måndag 23 juni 2014

641. Sommar...

Midsommar är över för i år. Den var kall och blöt och blåsig och samma väder över hela landet av vad jag läst. Själv satt jag hemma gjorde inget, var ingenstans och ingen var här. Tja det är så numera när man blir äldre, de unga har sitt de träffar vänner med barn i samma ålder, de är mitt i livet då så mycket händer, så var det för oss också en gång, helt naturligt.

Helt plötsligt, nu i vår, så började jag känna att jag absolut inte ville åka till kyrkogården, ville inte kännas vid att jag/vi hade en viloplats där för min dotter. Det är 10 år och det påverkar mig otroligt mycket, gråter en del, blir otroligt deprimerad och måste slå ifrån mig för att inte åka ännu längre ned i botten av förtvivlan. Inte är det bättre efter dessa 10 år, nej då, de är lika närvarande nu som då, lika obegripligt osannolikt. Vad och hur gör man, jag måste välja att trycka bort för att leva vidare i det liv som blev. Visst, livet förändras men inte så här, adrig någonsin att det skall var så här smärtsamt. Så många tror man glömt sina levade men så är det inte alls, det är helt fel, men bara de som förlorat kan förstå.

Var och gjorde min andra spirometri kontroll för KOLen, inte särkilt kunnig sköterska som gjorde den tycker jag, var inte samma som förra gången. Inga besked om hur jag låg mer än att jag hade sämre utblås, första ggn hade jag 3,1 liter/sek i lungkapasitet och nu 2,5 liter/sek, en försämring trots jag slutade röka då jag fick diagnosen. En läkare skulle titta på resultatet och sedan skicka utlåtandet till mig per brev. Det där är inte klokt, det gäller ju även att få rätt mediciner och svar på de frågor jag eventuellt har. Jag får ta tag i det och beställa en läkartid själv verkar det som. Jag som gick och önskade att det blivit bättre och till o med inbillade mig att kanske det inte är KOL. Ja, ja, drömma kan man ju. Men jag klarar mig bra trots allt om än det är jobbigare med andning och ork i synnerhet när vädret är dåligt. Bra dagar och sämre men inte omöjliga.

Yngsta barnbarnet (sonsonen) har fyllt 3 år denna månad och själv har jag också blivit ett år äldre, tänk vad tiden går. Mor kämpar vidare hon med och fyller 93 i aug. Hon är ganska pigg bara det att hon hör allt sämre.

Nu behövs lite riktig sommar värme för nu har ute temperaturen varit under +15 gr för det mesta och mindre ändå. Om en vecka drygt är vi inte i juli och semester månad så vi får hoppas solen och värmen kommer, vi behöver verkligen sol nu för att må någorlunda bra i vinter.



TREVLIG SOMMAR ALLA

tisdag 27 maj 2014

640. En vän som minns

https://myspace.com/skvattram/music/song/ett-litet-barn-i-mig-59515538-64862470?play=1
den här länken och personligt meddelande fick jag av en god vän och en vän till min saknade dotter.

Hej bästa Birgitta!
Jag skickar dig en länk till en god väns musik som ofta skänker mig tröst.
Egentligen var det en annan låt jag for efter men hittade den inte...
...
Kanske nåt för en Febe-träff? (Hon bor i Sundsvall.)
Jag är en av de som sjunger stämmor i bakgrunden...
Största kramen såhär i maj månad! (Många tankar på er nu...)
https://myspace.com/skvattram/music/song/ett-litet-barn-i-mig-59515538-64862470

Vet inte vad jag skall skriva men jag blir oerhört glad att denna vän tänker på oss och skickar hälsningar fortfarande. Det uppskattas högt och värmer hjärtat.
Tack och Kram Åsa B

söndag 18 maj 2014

639. Den värsta dagen i mitt liv 6 maj

Den värsta dagen i mitt liv har passerat åter igen, jag, min son och min dotterdotter träffades på kyrkogården och satt blommor och tände ljus där den 6 maj 2014. Den dagen är det 10 år sedan min dotter lämnade oss för en annan värld. Saknade går inte beskriva i ord, den finns där varje dag.
Veckorna före mådde jag förfärligt dåligt. Alla dessa minnen från sista åren dyker upp och det gör så ont.
Här är de blommor jag satte på min dotters viloplats
 
Helgen innan hade jag min sondotter 6 år hos mig, hon ringde och frågade "Farmor får jag komma till dig och sova över" och så klart fick hon det. Vi hade en härlig lördag eftermiddag, med middag och fika och pyssel. Söndag förmiddag så lekte vi lite, såg på video snuttar som jag spelat in från det hon var liten. Sedan på väg hem med henne så åkte vi in till farmors (jag) gamla mor (min mamma som är 93 år snart). Så det blev en intensiv och rolig helg för mig.
 
