måndag 5 augusti 2013

623. Livet här och nu

Vad kan man annat göra än att leva i det ögonblick man befinner sig. Om inte det vore för hjärnan där alla minnen lagrats, där allt det svåra lever kvar och dyker upp som en blixt då och då. Men tack och lov finns där rikligt med underbara minnen från den tiden man var ung och livet låg framför en, där fanns inga sorger, inte en tanke på att man skulle behöva gå igenom det som har hänt, det allra svåraste en mor, en förälder kan drabbas av, förlusten av sitt barn. Att stå där hjälplös när mitt barn drabbas av sjukdom, den djävla cancern, en cancer som inte går att hejda eller bota. Där det inte hjälper att man är stark i tro och böner och viljan att leva. Att behöva lägga sitt barn på en kyrkogård, det känns inte verkligt, inte för mig i alla fall, det har jag fortfarande inte accepterat, jo visst vet jag, men hon finns inte där, jag är totalt utan känslor när jag besöker hennes viloplats, jag tränger undan allt, ser men ändå inte ser, törs inte släppa kontrollen. Att behöva lära sig att inga genvägar finns, att gå igenom den fruktansvärda psykiska och även fysiska smärtan, saknaden och sorgen. Alla tårar, åh alla dessa floder av tårar som inte har nåt slut, de kommer fortfarande men jag kan kontrollera mej bättre inför andra, jag kan leva vidare på ett lugnare sätt nu än då allt hände och alla åren efter, de var många år av smärtsam sorg, ett sökande efter min dotter, för hon måste ju finnas någonstans men var...
 
En dag slutar man söka, en dag ger man upp, istället ställer jag in mig på väntan, väntan på den dagen jag själv gör min resa. Mycket har hänt dessa 9 år, flera barnbarn har jag fått, en välsignelse, 2 bröllop har det varit men också svåra saker händer som jag åter igen inte har någon kontroll över, det finns annat som kan gå fel för någon väljer fel sätt, fel sällskap, fel väg att gå, kastar bort sitt unga liv till en värld som inte existerar. Så mycket som går förlorad av ett normalt liv så många som också blir meddrabbad. Ja visst, man har många val i livet, och visst kan man välja fel ibland men oftast går det att rätta till men väljer man ett liv i dimman och riskerar sitt eget liv, då är det illa, då är det mycket svårare att bli fri. Följer en blogg som en cancer sjuk journalist skriver om sitt liv. Han skriver nu från sin sjuksäng svag av allt som sprider sig i kroppen. Det går direkt till hjärtat, för jag minns ju också den tiden när min dotter kämpade för sitt liv.

Hans blogg. http://ikroppenmin.blogspot.se/2013/08/vid-vakande-handers-vila.html
Alla kärleksfulla hälsningar han får är fantastiskt men dem vill jag också skall gälla alla andra som just nu kämpar med cancer, alla som har kämpat och vunnit, alla de som kämpade och förlorade, orden de skriver borde även innefatta dem, även om de inte kunde skriva och uttrycka sig i ord. Jag hyllar dem alla i deras kamp för att vinna, jag hyllar dem som kämpade så tappert och starkt men ändå inte fick vinna. Jag hyllar de nära som fanns med sina kära under resans gång och att orka efterlivet. Inget av allt detta är lätt, för den sjukes egen familj, en mor, far, syskon, en fru/make, egna barn och vänner. Måtte det snart upptäckas ett bot för denna fruktansvärda sjukdom. Måtte det forskas fram bra mediciner för andra svåra sjukdommar också.
 





söndag 7 juli 2013

622. En Väldigt viktig händelse och lite annat

Egentligen har jag inget speciellt att skriva om. Dagarna är varandra lika, det har varit soligt och varmt nu hela veckan. Ikväll regnar det och när jag ser ut på himlen är den alldeles röd vid horisonten, vackert är det, det blåser också rätt bra. Några typiska sommar bilder jag tagit.

Från den borgeliga vigseln när mitt barnbarn, flickan, gifte sig. Soligt och fint väder hade vi turen att få.

