Så tog jag mig i kragen och åkte och köpte färg till sovrumsväggarna igår. Var in på Rusta köpte lite där och sedan till willys och handlade mat, pratade en stund med bekanta jag träffade där. Uj uj, vad snurrigt det är att åka till storcentra i Birsta, vill komma därifrån så fort det går ändå var det inte så mycket folk eftersom jag åkte vid 18 tiden.
Så skall man kånka och bära allt uppför trapporna, men det fixade jag, 2 ggr blev det.
Så idag har jag tejpat överallt där det behövs och så målat första varvet på en vägg fram till dörren mer orkar jag inte idag, bakom dörren har jag en garderob som måste
flyttas ut från väggen, pust, stånk måste tömma den på allt linne o dylikt först annars kan jag inte rubba den en tum.
Jobbigt, ja, men på samma gång roligt. Kan ju vila lite då och då ingen brådska behöver jag ha, bara det är klart till nov helst men i alla fall före jul.
Satt och pratade i telefon senare med min dotterdotter, Carolas tös, hon har mobil, hon slår 1 signal, så det är jag som får ringa upp henne,tror vi pratade i nästan 2 timmar, vi hade så mycket att prata om. Men nu var hon också förkyld.
Men de unga friska hämtar sig ju snabbare. Ljust ute idag, solen skiner faktiskt lövträden skiftar färg, alla nu, nån frostnatt och lite blåst och det faller av.
lördag 11 oktober 2008
torsdag 9 oktober 2008
132. Ingenting
Det är höst, det är regn, det är sol ibland, det är kyligare, hösten är verklig.
Dags att sätta på vinterdäck snart. Det är förunderligt hur tiden ändå går.
Just nu känner jag mig väldigt passiv, bara är.
En av Carolas rottweiler har blivit 10 år, tänk om hon ändå fått uppleva det. Den rottisen som alltid tror han är en unghund, beter sig så. Men han fick det bästa hem han kunnat få, husse gör allt för honom och han är en så snäll och go rottis. Hans rottis syster finns där hos dig nu eller hur.
Jag kan tänka mig Carola där i sin nya värld med sina rottisar som gått ur tiden hur hon pysslar med dem. Carola tösen min, tiden går fort numera, ju äldre man blir. Du finns där när min tur kommer, tar emot mig. Åh, så jag skall krama dig. Tillsammans skall vi vaka över dem som är kvar så inget hemskt händer. Du håller ett vakande öga på din dotter eller hur. Älskar dig, saknar dig.
Dags att sätta på vinterdäck snart. Det är förunderligt hur tiden ändå går.
Just nu känner jag mig väldigt passiv, bara är.
En av Carolas rottweiler har blivit 10 år, tänk om hon ändå fått uppleva det. Den rottisen som alltid tror han är en unghund, beter sig så. Men han fick det bästa hem han kunnat få, husse gör allt för honom och han är en så snäll och go rottis. Hans rottis syster finns där hos dig nu eller hur.
Jag kan tänka mig Carola där i sin nya värld med sina rottisar som gått ur tiden hur hon pysslar med dem. Carola tösen min, tiden går fort numera, ju äldre man blir. Du finns där när min tur kommer, tar emot mig. Åh, så jag skall krama dig. Tillsammans skall vi vaka över dem som är kvar så inget hemskt händer. Du håller ett vakande öga på din dotter eller hur. Älskar dig, saknar dig.
onsdag 8 oktober 2008
131. Viktigt om våldet
snälla hjälp till att föra detta budskap vidare
Till: Svenska makthavare
Natten den fjärde juli försvann en dotter, en syster, en kompis, en kusin, ett barnbarn, en granne, en systersdotter, en bästa kompis, en flicka... en oskyldig 16-årig flicka... Norba...
Hon var hos en vän och skulle hämtas av sin syster. Hon stod och väntade i en minut. Det visade sig att det var en minut för mycket. Hon överfölls handlöst av en äldre man beväpnad med en kniv. Hon hade ingen chans.
Hon överfölls av en man som sjukvården och psykiatrin inte kunnat ta hand om trots tidigare oprovocerade våldsdåd. En man som inte fått den vård och omsorg som han behövde, annars hade detta inte hänt.
Norba är inte den första som råkat ut för liknande dåd. Men härmed deklarerar vi att hon ska bli den sista. Vi startar detta uppror för att väcka liv i makthavarna och få dem att satsa mer pengar på psykvården.
Hjälp oss att inte låta Norbas död vara helt meningslös.
Med vänlig hälsning
Undertecknade
http://www.namninsamling.com/site/list.asp?id=3068
---
Den här namninsamlingen startades den 8 juli 2008 av Simon Shamoun, Norbas familj
Insamlingen kommer att avslutas den 22 juli 2009
Kontakta ansvarig för denna namninsamling
http://www.namninsamling.com/site/get.asp?slutar_med_norba
Till: Svenska makthavare
Natten den fjärde juli försvann en dotter, en syster, en kompis, en kusin, ett barnbarn, en granne, en systersdotter, en bästa kompis, en flicka... en oskyldig 16-årig flicka... Norba...
Hon var hos en vän och skulle hämtas av sin syster. Hon stod och väntade i en minut. Det visade sig att det var en minut för mycket. Hon överfölls handlöst av en äldre man beväpnad med en kniv. Hon hade ingen chans.
