lördag 20 oktober 2012

590. Regn regn

Nu har det regnat var eviga dag i veckor och att hösten är här är det ingen tvivel om och nu är det bara snön som fattas men eftersom det regnar varje kväll så blir det inte trevligt på vägarna om det skulle bli kallgrader för då blir det halka.
Det är så mörkt på hösten tidigt kvällarna och de avlövade träden ser så nakna ut, alla har inte tappat löven men nära på.
Själv mår jag bra, visst lite känner jag ju av sjukdommen men är mycket bättre än jag varit på länge när det gäller andning och hosta. Hostar knappt nåt och det är väl tack vare att jag slutade röka det gjorde verkan direkt. Suget finns där men jag lyckas hålla mig rökfri, man får vända på tänkandet och ta fram det positiva med att sluta, för det första och viktigaste är att jag mår så mycket bättre även om jag är trött och inte har den energi som en helt frisk har i min ålder, för det andra så sparar man en massa pengar som jag kan använda till annat. Orken är bättre och så skall jag, är ett måste, vaccinera mig för influensa och lunginflammation, har tagit reda på tid och plats genom vårdcentralen.
På måndag skall jag åka till däckverkstan där jag förvarar mina däck och de skall skifta om till vinterdäck. Så väldigt skönt att slippa rulla ut och in däcken från källaren ut till bilen lyfta in och ut dem, numera hyr jag en plats där och får dem skiftade på plats. Skulle nog aldrig orka att lyfta dem in och ut i min bil numera.

Tror jag skall ta mig en tur till Birsta köp centrum och besöka lite affärer och kanske shoppa lite till veckan. Men blir det oväder eller nåt så kan jag vänta med shopping för tid har jag ju, jag menar, jag behöver inte passa några tider.

Så här såg det ut idag när jag tittade ut från balkongen det var ett märkligt mönster på vattnet som jag inte kunde låta bli att ta kort på, för timmen innan så låg vattnet spegelblankt.
Det märkliga var att mönstret på vattnet kom mot där jag står på min balkong som är mitt emot (inte de balkonger som syns till vänster), bilden är in Zoomad så avstådet är längre till Alnö än det verkar på denna bild.
Naturen gör sina egna mönster och konstverk.

torsdag 4 oktober 2012

589. Diagnos klar

Onsdag 3 okt. var jag till läkaren som skulle utvärdera spirometer testen jag gjorde den 17 sept.
Diagnos, du har KOL. 40% nedsatt lungfunktion. Var uppriktigt sagt inte ens chockad eller förvånad. Gäller:Jobba på sluta röka för att stoppa upp farten på sjukdommen. Äta energi rik mat inget lätt mjölk eller dyl. Måndag 1 okt startar jag mitt beslut att sluta röka, så idag när jag skriver detta är det min 4:e rökfria dag och det går bra, visst känner jag suget men jag kämpar emot, vet ju att jag mår bättre. Men med en sjukdom som KOL kan man aldrig bli frisk men man kan leva med den och om man har tur så kan man leva många år till, för min del så är även åldern en avgörande faktor osv
Jag kan ha 5-10 år kvar om jag har tur. Men den här vintern tror jag kommer att visa hur sjuk mina lungor är. Sommaren har inte varit något vidare och det var då jag började undra hur det egentligen var med mig men jag har inte sökt läkare själv utan fick en kallelse, av en slup eller inte, vet jag inte men kan ha att göra med min stora användning av astma medicin, nog tur det kanske. För själv hade jag nog dragit ut i det oändliga. Har nu fått ytterligare en medicin som heter Pulmicort det är cortison och inflammation eller var det infektions hämmande, ja den skall i alla fall lindra.
Men nu är det som det är, inte lönt att grubbla på hur framtiden blir för det vet jag ju. Jag är mera orolig för mina barn o barnbarns tankar och ev oro angående min hälsa. Än så länge mår jag bra och vem vet kanske jag får må bra många år framöver.
Så är det just nu i mitt liv. Bara trava vidare, klarar ju trappor och passa de små barnbarnen lite då och då.
Klarar mig själv helt och hållet. Nu har jag börjat måla igen, idag en stor hallspegel  och den blir vit så klart och det lilla hallbordet skall också målas vit. Bra terapi på samma gång lagom motion.

Det här kortet tog jag från min balkong 30 sept. klockan 18.23 utan blixt på fullmånen solens sista strålar lyste på den så jag tyckte det var vackert att se på.

tisdag 25 september 2012

588. Märklig himmel

Den 12 sept gick jag ut på balkongen och såg detta på himlen kl. var mitt på dan 14.36 skyndade mig in hämtade kameran och tog kort. Har aldrig sett himlen så förut. Ser ut som vingar eller slöjor.Vackert var det.