Hemgjorda bröllopstårtor som min dotter bakat och dotterdottern. Otroligt duktiga båda att baka goda vackra tårtor mm

Hemma, taget på natten från min balkong

Även dessa blommor tagit från min balkong finns strax nedanför

Denna vackra ängel finns på mitt minnesbord till min dotters ära här hemma hos mig
där finns även ett porträtt andra änglar och så ett ljus som brinner varje dag jag är hemma.

De här fjärilarna köpte jag när jag var söderöver på min dotterdotters bröllop och några flera blev det

Den här blommande busken finns också på gräsmattan nedanför balkongen där jag bor.

De blå blommorna är penseer mini som står på bordet ute på balkongen min

Och eftersom den röda byggnaden till vänster är en restaurang så kommer brandmän dit och äter ibland och då parkerar de sina brandbilar nedanför så jag har utsikten mot bilarna och matstället från min balkong

torsdag 27 juni 2013

621. Himlen är verklig

Hittade en artikel när jag surfade på nätet. Hjärnkirurg chockar alla: Livet efter döden existerar Han har arbetat som neurokirurg i 25 år och har undervisat på Harvard i USA. När hans egen hjärna plötsligt helt stängdes av hände något oförklarligt. "Jag inser mycket väl hur märkligt och otroligt det låter - men jag har bevis för att himlen existerar", skriver läkaren i en fantastisk artikel i tidningen Newsweek. http://www.dagensps.se/artiklar/2012/10/09/92735229/index.xml

tisdag 25 juni 2013

620. Jaha ja, suck...

Dagen efter hemskomsten började jag känna mig lite förskyld och mycket riktigt jag blev sängliggande med en rejäl förkylning, rethosta och snuva. Denna hemska hosta som höll mig vaken både natt och dag och inget hade jag hemma för att lindra den. Bara mina astma mediciner. Efter drygt en vecka började hostan bli något lindrigare och jag hade som tur var handlat dagen före jag blev riktigt sjuk men det räckte ju inte så jag fick ju ändå åka handla, trots jag inte orkade så mycket. Verkar som det är en rejäl sommar förkylning på gång som drabbar många. Vädret ja, det har väl varit lite si och så inte så mycket regn med lite fuktiga kvällar och temperaturen har inte varit så mycket mer än som mest +20-22 gr på dagen och kring +10-14 gr på kvällen och det är ju inte någon värmebölja precis och dessutom blåser det var eviga dag. Lade märke till att de träd och buskar som blommar på försommaren inte har så många blommor i år men vi har haft en väldigt sen och kall vår så det kanske är orsaken.

I övrig går tiden som vanligt dagar blir till veckor, födelsedagar kommer och går. Yngsta barnbarnet har fyllt 2 år och det är full fart på honom, spring i bena och så bilar, bilar. Svärdottern gick och bröt sin handled en dag förra veckan när hon skulle rädda barnen från att få ett tungt parasoll över sig som höll på att blåsa omkull så hon tog emot och bröt handleden för den var tung. Vilken otur i turen att inget hände barnen. Sonen håller på att renovera i huset och måste ju hjälpa till med den miste så han får inte så många timmars renovering men jag har och skall vara där och hjälpa till passa den lille några timmar följade dagar.

Midsommar är över, inte för att jag firar den men det är liksom en viss sommarhögtid då skall det vara riktig sommar och tur med vädret har vi haft. Semestrarna börjar för många i samband med midsommar men den stora semestertiden är från början av juli, inte många dagar dit. Ja, jag påverkas ju inte av dem numera har ju "semester" hela året numera.

