan hon gick bort för hon tyckte aldrig om att bli fotad och i synnerhet när hon blev så sjuk och inte hade jag någon tanke på att ta foton, det fanns inte i mitt medvetande då att jag skulle mista henne det var så osannolikt i mina tankar även om jag förstod att hon var mycket sjuk men trodde ändå hon skulle få några år till åtminstonde. Det hjälper inte man är aldrig förberedd på den dagen som kom, den kom för tidigt hur än det skulle sluta. Hade ingen kamera heller men andra hade förstås.
Nej måste sluta de gör för ont det är för hemskt, sjunker ner till botten igen. Jag vill minnas det fina, bra åren då allt var som det skulle.

torsdag 6 juni 2013

619. Dansen




618. Bröllopet mm

Skrev i fb. 3 juni
Hej alla, har varit bortrest 4 dar, 2 resdagar omkr.11 tim. resa, en väg. Blir kring 75-78  mil, en väg.
 ............................................................................................................
Dagbok
Torsdag kväll 30 maj
Har packat allt klart. Bara koka kaffet och smöra smörgåsarna för pålägg o sånt har jag i små askar lägga i en frysväska. Fylla på de små flaskorna med vatten också. Packat in allt i bilen,bara att ta på jacka, väska, skor och köra till Alnö till halv 3 som blir utgångspunkt eftersom de andra bor där.

Fredag den 31 maj 2013
Här är det soligt och varmt, har haft fint väder mest hela veckan, nu natten mot fredag åker vi söderöver vid 03.00 tiden, då startar vi vår resa söderut, åker in vid Gävle och sedan mot Örebro. Bättre för dom små att åka vägar där man kan stanna när man behöver. Soligt och fint och lugnt på vägarna eftersom vi åkter så tidigt. Vi är fyra vuxna och 2 småbarn så vi har 2 bilar. Sonen kör min bil och svärdottern kör den större bilen där barnen sitter. Allt har gått bra, kom fram strax före kl.14.00 till min dotter där bröllopet äger rum i morgon.

Lördag den 1 juni 2013
N och R:s bröllopsdag, vi här uppe i norr har inte träffat brudgummen. N åkte till frisören vid 10 kom hem vid 13 tiden såå tjusig i håret.R kom före de andra och bara jag var där i villan, han har åkt 20 mil från där han bor fick hjälpa honom hänga upp kostymen. blev en naturlig träff på grund av det. Sedan fick jag vara dörrvakt medan de klädde sig i olika rum och inte fick se varandra innan.
Blev förståss en massa folk som kom allt eftersom, drygt 60 personer, vigselförättaren kom, en dam, hon heter också Birgitta, vi satt och pratade medan vi väntade på brudparet.
Så satte allt igång det är ett svensk/turkiskt bröllop, brudparet är svenskt men bruden har turkisk far, har foton som jag kan minnas med kan inte skriva allt här. Vigselförättaren hade några dikter hon läste så det blev inte så kort seremoni som det annars är vid borgelig vigsel.

Bröllopet var vackert och annorlunda med det turkiskt inslaget, med trumma och såna där drillljud från kvinnorna och så borgelig vigsel ute på gräsmattan i villan och dans för att hedra brudparet. I turkiet varar ett bröllop i 3 dagar men så blir det inte här. Sedan förflyttade vi oss alla till en bygdegård bara några hus därifrån och där fick vi mycket gott att äta, allt hemlagat, maten lagade männen, min svärson är en mycket duktig kock, min dotter, brudens mor har verkligen bakat massor av gott bröd, småkakor och bröllopstårtan förståss. Min dotter är otroligt duktig på att baka, hon tycker om att göra också.
Så spelades musik och sång av brudens släkt och sedan turkisk dans, den är helt i min smak, de dansar ju i ring typ kan man säga, alla kan vara med unga, gamla o barn, små som stora, det är bara att hoppa in i dansen och ut när man vill. Och alla gäster gick med i dansen, svenska som turkiska. Mycket trevlig, en fin och bra tradition med den dansen som vi skulle kunna efterapa just i sådana sammanhang.
Å så klart brudparet, de är så förtjusande vackra att se på. Mitt eget barnbarn som gifter sig, svårt att fatta att jag nu har ett barnbarn som är gift. Var tar tiden vägen.