 Nu blir det mörkt allt tidigare på kvällarna och löven på träden börjar att skifta färg luften är svalare och friskare när det inte regnar för regnat har det gjort mycket denna vår, sommar o höst. Förhoppningsvis dröjer det någon månad eller mer tills första snön kommer. Burrr känns inte alls bra. En lång vinter framför oss igen. Men vädret går inte göra nåt åt bara att genomlida och klä sig därefter.
Så här ser det ut på träden utanför min balkong idag när det började skymma lite.

tisdag 18 september 2012

587. Vad händer nu

Igår måndag var jag till distriktsköterskan och gjorde en spirometer, alltså de mäter lungans utblås på en förutbetstämd skalla där vikt ålder och längd är inlagd samt astma som jag har.
Det gick inte så där bra risken för att jag har KOL är stor men den skall utvärderas av läkaren den 3 okt. Sedan får jag höra vad han säger och om det blir en röntgen och någon medicinering. Ja jag är rökare och får ta i övervägande om den ovanan. På den tiden då jag började denna ovana fanns inga alarm om faror och när jag miste min dotter blev det ju inte bättre och tanken att sluta har jag inte gjort något åt, några smällar till under sista tiden har inte gjort det bättre. Dessutom saknas viljan just nu men jag tar inte ut något i förskott eftersom jag inte har fått en slutlig diagnos. Vet inte riktigt hur jag skall tackla detta känner just nu ingenting, ingen oro heller. Det som sker det sker känns det som.

Idag på morgonen fick jag telefon från min syster som berättade att vår kusin ringt och berättat att vår moster gått ur tiden 94 år gammal. Ett långt liv med livsglädje och många sorger. Hon miste sin man när hon var omkr. dryga 50 år, ett barnbarn 2001, 23 år och så sin ena son för 2 år sedan.
Moster Mimmi är min mors (91 år) enda syster och den enda kvar av fyra syskon så nu är det bara min mor kvar.
Känns vemodigt trots att hon levt ett långt liv. Men hon har överlevt många i sin egen familj och en i min egen familj så har också min mor. Nog är livet bra konstigt att de så mycket yngre lämnar oss så tidigt men en del blir så gamla och inte alltid psykiskt närvarande. Nog kan man tycka att det är fel och fel ordning.
Det är svårt mista en förälder även om de levt ett långt liv men det finns ändå inget så svårt som att förlora ett barn. Bland det svåraste är ju också att i unga år när man som bäst behöver en mor förlora henne i allt för tidig ålder. Det är svårt att tänka sig att det finns någon mening i det, jag kan inte finna den meningen.

Så idag har jag tänt ett extra ljus bredvid min dotters ljus för min moster. Ljuset för min dotter brinner varje dag och har så gjort nu i över 8 år och så förblir det så länge som jag kan. Vila i frid.

fredag 7 september 2012

586. September nu börjar hösten

Så är vi då inne på höstmånaden. Jag skall villig erkänna att jag inte gillar vinter och kyla gruvar enormt inför vintern, känns som det blir värre för varje år. Det inget att göra åt, bara att ta sig igenom så gott det går.
Med höstmörker och vinter så blir tankarna mörkare och saknaden djup och tung efter min dotter. Jag har i alla fall fått fira min födelsedag med mina båda barn som finns kvar här med mig och barnbarn.
Dessutom fått vara med om min sons bröllop tillsammans med barn och barnbarn men så klart det djupa sår man bär inom sig ömmar särskilt mycket när man träffar hela släkten. Så mycket som vi inte fått uppleva tillsammans i min familj under dessa år. De minsta barnbarnen har aldrig fått träffa sin faster.

Nej om någon undrar, sorgen, saknaden den lever kvar så länge jag själv andas, hur skulle det kunna vara möjligt att bara tro att man kan glömma bort sitt eget barn som man fött och fostrat och sett växa upp. Så många minnen har jag ändå fått som andra inte har som mist och det är jag tacksam för. Carolas syskon fick ju också minnen att bevara men det blev ju en tomhet för dem också, de får inte heller flera minnen för det tog slut allt för tidigt. Och min dotters eget barn, vad fick hon, ett tomt hål i sitt hjärta, en enorm saknad efter den trygghet bara hennes mor kunde ge. Så ensam mitt i den svåra tiden när man är så ung som hon var då hon miste sin mor. För även om där finns andra så är sorgen så privat och alla kan inte sörja genast för verkligheten blir så annorlunda. Så klart sätter det djupa spår.
Men livet fortsätter, åren går hur obegripligt det än är. Glädje ämnen blandas med saknad men fortsätter gör det ändå för oss alla, för vi väljer att leva klart det liv vi fått. Ingen vet vad som händer nästa dag, nästa år, en dag i sänder är det som gäller de flesta. Att göra så gott man kan.

onsdag 29 augusti 2012

585. Nu är det gjort, hurra

Lördag den 25 augusti klockan 17.00 Vigdes min son och  hans sambon i Alnö gamla kyrka.