Mår ganska bra i astman och kol nu men skall begära en ordentlig koll av mina lungor nu till hösten.
Men jag har varit och är väldigt deppig just nu, vissa dagar känns väldigt jobbiga för tankarna kommer rusande mot mig, minnen som jag inte vill ha, inte vill minnas dyker ständigt upp och då rasar jag, gråten kommer, då kan jag inte handskas med saknaden och inte förstå att min dotter är borta för alltid, att jag aldrig mer kan få se henne, aldrig mer får prata med henne och aldrig mer får ta ett foto på henne. senast var året innan hon gick bort för hon tyckte aldrig om att bli fotad och i synnerhet när hon blev så sjuk och inte hade jag någon tanke på att ta foton, det fanns inte i mitt medvetande då att jag skulle mista henne det var så osannolikt i mina tankar även om jag förstod att hon var mycket sjuk men trodde ändå hon skulle få några år till åtminstonde. Det hjälper inte man är aldrig förberedd på den dagen som kom, den kom för tidigt hur än det skulle sluta. Hade ingen kamera heller men andra hade förstås.
Nej måste sluta de gör för ont det är för hemskt, sjunker ner till botten igen. Jag vill minnas det fina, bra åren då allt var som det skulle.

torsdag 6 juni 2013

619. Dansen




618. Bröllopet mm

Skrev i fb. 3 juni
Hej alla, har varit bortrest 4 dar, 2 resdagar omkr.11 tim. resa, en väg. Blir kring 75-78  mil, en väg.
 ............................................................................................................
Dagbok
Torsdag kväll 30 maj
Har packat allt klart. Bara koka kaffet och smöra smörgåsarna för pålägg o sånt har jag i små askar lägga i en frysväska. Fylla på de små flaskorna med vatten också. Packat in allt i bilen,bara att ta på jacka, väska, skor och köra till Alnö till halv 3 som blir utgångspunkt eftersom de andra bor där.

Fredag den 31 maj 2013
Här är det soligt och varmt, har haft fint väder mest hela veckan, nu natten mot fredag åker vi söderöver vid 03.00 tiden, då startar vi vår resa söderut, åker in vid Gävle och sedan mot Örebro. Bättre för dom små att åka vägar där man kan stanna när man behöver. Soligt och fint och lugnt på vägarna eftersom vi åkter så tidigt. Vi är fyra vuxna och 2 småbarn så vi har 2 bilar. Sonen kör min bil och svärdottern kör den större bilen där barnen sitter. Allt har gått bra, kom fram strax före kl.14.00 till min dotter där bröllopet äger rum i morgon.

Lördag den 1 juni 2013
N och R:s bröllopsdag, vi här uppe i norr har inte träffat brudgummen. N åkte till frisören vid 10 kom hem vid 13 tiden såå tjusig i håret.R kom före de andra och bara jag var där i villan, han har åkt 20 mil från där han bor fick hjälpa honom hänga upp kostymen. blev en naturlig träff på grund av det. Sedan fick jag vara dörrvakt medan de klädde sig i olika rum och inte fick se varandra innan.
Blev förståss en massa folk som kom allt eftersom, drygt 60 personer, vigselförättaren kom, en dam, hon heter också Birgitta, vi satt och pratade medan vi väntade på brudparet.
Så satte allt igång det är ett svensk/turkiskt bröllop, brudparet är svenskt men bruden har turkisk far, har foton som jag kan minnas med kan inte skriva allt här. Vigselförättaren hade några dikter hon läste så det blev inte så kort seremoni som det annars är vid borgelig vigsel.

Bröllopet var vackert och annorlunda med det turkiskt inslaget, med trumma och såna där drillljud från kvinnorna och så borgelig vigsel ute på gräsmattan i villan och dans för att hedra brudparet. I turkiet varar ett bröllop i 3 dagar men så blir det inte här. Sedan förflyttade vi oss alla till en bygdegård bara några hus därifrån och där fick vi mycket gott att äta, allt hemlagat, maten lagade männen, min svärson är en mycket duktig kock, min dotter, brudens mor har verkligen bakat massor av gott bröd, småkakor och bröllopstårtan förståss. Min dotter är otroligt duktig på att baka, hon tycker om att göra också.
Så spelades musik och sång av brudens släkt och sedan turkisk dans, den är helt i min smak, de dansar ju i ring typ kan man säga, alla kan vara med unga, gamla o barn, små som stora, det är bara att hoppa in i dansen och ut när man vill. Och alla gäster gick med i dansen, svenska som turkiska. Mycket trevlig, en fin och bra tradition med den dansen som vi skulle kunna efterapa just i sådana sammanhang.
Å så klart brudparet, de är så förtjusande vackra att se på. Mitt eget barnbarn som gifter sig, svårt att fatta att jag nu har ett barnbarn som är gift. Var tar tiden vägen.