Söndag den 2 juni 2013

Vi från norr åkte till Gekås Ullared på söndag och jag fixade det också, hugaligen så trött man blir. Det gäller att passa på när vi besöker min dotter. Vi fick middag hos min dotter och svärson innan vi åkte därifrån mot Norrköping, vi övernattade där på hotell innan vi åkte vidare hemåt, norrut, på måndag morgon eftersom det blev så sent på söndag innan vi kom iväg och det var bäst för barnen.

Vi hann träffa både A.min dotterson och hans flickvän innan vi åkte, vilket äktenskapstycke dess 2 har, låga smal båda och lika varandra till utseendet till o med.
Träffade brudparet en gång till också så jag fick krama om dem igen alla.

Måndag den 3 juni 2013

Vi åkte från Norrköping på morgon kring halv 10 tiden och där var finväder ända fram till Tönnebro ligger norr om Gävle, lite molningt ett tag men bättre mot S-vall, hemma här i Txxxx vid 19.30 tiden, då blåste det rätt kraftigt här hemma och molnigt. Oj vilken resa vi haft men allt har gått bra. Men jag är hemmakär så det är skönt vara hemma på plats igen efter en intensiv weekend, (Bröllop lördag o Ullared, Gekå söndag, phuu) helg, resan började ju natten mot fredag och avslutades måndaf kväll då vi var hemma igen.

Måndag kväll kl 19.30
Hemma här i kväll, plockar ur min bil det mesta och bär in, börjar plocka upp allt från väskorna, kan inte vänta som vanligt, måste ju se vad jag köpt och kläderna är skrynkliga måste hängas upp...phuuu nu känns det i hela kroppen men ett bröllop man minns extra och trevliga personer och ett nytt tillskott i familjen blev det ju också. Snygg och trevlig man som fångat min dotterdotter N.
Tisdag grått och regnar det hela dagen. Men det har varit fint här uppe också medan vi varit borta.




söndag 19 maj 2013

617. Värme sol

Nu är det bara 2 veckor till bröllopet där mitt barnbarn skall stå brud. Vi åker 80 mil en väg, min son med familj och jag för att närvara, vi anländer dagen före. Har tänkt åka på natten, Torsdag mot Fredag, för det blir lugnast för de små barnen, vi lär vara duktigt trötta när vi är framme men har en natt att sova före bröllopetm fast det lär nog vara turbulans där, för det är flera som kommer samma dag som vi, av släkt.

Nu har det varit soligt och varmt +23-25 gr i 2-3 dagar. Härligt hoppas att det nu håller i sig hela sommaren, det behöver vi här efter denna långa vinter och kalla vår.

Min förlorade dotters födelsedag närmar sig, hon skulle fylla 50 år i år, om hon fått leva här med oss, det var 9 år den 6 maj som vi förlorade henne. Det känns extra svårt och ångesten tar tag i känslorna nu. Denna månad är så jobbig för det var då allt hände. Hennes bortgång och allt vad det för med sig av chock smärta ångest och att inte förstå, att leva i en bubbla och så i slutet månaden hennes födelsedag, allt rullar upp igen i huvudet, allt kommer obönhörligen tillbaka och jag måste ta i ordentligt för att slå det ifrån mig för att orka och ställa in mig på det kommande bröllopet. Tur i all villervallan i mitt huvud att det blev nu, bröllopet alltså,
Här lägger jag ut några bilder jag tagit idag utanför där jag bor.

 Gungorna för barnen är på plats här
 Färgan (vita båten) har börjat gå igen på sin tur runt öarna jag kan se den från min balkong
 Gräsmattorna mm har blivit gröna och träden en del, andra är på gång
 Till sist min balkong blomma (Den skall jag sätta på kyrkog. sedan för
det blir för hett på min balkong när jag måste ha fönstren stängda där medan
jag är bortrest)

Trevlig fortsättning på sommaren alla.

tisdag 14 maj 2013

616. Det är upprörande

Jag läste detta i facebook idag och känner att jag vill dela med mig, jag skäms över hur vårt land börjar falla isär på olika områden, hur hårt så få måste arbeta, där många fler behövs, tills de inte orkar längre och ändå görs inget från våra styrandes sida, pengar, pengar, det är det enda de tänker på. Jag ryser ända in i själen, inte får detta våra unga att vilja utbilda sig och hitta ett meningsfullt jobb, ett meningsfullt liv, de blir bara allt svårare för dem. De tappar allt förtroende till livet, hittar inte meningen.