Gäster: Föräldrar, syskon och vänner firade dagen tillsammans med dem. Så vackert, så känslosamt. Dessutom hade de/vi tur med vädret, solsken hela dagen. Den här årstiden blir det lite kallt och fuktigt på kvällar och nätter men vi hade det gott ändå i det tält som de satt upp. Vackert smyckat och så god mat och hembakad fantastisk tårta 3 våningar hög. Den har min fantastiskt duktiga äldsta dotter dekorerat, allt handgjort av henne, äkta vara rakt igenom. Själva tårtbottnarna har min duktiga svärdotter gjort.
Så jag har en duktig och omtyckt svärdotter (på riktigt) och så deras 2 små barn, mina barnbarn som jag är farmor till. 3 barn har jag fått och 5 barnbarn och jag är både farmor och mormor. Jag är rik trots allt. Saknar ett av mina barn, en dotter som inte finns här med oss längre, 8 år av saknad har gått, år som är smärtsamma och svåra att förstå, hur kan tiden gå så fort och ändå inte.

Nu skall jag glädjas åt dem jag har kvar här så länge jag själv finns med.

Det var strålande leende och mycket vackert brudpar. Och en underbart trevlig bröllopsfest och en del oväntade och roliga överraskningar och tal till brudparet förstås.

Nygifta, man och hustru
Familjen samlad, lilla dottern 4 år och 7 mån, hon fick vara brudnäbb, lille sonen är 1 år och 2 mån. Barnens mormor hjälper till här och senare på kvällen o natten tog jag över passning av lill killen.
Bröllopstårtan

PS. Själv fastnar jag inte på kort. Skämtar eftersom detta är kort som jag tagit så finns jag inte med på dem men det finns andra, men dem har jag inte har sett än.

ETT STORT GRATTIS, LYCKA OCH VÄLGÅNGS ÖNSKNINGAR TILL BRUDPARET
från
Brudgummens mor, brudens svärmor och de små barnens farmor. (Jag) 
HURRA, HURRA

onsdag 22 augusti 2012

584. Nu skall det hända

Nu rustas det till bröllop för min son skall gifta sig med sin älskade sambo, på lördag skall det ske. De har varit ett par i många år nu och har 2 barn tillsammans. Jag är verkligen glad de tar steget för jag tycker om min blivande svärdotter mycket.
Jag har köpt mig en ny klänning och gjort iordning det jag skall ge som present mm. Har också bakat kex som de ville ha till festen.
Skall ta hand om lillen 1 år under vigselakten som kommer att hållas i Alnö gamla kyrka.
Lilltösen 4 och halvt år skall vara brudnäbb, den lilla sötnosen, jag fick inte se hennes klänning förrän till bröllopet sa hon till mig sist. Brudens har jag sett. De kommer att bli så vackra så hela familjen.

Gissa vem som inte kommer att kunna hålla tillbaka tårarna, inte svårt gissa eller hur. Men vad gör det, ett bröllop är så vackert och känslosamt och det är min ende son jag/vi gifter bort.
Min äldsta dotter med son (mitt barnbarn) kommer upp igen från södra sverige till bröllopet, så jag har fixat sängplats hos mig och inhandlat lite matvaror, tyvärr åker de hem dagen efter för de skall jobba på måndag och de har redan varit hit upp en gång denna sommar, när jag fyllde år i mitten juni. Så klart är jag väldigt glad jag får träffa dem igen denna sommar.
Jag skall fota som bara den både i kyrkan och på efterfesten.

Tar nog en vecka innan man hämtat sig fysiskt efteråt men det blir ingen alkohol för min del dricker inte alls.
Som farmor har man förpliktelser för barnbarnen också.
Hoppas bara vädret inte blir allt för illa, såg att det skulle bli lite regn på lördag men det sägs ju att det betyder lycka och det vill vi ju så klart de skall få fortsätta vara. Lycka och kärlek till alla mina kära.



Så klart kommer det att kännas i hjärta och själ att min yngre dotter, Carola, inte kan vara med oss en stor dag som denna. Det smärtar oerhört men går ju inte att förändra men jag tror hon kommer att finnas med oss från sin himmel. Älskar och saknar dig så hemskt mycket Carola.