Annars händer inte så mycket, det har varit en rätt kall maj månad så träden har tagit lång tid på sig att slå ut sina löv. Det värsta är ju all pollen på våren och så många som är pollen allergiker.
Så klart åkte jag på en förkylning den här helgen, som tur är lite lindrigare men det är nog ändå för mig som har astma och även sjukdommen KOL. De har gått relativt bra värst är hostan. Helgen har bjudit på sol och lite varmare väder inte över +20 gr men det är betydligt bättre än dryga +10 gr som det varit så länge.

Ha det så gott alla därute

tisdag 15 april 2014

638. Påsken här..

Påsken är sen i år men våren var tidig trots att värmen inte kommit än så är all snö borta och (sundet)
havet här nedanför fritt från is sedan ett bra tag. Ingen grönska än men blir det varmt en dag så lär de spricka ut på en del träd, man kan förnimma en aning av gulgrönt på en del träd.
Sonen med familj har åkt till fjällen för att fira påsken där och åka lite skidor. Själv skall jag inte göra något särskilt. Skall köpa en kruka med påskliljor och ställa på min dotters viloplats på kyrkogården som jag brukar. Har städat upp där lite men det är fortfarande tjäle (fruset) i marken så det går inte att plantera något. Men det går ju bra att ställa krukor där med blommor som tål frost.
I övrigt går dagarna, jag tycker tiden går för fort men den går ju inte att hejda. Skall bli skönt när man slipper de tunga vinterkläderna och att bara kunna ta på skor och gå ut, utan jacka.  Skönt sitta på balkongen och njuta av värme och sol, jo det går ju sitta där nu med när solen tittar fram där, kanske ta en kort promenad för mer orkar jag inte, tyvärr. Den här vintern och våren har tagit hårt på krafterna. Bara att åka för att handla är påfrestande och jag får svårt med andningen, jag hämtar mig ändå rätt snabbt när jag får sätta mig en stund men det blir kanske lättare när vädret blir varmare.
Det är bara att gilla läget. Finns så mycket jag skulle vilja göra men kraften räcker inte till när jag skall lyfta och bära saker. Lite i taget blir det och jag har ju mycket egen tid så ingen stress.
Men trots allt, jag har min glädje i barnen och barnbarnen. Tyvärr så påverkas psyket mycket av att 10 års dagen av min dotters bortgång snart är här. Det går inte komma ifrån att jag mår psykiskt väldigt dåligt då allt rasar samman, allt kommer över mig igen och jag är tillbaka till den tiden den dagen. Det går inte att beskriva i ord hur ont det gör för orden finns inte de räcker inte till.

TREVLIG PÅSK ALLA


måndag 31 mars 2014

637. Vååår

Jo då, vi kan säga att våren är här nu, snön är borta sedan länge och äntligen har solen varit framme hela dagarna och dessutom en hel vecka och mera. Men nätterna har varit och är kalla med minusgrader så någon värme är det inte, isen har gått upp ute på sundet här nedanför där jag bor.
Idag har jag beställt tid för byte av bildäcken till sommardäck, i morgon får jag det gjort på en däck firma och där lämnar jag in vinerdäcken på förvaring, som jag gjorde med sommardäcken. Smidigt och bra för mig som numera inte orkar bära ut och in 8 däck till källaren. Det är värd de pengar det kostar, ganska billigt ändå med tanke på att de är försäkrade och byte av däcken ingår i priset.

Åkte iväg och tvättade bilen idag för den var verkligen dammig det ryker så hemskt från alla bilar som passerar carporten.

I övrigt mår jag både bättre och sämre, bättre för det blivit ljusare och sommar på väg. Men sämre för att 10 års dagen för min dotters bortgång närmar sig. 6 maj blir/är fruktansvärd. Ständigt dyker bilderna upp den dagen för 10 år sedan, starkare nu än någonsin, det går bara inte beskriva den oerhörda smärta jag känner, jag måste ständigt försöka tränga undan den bilden, för ångesten äter upp mig och jag sjunker djupare och djupare ner i deprisionens mörka tankar och gråt. Jag måste klara det här men det är inte lättare nu trots den tid som gått, det är bara ännu svårare förstå, därför att man på samma gång inser, fast man inte vill, hon kommer inte tillbaka, jag får inte se henne igen här med oss. Aldrigheten har tagit henne ifrån oss.
Nej, nej, det gör för ont nu också....Orkar inte mer just nu.