Så här stod det i fb:
"16 januari 2009, en av mina lyckligaste dagar. Dagen då jag tog examen…legitimerad sjuksköterska. Wow det lät stort! Ett mål som var uppfyllt.


Jag var redo att ge mig ut i arbetslivet, arbeta med det jag alltid hade drömt om. Få hjälpa, tr...östa, lindra, göra något fint för någon annan. Jag var full av energi, jag skulle äntligen få hjälpa andra! Jag skulle äntligen få göra något livsviktigt, kanske till och med rädda någons liv!!! Full av energi och förväntningar kastade jag mig in i arbetslivet med ett leende på läpparna. Jag skulle känna mig nyttig, behövd, jag skulle göra en rejäl insats…

Det första året var tufft. Det ÄR tufft att vara nybliven sjuksköterska, speciellt på en kirurgavdelning där det går i 150. Men jag hade underbara kollegor, både sjuksköterskor och undersköterskor som lotsade mig igenom det där första stressiga o skrämmande året.

Idag…efter att ha jobbat i nästan 4,5 år på en Kirurgavdelning i Lund är det inte ofta jag känner mig full av energi eller nyttig. Det är inte ofta jag kommer hem från jobb med ett leende på läpparna och känner att ”idag gjorde jag ett bra jobb!!!!!!”.

Överbeläggningar, besparingar, ledsna kollegor, kollegor som går in i väggen, canceroperationer som får strykas, STRESS!!!!! Det är hemskt att känna att man inte hinner med det man ska göra! Att man måste prioritera och då handlar det inte om vad jag ska börja med att göra utan vad är viktigast att jag gör just nu och vad jag blir tvungen att hoppa över eftersom jag inte hinner.

Det är hemskt att inte hinna med sina patienter, att känna att klockan rinner iväg när anhöriga behöver prata av sig. Det är hemskt att inte ha tid att lyssna, trösta. Det är hemskt att känna sig maktlös, otillräcklig. Det är hemskt att se sina kollegor ledsna, att se fler och fler sjukskriva sig. Det är hemskt att inte hinna äta lunch. Det är hemskt att avsluta sitt arbetspass och komma på sig själv med att inte ha varit och kissat på hela dagen. Det är hemskt att ha ont i magen när man går till sitt arbete.
För några veckor sen hade jag tillsammans med min undersköterska ansvaret över 7 patienter, många av dem nyopererade. Cancer. Vår mest stabila patient var en liten dam som bara låg och väntade på döden, cancern hade spritt sig. Det gick inte att operera. Den här lilla damen, som inte krävde något annat än smärtstillande, som inte beklagade sig eller begärde något av oss låg i en fyrsal eftersom alla enkelsalarna var upptagna. Den här lilla döende damen som låg och väntade på en plats på hospice var vår mest STABILA PATIENT. Det var den patienten som krävde minst av oss vårdpersonal, det var den patienten som fysiskt krävde minst av oss personal. Vår döende patient, vår mest stabila patient var den jag fick prioritera bort under mitt arbetspass. Jag tittade till henne flera gånger under mitt arbetspass, men det var allt jag hann med. Det är sådana här situationer som lite i taget tar knäcken på mig, som bryter ner mig. Den lilla damen…

Alla ni politiker som sitter och tar all dessa usla beslut, hur tror ni vi känner oss under sådana här omständigheter?!!!!! Hur tror ni vi kan göra ett bra arbete som vårdpersonal under sådana här omständigheter?!!!!!!!!! Ni bryter ner oss lite i taget, knäcker oss fullständigt. Vad är det ni sysslar med? Vad är det ni väntar på? GÖR NÅGOT INNAN DET ÄR ALLDELES FÖR SENT!!!!!!!!!!!

Det är absurt att vi som ska vårda andra, vi som ska trösta, lindra och hjälpa andra själv mår så dåligt. Hur ska vi kunna hjälpa andra när vi själv mår dåligt?

Den där tjejen som för 4 år sedan började arbeta som sjuksköterska med ett leende på läpparna, full av energi, den där tjejen finns idag inte längre. Idag känner sig den där tjejen trött och besviken…OTILLRÄCKLIG…arg!!!!!!!!

Den där lilla damen…hon hann inte komma till hospice pga platsbrist. Den där lilla damen dog hos oss på avdelningen.
/En uppgiven sjuksköterska."

(Inskickat till facebook sidan Stöd våra sjuksköterskors  i dag. 14 maj 2013 Tack för att du ville dela med dig!)
.