Hon överfölls av en man som sjukvården och psykiatrin inte kunnat ta hand om trots tidigare oprovocerade våldsdåd. En man som inte fått den vård och omsorg som han behövde, annars hade detta inte hänt.
Norba är inte den första som råkat ut för liknande dåd. Men härmed deklarerar vi att hon ska bli den sista. Vi startar detta uppror för att väcka liv i makthavarna och få dem att satsa mer pengar på psykvården.
Hjälp oss att inte låta Norbas död vara helt meningslös.
Med vänlig hälsning
Undertecknade
http://www.namninsamling.com/site/list.asp?id=3068
---
Den här namninsamlingen startades den 8 juli 2008 av Simon Shamoun, Norbas familj
Insamlingen kommer att avslutas den 22 juli 2009
Kontakta ansvarig för denna namninsamling
http://www.namninsamling.com/site/get.asp?slutar_med_norba
måndag 6 oktober 2008
130.
lördag 4 oktober 2008
129. Hurra, klart
Ja,så är jag då klar med tapetseringen av fondväggen. Det har gått bra och jag är nöjd med resultatet. Känns mer ombonat nu i sovrummet men jag har 3 väggar kvar som skall målas, men det är bara bra, då har jag jobb ett tag framöver och under den tiden behöver jag inte tänka så mycket och får träning för kroppen, det känns i dom vilande musklerna men går fort över. Roligt är det också tycker jag när man ser resultatet av sin möda.
Känns som min dotter står och hejar på mig. Hon kunde hon också, liksom mina övriga barn, ärvt mamma kan jag tänka.
Förmiddan var det lite sol men så började det regna igen. En blöt höst.
fredag 3 oktober 2008
128. Mellan Mödrar olika generationer
Tänk ändå vilken underbar mamma jag har, hon är 87 och med henne kan jag prata om allt som rör mina känslor för min dotter, mina mardrömmar, min saknad efter henne och hon förstår och vi kan gråta tillsammans, hon saknar ju sin man, min far, och min dotter sitt barnbarn också. Hon vet hur det känns, hur jobbigt det är och säger aldrig att nu måste du gå vidare eller dylikt. Jag är så glad jag har min mamma kvar och jag hoppas det blir flera år till och att hon skall klara sig bra.Vi hjälper henne med det hon vill och inte orkar, alla vi 4 syskon, vi har lite olika uppgifter som vi alltid gör men i övrigt går hon och handlar själv, sköter hemmet själv. Om det är någon dag hon inte är så där pigg, ja, då finns vi där för henne.
Tack lilla mamma för att du orkar lyssna på mig, det är värt oändligt mycket för mig. Inte ens mina andra nära lyssnar eller förstår som du. Kram på dig, du är så vacker, ser så bra ut för din ålder.
Tack lilla mamma för att du orkar lyssna på mig, det är värt oändligt mycket för mig. Inte ens mina andra nära lyssnar eller förstår som du. Kram på dig, du är så vacker, ser så bra ut för din ålder.
torsdag 2 oktober 2008
127. Väder och känslo rapport
Ute är det grått regn regn regn blött och mörkret kommer tidigare för varje dag, ser inte alls fram mot vintern, känns bara mer deprimerande att ha en lång vinter framför sig. Suck!
Tapetseringen går framåt har bara en våd och en halv kvar, men snyggt blir det tycker jag.
Inte långt kvar till julen heller vad jag hatar den nu, jag som alltid tyckte det var så roligt med julstöket och pyntandet, nu väcker det bara hemska minnen igen. Allt är splittrat i bitar inget är sig likt. Kan nån ge mig en dos av nåt så jag får sova bort hela julhelgen.
Saknad, längtan och sökande efter min dotter, upptar mina tankar, men var skall jag söka var hittar jag svar, ingen kan ju säga var vi går när vi lämnar jordelivet.
Bara en stark tro på att vi ses igen gör det lite lättare och så givetvis mina barn och barnbarn som finns kvar här. Carola finns alltid med mig även om jag inte kan se eller höra henne. Tänker ofta hur kunde detta hända, hur kan det vara möjligt att jag förlorat ett av mina barn till evigheten. Det hela är bara en ond dröm eller så är det jag som blivit kollrig=vrickad.
Tapetseringen går framåt har bara en våd och en halv kvar, men snyggt blir det tycker jag.
Inte långt kvar till julen heller vad jag hatar den nu, jag som alltid tyckte det var så roligt med julstöket och pyntandet, nu väcker det bara hemska minnen igen. Allt är splittrat i bitar inget är sig likt. Kan nån ge mig en dos av nåt så jag får sova bort hela julhelgen.
Saknad, längtan och sökande efter min dotter, upptar mina tankar, men var skall jag söka var hittar jag svar, ingen kan ju säga var vi går när vi lämnar jordelivet.
Bara en stark tro på att vi ses igen gör det lite lättare och så givetvis mina barn och barnbarn som finns kvar här. Carola finns alltid med mig även om jag inte kan se eller höra henne. Tänker ofta hur kunde detta hända, hur kan det vara möjligt att jag förlorat ett av mina barn till evigheten. Det hela är bara en ond dröm eller så är det jag som blivit kollrig=vrickad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