Söndag den 2 juni 2013

Vi från norr åkte till Gekås Ullared på söndag och jag fixade det också, hugaligen så trött man blir. Det gäller att passa på när vi besöker min dotter. Vi fick middag hos min dotter och svärson innan vi åkte därifrån mot Norrköping, vi övernattade där på hotell innan vi åkte vidare hemåt, norrut, på måndag morgon eftersom det blev så sent på söndag innan vi kom iväg och det var bäst för barnen.

Vi hann träffa både A.min dotterson och hans flickvän innan vi åkte, vilket äktenskapstycke dess 2 har, låga smal båda och lika varandra till utseendet till o med.
Träffade brudparet en gång till också så jag fick krama om dem igen alla.

Måndag den 3 juni 2013

Vi åkte från Norrköping på morgon kring halv 10 tiden och där var finväder ända fram till Tönnebro ligger norr om Gävle, lite molningt ett tag men bättre mot S-vall, hemma här i Txxxx vid 19.30 tiden, då blåste det rätt kraftigt här hemma och molnigt. Oj vilken resa vi haft men allt har gått bra. Men jag är hemmakär så det är skönt vara hemma på plats igen efter en intensiv weekend, (Bröllop lördag o Ullared, Gekå söndag, phuu) helg, resan började ju natten mot fredag och avslutades måndaf kväll då vi var hemma igen.

Måndag kväll kl 19.30
Hemma här i kväll, plockar ur min bil det mesta och bär in, börjar plocka upp allt från väskorna, kan inte vänta som vanligt, måste ju se vad jag köpt och kläderna är skrynkliga måste hängas upp...phuuu nu känns det i hela kroppen men ett bröllop man minns extra och trevliga personer och ett nytt tillskott i familjen blev det ju också. Snygg och trevlig man som fångat min dotterdotter N.
Tisdag grått och regnar det hela dagen. Men det har varit fint här uppe också medan vi varit borta.




söndag 19 maj 2013

617. Värme sol

Nu är det bara 2 veckor till bröllopet där mitt barnbarn skall stå brud. Vi åker 80 mil en väg, min son med familj och jag för att närvara, vi anländer dagen före. Har tänkt åka på natten, Torsdag mot Fredag, för det blir lugnast för de små barnen, vi lär vara duktigt trötta när vi är framme men har en natt att sova före bröllopetm fast det lär nog vara turbulans där, för det är flera som kommer samma dag som vi, av släkt.

Nu har det varit soligt och varmt +23-25 gr i 2-3 dagar. Härligt hoppas att det nu håller i sig hela sommaren, det behöver vi här efter denna långa vinter och kalla vår.

Min förlorade dotters födelsedag närmar sig, hon skulle fylla 50 år i år, om hon fått leva här med oss, det var 9 år den 6 maj som vi förlorade henne. Det känns extra svårt och ångesten tar tag i känslorna nu. Denna månad är så jobbig för det var då allt hände. Hennes bortgång och allt vad det för med sig av chock smärta ångest och att inte förstå, att leva i en bubbla och så i slutet månaden hennes födelsedag, allt rullar upp igen i huvudet, allt kommer obönhörligen tillbaka och jag måste ta i ordentligt för att slå det ifrån mig för att orka och ställa in mig på det kommande bröllopet. Tur i all villervallan i mitt huvud att det blev nu, bröllopet alltså,
Här lägger jag ut några bilder jag tagit idag utanför där jag bor.

 Gungorna för barnen är på plats här
 Färgan (vita båten) har börjat gå igen på sin tur runt öarna jag kan se den från min balkong
 Gräsmattorna mm har blivit gröna och träden en del, andra är på gång
 Till sist min balkong blomma (Den skall jag sätta på kyrkog. sedan för
det blir för hett på min balkong när jag måste ha fönstren stängda där medan
jag är bortrest)

Trevlig fortsättning på sommaren alla.