The empty chair for ever

fredag 14 mars 2014

636. Hallå

Nu var det ett tag sedan jag skrev igen. Jag kan bara konstatera att denna vinter, hmm vinter, om man kan kalla den det, har tagit hårt på många sätt när det gäller kraft och ork att ta sig för nåt. Har mått väldigt dåligt, deprimerad och ont överallat och en konstig huvudvärk som varade i 4 veckor. Ingen förkylnig än detta år, ja ända sen i oktober då jag tog influensa sprutan.
Regn, regn, regn och dimma var eviga dag denna vinter och inte mycket till snö, jag har jag inget emot att det blev sparsamt med snö men vädret med dimma och regn är inte bra alls.
Men nu har våren kommit och den är ovanligt tidig, finns ingen snö kvar, vägarna bara och torra och gatorna likaså, sopmaskinerna går för fullt och dammet ryker. Det blir till att vänta med att tvätta bilen, jag hörde dessutom att det skulle bli kallt till veckan, ja ja vi får se.
Men livsandarna vaknar till liv när solen tittar fram, det är då ett som är säkert. Så mycket bättre man mår då.
Ännu en vinter har jag överlevt. Tittade ut på balkongen i kväll och såg en mörk stjärnklar himmel det är verkligen ett tag sedan jag såg några stjärnor denna vinter eftersom det varit dimmigt och grått varje dag.

 

 

De här bilderna ovan tog jag från balkongen 10 mars 2014 klockan 06.20 på morgonen bara nångra minuter senare hade solen försvunnit bakom byggnaderna. Vilket varmt ljus det blev.


Den här har jag tagit idag 13 mars, öppet vatten i en stor vak och just där brukar fartygen stanna och övernatt och de lyser som en julgran på kvällen, natten där ute på vattnet. På morgonen är de ofta försvunna och har åkt vidare. Isen som är kvar är väldigt tunn och försvinner nog vilken dag som helst om vädret står sig.


tisdag 4 februari 2014

635. Tungt

Jag har inte varit så flitig med att skriva men jag har inte känt mig i form. Tiden efter jul har känts så deprimerade av någon anledning. Vintern är här och bara den känns jobbig, har huvudvärk mest hela dagarna vet inte varför, är länge sedan jag hade huvudvärk men nu har den varat flera veckor. Nån slags spännings huvudvärk kanske, jobbigt är det. Många är förkylda, sonen och hela hans familj blev förkylda, alla 4 på en gång för en dryg vecka sedan och dessutom har 2 av dem fyllt år, så det blev bara en hastig uppvaktning, jag är tvungen hålla mig undan personer som är sjuka för jag har blivit så infektionskänslig på grund av min KOL.
Men jag mår rätt bra i andningen (KOLen) bara jag inte lyfter eller gör tunga saker.
Mamma (92 ) gick och ramlade igen, hon har trots allt tur som inte bryter varken ben eller armar men blåslagen blir hon, inte lätt bli så gammal och man vill göra saker själv men inte har balansen eller kraften. Hon är väldigt klar i huvudet även om hon hör allt sämre och visst glömmer hon men det gör väl alla.
Själv håller jag mig inne, städar och rensar i skåp och lådor, går och väntar på att det skall bli vår och sommar. Men gruvar så för våren, maj månad är hemsk, det blir 10 år i år sedan min dotter gick över till andra sidan.
Det går inte förklara hur mycket jag saknar och sörjer henne varje dag. Jag kan tala om att inte blir det bättre fast åren går, nej då, lika svårt men på ett annat sätt för numera håller man allt inom sig och pratar inte med andra om det. Som tur är finns det vänner och sidor för sörjande föräldrar, där kan man skriva om sin vånda och där förstår alla.
Livet fortsätter varken man vill eller inte och så klart är det väl ändå så att man vill fortsätta här och få vara med de barn man har här och så klart även barnbarnen. Livet förändras ju också för dem.
Dom små växer så det knakar. Farmors tösen har blivit 6 år och gillar att få sova över hos farmor och vi pysslar och pratar har roligt. Tänk så härligt att man har barnbarn både som mormor och farmor. De är inte alla som får det tyvärr.

Världen ja, den är helt galen, förstår inte var vi är på väg med allt. Finns ingen tilltro till de styrande, och vi förgiftar all vår mat och jord över hela världen. Det är bara pengar som räknas men om vi förgiftas av allt vem skall då tjäna pengar till dom rika. Som det är nu tas pengar från de fattiga och ges till dom rika både här och i andra länder. Borde vi inte värna om våra egna fattiga, sjuka och unga,  istället för att smycka ovesäntligheter som att ständigt bygga om till lyxigare och lyxigare utsidor.
Nä, nu värker fingarna så jag slutar ältandet för denna gång.
Ta vara på varandra vi har bara ett liv och det är väldigt skört.
Tårar är ord från Hjärtat som munnen inte klarar av att säga